Hosea 9
1 Gläd dig icke, Israel, så att du jublar såsom andra folk, du som i trolös avfällighet har lupit bort ifrån din Gud, du som har haft ditt behag i skökolön på alla sädeslogar.
Aw Israel anghoe hmah; minawk kalah baktiah anghoe hmah. Nang loe na Sithaw koeh ai ih tangzat zaw kami khaeah na caeh. Cang atithaih ahmuen kruekah tangzat to na zawh, tangzat zawhhaih phoisa hoiah poek na nawm.
2 Logen och vinpressen skola icke föda dem, och vinet skall slå fel för dem.
Cang atithaih hoi misurtui pasawhhaih mah nihcae to pacah mak ai, misurtui kangtha mah anih to amtimsak tih.
3 De skola icke få bo i HERRENS land; Efraim måste vända tillbaka till Egypten, och i Assyrien skola de nödgas äta vad orent är.
Nihcae loe Angraeng prae thungah om o mak ai, toe Ephraim loe Izip prae ah amlaem let ueloe, Assyria prae ah ciimcai ai buhnawk to caa tih.
4 De skola ej få offra vin till drickoffer åt HERREN och skola icke vinna hans välbehag. Deras slaktoffer skola vara för dem såsom sorgebröd; alla som äta därav skola bliva orena. Ty det bröd de få stillar allenast deras hunger, det kommer icke in i HERRENS hus.
Angraeng khaeah misurtui to paek o mak ai, anih loe nihcae mah paek ih hmuen hoiah palung anghoe mak ai. To tiah a sak o ih hmuen loe nihcae han palungsae kaminawk ih takaw baktiah ni om tih; to buh kacaa kaminawk loe amhnong o boih tih. Nihcae ih takaw loe angmacae hing haih ah om tih, Angraeng imthung ah angzo haih mak ai.
5 Vad skolen I då göra, när en högtidsdag kommer, en HERRENS festdag?
Angraeng ih poih ni hoi atue khaehhaih niah timaw na sak o han?
6 Ty se, om de undgå förödelsen, bliver det Egypten som får församla dem, Mof som får begrava dem. Deras silver, som är dem så kärt, skola nässlor taga i besittning; törne skall växa i deras hyddor.
Khenah, nihcae loih o langlacadoeh, Izip kaminawk mah nihcae to naeh o let tih; Memphis mah nihcae to aphum tih. A tawnh o ih atho kana sum kanglung loe phroh thungah anghma ueloe, nihcae ih im doeh soekhring mah khuk khoep tih.
7 De komma, hemsökelsens dagar! De komma, vedergällningens dagar! Israel skall förnimma det. Såsom en dåre står då profeten, såsom en vanvetting andans man, för din stora missgärnings skull; ty stor har din hätskhet varit.
Danpaekhaih ni loe angzoh boeh; atho pathokhaih ni loe zoi daek boeh. To hmuen to Israel mah panoek tih: pop parai na zaehaih hoi pop parai kalen hnukmahaih to na tawnh o pongah, tahmaa loe amthu moe, muithla hmuen paekhaih tawn kami doeh palungha ai, tiah na thuih o.
8 Ja, en lurande fiende är Efraim mot min Gud; för profeten sättas fällor på alla hans vägar och utläggas snaror i hans Guds hus.
Ephraim khenzawnkung loe Sithaw mah ni patoeh; toe tahmaa loe a caehhaih loklam ah thaang mah pakaa moe, angmah Sithaw imthung ah hnukmahaih to oh.
9 I djupt fördärv äro de nedsjunkna, nu såsom i Gibeas dagar. Men han kommer ihåg deras missgärning, han hemsöker deras synder.
Gibeah dung ih kaminawk baktiah, nihcae loe kating ai ah amro o boeh. Toe anih mah nihcae zaehaih to panoek pae ueloe, a zae o haih baktih toengah danpaek tih.
10 Såsom druvor i öknen fann jag Israel; jag såg edra fäder såsom förstlingsfrukter på ett fikonträd, då det begynner bära frukt. Men när de kommo till Baal-Peor, invigde de sig åt skändlighetsguden och blevo en styggelse lika honom som de älskade.
Israel loe praezaek ih misurthaih baktiah ka hnuk; nangcae ampanawk doeh athai tangsuek thaiduet thaih baktiah ka hnuk. Toe nihcae loe Baal Poer khaeah caeh o moe, angmacae hoi angmacae to ang paek o pongah, azathaih a tong o; a koeh o ih hmuen baktiah panuet kaom ah khosak o.
11 Efraims härlighet skall flyga sin kos såsom en fågel; ingen skall där föda barn eller gå havande, ingen bliva fruktsam.
Ephraim lensawkhaih loe tavaa baktiah azawk ving tih boeh; nang loe nawkta tapenhaih hoi zokpomhaih om mak ai boeh.
12 Och om de än få uppföda barn åt sig, skall jag taga dessa ifrån dem, så att ingen människa bliver kvar. Ja, ve dem själva, när jag viker ifrån dem!
Nihcae mah nawkta sah o langlacadoeh, nihcae to palung ka setsak han, anghmat kami om ai ah ka lak pae boih han: ue, ka caehtaak naah loe nihcae khosak bing o tih!
13 Väl är Efraim nu vad jag har sett Tyrus vara, en plantering på ängen; men Efraim skall en gång få föra ut sina söner till bödeln.
Ephraim loe ahmuen kahoih ah thling ih, Tura baktiah ka hnuk boeh; toe Ephraim loe kami humnawk khaeah a caanawk to caeh haih tih.
14 Giv dem, HERRE, vad du bör giva dem. Giv dem ofruktsamma moderssköten och försinade bröst.
Aw Angraeng, nihcae hanah tih maw na paek han? Caa amrohaih maw, to tih ai boeh loe tahnutui kaanghaih maw to paek ah!
15 All deras ondska är samlad i Gilgal; ja, där fick jag hat till dem För deras onda väsendes skull vill jag driva dem ut ur mitt hus. Jag skall icke längre bevisa dem kärlek; alla deras styresmän äro ju upprorsmän.
Gilgal ah kahoih ai hmuen to a sak o pongah, nihcae to ka hnukma. Kasae hmuen a sak o pongah, nihcae to ka imthung hoiah ka haek han; nihcae nuiah amlunghaih ka tawn mak ai boeh. Nihcae ukkung angraengnawk loe misa angthawk kami ah oh o boih boeh.
16 Efraim skall bliva nedbruten; deras rot skall förtorkas, de skola ej bära någon frukt. Om de ock föda barn, skall jag döda deras livsfrukt, huru kär den än är dem.
Ephraim loe mitong boeh, tangzunnawk doeh zaek boih boeh; athaih doeh athai mak ai boeh: ue, nihcae mah ca sah o mangh cadoeh, a kawt o huek ih a caanawk to ka hum pae ving han.
17 Ja, min Gud skall förkasta dem, eftersom de icke ville höra honom; de skola bliva flyktingar bland hedningarna.
Nihcae mah Angraeng ih lok tahngai o ai pongah, kai ih Sithaw mah nihcae to takhoe ving tih; to naah nihcae loe prae kaminawk salakah avak rumram kami ah om o tih.
