1 Mosebok 9
1 Och Gud välsignade Noa och hans söner och sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden.
Og Gud velsigna Noah og sønerne hans og sagde til deim: «De skal veksa og aukast og fylla jordi.
2 Och må fruktan och förskräckelse för eder komma över alla djur på jorden och alla fåglar under himmelen; jämte allt som krälar på marken och alla fiskar i havet vare de givna i eder hand.
Age og otte skal dei bera for dykk alle dyri på jordi og alle fuglarne under himmelen, alt som krelar på marki og alle fiskarne i havet: i dykkar hender er dei gjevne.
3 Allt som rör sig och har liv skolen I hava till föda; såsom jag har givit eder gröna örter, så giver jag eder allt detta.
Alt som røyver seg og liver, for dykk skal det vera til føda. Som eg gav dykk dei grøne urterne, so gjev eg dykk alt dette.
4 Kött som har i sig sin själ, det är sitt blod, skolen I dock icke äta.
Men kjøt med liv, med blodet i, det må de ikkje eta!
5 Men edert eget blod, vari eder själ är, skall jag utkräva. Jag skall utkräva det av vilket djur det vara må. Jag skall ock av den ena människan utkräva den andres själ;
Og berre dykkar eige blod vil eg hemna: eg vil krevja det att av kvart dyr, og av menneskjet og; kvar manns liv vil eg krevja att av hans bror.
6 den som utgjuter människoblod, hans blod skall av människor bliva utgjutet, ty Gud har gjort människan till sin avbild.
Den som tek manns blod, hans blod skal menner taka; for i Guds likning skapte han mannen.
7 Och varen I fruktsamma och föröken eder; växen till på jorden och föröken eder på den.»
Men de skal veksa og aukast; de skal yrja på jordi og auka dykk på henne.»
8 Ytterligare sade Gud till Noa och till hans söner med honom:
Og Gud sagde til Noah og sønerne hans, som var med honom:
9 »Se, jag vill upprätta ett förbund med eder, och med edra efterkommande efter eder,
«Sjå, eg vil gjera ei pakt med dykk og med etterkomarane dykkar,
10 och med alla levande varelser som I haven hos eder: fåglar, boskapsdjur och alla vilda djur hos eder, alla jordens djur som hava gått ut ur arken.
og med kvart eit livande liv som hjå dykk er, både fuglar og fe og alle dei ville dyr som er hjå dykk, alle som gjekk ut or arki, alt som liver på jordi:
11 Jag vill upprätta ett förbund med eder: härefter skall icke mer ske att allt kött utrotas genom flodens vatten; ingen flod skall mer komma och fördärva jorden.»
Ei pakt vil eg gjera med dykk, og aldri meir skal alt livande tynast i flaumen, og aldri meir skal det koma ei flod som legg jordi i øyde.»
12 Och Gud sade: »Detta skall vara tecknet till det förbund som jag gör mellan mig och eder, jämte alla levande varelser hos eder, för eviga tider:
Og Gud sagde: «Dette er merket på pakti eg set millom meg og dykk og kvart livande liv som hjå dykk er, til æveleg tid:
13 min båge sätter jag i skyn; den skall vara tecknet till förbundet mellan mig och jorden.
Bogen min set eg i skyi: han skal vera eit merke på pakti millom meg og jordi.
14 Och när jag härefter låter skyar stiga upp över jorden och bågen då synes i skyn,
Og so tidt eg let skyer skyggja yver jordi, og bogen ter seg i skyi,
15 skall jag tänka på det förbund som har blivit slutet mellan mig och eder, jämte alla levande varelser, vad slags kött det vara må; och vattnet skall då icke mer bliva en flod som fördärvar allt kött.
då skal eg koma i hug den pakti som er millom meg og dykk og kvart livande liv av alt kjøt, og vatnet skal aldri meir verta ei flod som tyner alt kjøt.
16 När alltså bågen synes i skyn och jag ser på den, skall jag tänka på det eviga förbund som har blivit slutet mellan Gud och alla levande varelser, vad slags kött det vara må på jorden.»
So skal bogen standa i skyi, og eg sjå honom og minnast ævordomspakti millom Gud og kvart livande liv av alt kjøt som til er på jordi.
17 Så sade nu Gud till Noa: »Detta skall vara tecknet till det förbund som jag har upprättat mellan mig och allt kött på jorden.»
Dette, » sagde Gud til Noah, «er merket på den pakt eg hev sett millom meg og alt kjøt som til er på jordi.»
18 Noas söner, som gingo ut ur arken, voro Sem, Ham och Jafet; men Ham var Kanaans fader.
Og Noahs-sønerne, som gjekk ut or arki, det var Sem og Kham og Jafet. Og Kham var far åt Kana’an.
19 Dessa tre voro Noas söner och från dessa hava alla jordens folk utgrenat sig.
Desse tri var sønerne hans Noah, og frå deim hev alle folk på jordi greina seg ut.
20 Och Noa var en åkerman och var den förste som planterade en vingård.
Og Noah var jorddyrkar, og han var den fyrste som gjorde ein vinhage.
21 Men när han drack av vinet, blev han drucken och låg blottad i sitt tält.
Og han drakk av vinen, og vart drukken, og so klædde han seg naken midt inni tjeldbudi.
22 Och Ham, Kanaans fader, såg då sin faders blygd och berättade det för sina båda bröder, som voro utanför.
Og då Kham, far åt Kana’an, såg far sin liggja naken, gjekk han ut og sagde det med båe brørne sine.
23 Men Sem och Jafet togo en mantel och lade den på sina skuldror, båda tillsammans, och gingo så baklänges in och täckte över sin faders blygd; de höllo därvid sina ansikten bortvända, så att de icke sågo sin faders blygd.
Då tok Sem og Jafet ei kåpa og lagde på herdarne sine, og gjekk inn baklengs, og breidde kåpa yver far sin; og dei vende augo burt, so dei såg ikkje blygsli åt far sin.
24 När sedan Noa vaknade upp från ruset och fick veta vad hans yngste son hade gjort honom, sade han:
Då so Noah vakna av ruset, fekk han vita kva den yngste sonen hans hadde gjort imot honom.
25 »Förbannad vare Kanaan, en trälars träl vare han åt sina bröder!»
Då sagde han: «Forbanna skal Kana’an vera! Den lågaste av alle trælar skal han vera for sine brøder.»
26 Ytterligare sade han: »Välsignad vare HERREN, Sems Gud, och Kanaan vare deras träl!
So sagde han: «Lova vere Herren, Sems Gud, og Kana’an vera hans træl!
27 Gud utvidge Jafet, han tage sin boning i Sems hyddor, och Kanaan vare deras träl.»
Gud gjere det romt for Jafet! Under tjeldi hans Sem skal han bu, og Kana’an vere hans træl.»
28 Och Noa levde efter floden tre hundra femtio år;
Etter storflodi livde Noah endå tri hundrad og femti år.
29 alltså blev Noas hela ålder nio hundra femtio år; därefter dog han.
Og alle dagarne hans Noah vart ni hundrad og femti år. So døydde han.
