Job 22
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Darauf erwidert Eliphaz von Teman mit den Worten:
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
"Hat Gott von einem Manne Nutzen? Nein, nur zum eigenen Nutzen ist man fromm.
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
Hat der Allmächtige etwas von deiner Tugend, Gewinn von deiner Lauterkeit?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
Zeiht er dich etwa deiner Frömmigkeit und zieht dich deshalb vor Gericht?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Kann nicht dein Frevel mannigfaltig sein und deine Sünden ohne Maß?
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
Gewiß hast du den Bruder ohne Grund gepfändet und Nackten ihre Kleider ausgezogen.
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
Dem Müden hast du keinen Trunk gespendet und Hungrigen das Brot versagt.
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
'Dem Mann der Faust gehört das Land, und nur der Stolze darf drin wohnen', so dachtest du.
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
So hast du Witwen hilflos ziehen lassen; die Waisen hat dein Arm bedrückt.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Deshalb sind Schlingen rings um dich und ängstigt jählings dich der Schrecken.
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
Ist's nicht so, daß du gar nichts siehst, wenn Finsternis und Wasserwolken dich bedecken?
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
Nun, ist nicht Gott so hoch in Himmelshöhen? Schau nur empor, wie hoch der Sterne Haupt!
13 därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
Da denkst du wohl: Wie kann denn Gott etwas bemerken? Kann er denn hinterm Wolkendunkel etwas unterscheiden?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.»
Umschleiern ihn doch Wolken, daß er nichts sehen kann, und auch der Himmelskreis ist in Bewegung.'
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Willst du denn von der Vorzeit Pfaden den betreten, den jene alten Sünder gingen?
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
Sie, die gepackt zur Unzeit wurden, und deren Sein die Wasserflut verschlang,
17 de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
die einst zu Gott gesprochen: 'Bleib uns fern!' - Was tat doch ihnen der Allmächtige?
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Er, der mit Segen ihre Häuser füllte. Der Plan mit diesen Frevlern ist mir unbegreiflich. -
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
Die Frommen sehen es noch heut und freuen sich; der Schuldlose verspottet sie!
20 »Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.»
'Ist unser Widersacher nicht vernichtet? Und seinen Rest verzehrte noch das Feuer.'
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
Vertrau allein auf ihn, so hast du Frieden! Durch jene wird dir reichlicher Gewinn.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Laß dich von seinem Mund belehren! Zu Herzen nimm dir seine Worte!
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
Wenn du gebessert zum Allmächtigen dich kehrst, entfernst aus deinem Zelte unrecht Gut,
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
Golderz für Staub erachtend und für der Bäche Kiesel Ophirgold,
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
daß dir so der Allmächtige zum Goldberg wird, zu einem Silberhaufen,
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
dann kannst du vorm Allmächtigen dich dem verwöhnten Kinde gleich gebärden und kannst dein Angesicht zu Gott erheben.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
Du bittest ihn, er hört auf dich; was du gelobt, kannst du erfüllen.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
Was du dir vornimmst, wird dir glücken, und hell vor dir liegt deine Straße.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
Wenn du in Demut Hochmut eingestanden, dann hilft er auch dem Demutsvollen.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
So rettet er den Nichtschuldlosen; doch wird er nur gerettet durch deiner Hände Reinigung."
