< Galaterbrevet 4 >
1 Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;
Qo ak pangkung ce naasen na a awm khuiawh taw, qampum ce ta mai seiawm tamnaa ingqawi a lawhanaak am awm hy.
2 ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.
A pa ing a tym a taak naak a pha hlan dy amah ak khoemkungkhqi ingkaw ak khuut ak hlepkungkhqi kut awh ni a awm hy.
3 Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».
Cemyih lawtna, ningnih ve naasen na ni awm awh, khawmdek awhkaw phung ak kai awh tamnaa na ni awm uhy.
4 Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,
Cehlai a tym a pha awhkawng taw, Khawsa ing a Capa ce tyi law hy, nu ing ta nawh, anaa ak kaiawh thang law hy,
5 för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.
anaa ak kaiawh ak awm thlangkhqi ce hul aham, ningnih ing cakhqi na coeng thainaak ce ak soep na ni huh thainaak aham ni.
6 Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»
Nangmih taw cakhqi na nami awm dawngawh, Khawsa ing amah a Capa ang Myihla ce ningnih ak kawlung khuiawh tyi law hy, cawhkaw Myihla ing, “Abba, Ka pa,” tinawh nik khy sak hy.
7 Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.
Cedawngawh nang taw tamnaa na am awm voel hyk ti, ca nani na awm hawh; ca na na awm hawh dawngawh, Khawsa ing qo ak pangkung na ni ta hawh hy.
8 Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.
Khawsa nami sim hlanawh Khawsa na amak awm thlangkhqi a tamnaa na awm uhyk ti.
9 Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?
Cehlai tuh taw Khawsa ce sim hawh uhyk ti – am awhtaw Khawsa amah ing ni sim khqi hawh hy – cawhtaw ikawmyihna cawhkaw tha amak awmkhqi mi ikawna awm amak awm benna na ming hlat tlaih uh? Cemyihkhqi a tamnaa na awm tlaih aham nami ngaih nawh nu?
10 I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --
Khawnghikhqi hlakhqi ingkaw kumkhqi ce zeih uhyk ti!
11 Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.
Nangmih aham phu amak awmna kak tha plak kawng nyng, tice kqih nyng.
12 Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.
Kai amyihna nami awm lawt aham, koeinaakhqi, nangmih a venawh qeennaak thoeh law nyng, kai awm nangmih amyihna awm lawt nyng. Kak khanawh ikawmyih a thawlhnaak am sai uhyk ti.
13 I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.
Nami sim amyihna, ka tlawh a dawngawh nangmih a venawh lamma cyk na awithang leek khy law pyi nyng.
14 Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.
Ka tlawhnaak ce nangmih aham noek a daknaak na awm mai seiawm, nangmih ing am ni the na unawh am nim tyih uhyk ti, Khawsa ak khan ceityih amyihna, Khrih amah qoe qoe amyihna ni do uhyk ti.
15 När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.
Nami zeelnaakkhqi boeih ce ikawmyihna nu a awm hy? Nami sai thai mantaw nami mik zani koeih unawh ni pe kawm uk ti, ti nyng.
16 Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!
Awitak ka nik kqawn peek khqi dawngawh nangmih a qaal na ka awm nawh nu?
17 Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.
Nangmih noeng aham ak ngaih soeih khqi ce, a leeknaak aham amni. A mingmih a ngaihnaak taw nangmih ingkaw kaimih pek ang bo qunaak aham ni, cawh ni a mingmih ce nangmih ing nami ngaih hly thai hy.
18 Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,
Thlang ing a ni ngaih ve leek hy, cai ang hlahnaak ni taak awm nep hy, ka awm doeng awh am nawh cemyihna awm poepa lah uh.
19 I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.
Ka lungnaak ka cakhqi, nangmih ak khuiawh Khrih a awm hlan khuiawh naaca ak awm tawm awhkaw amyihna awm nyng,
20 Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.
tuh nangmih a venawh awm lah nyng saw kak awi thaw lah voei nyng, nangmih akawng kang ngaih na kyi soeih saw!
21 Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?
Anaa ak kaiawh awm aham ak ngaihkhqi, kqawn law lah uh, anaa awi ing ak kqawn ce am nami sim nawh nu?
22 Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.
Abraham ing cakpa pakkhih tahy, pynoet taw a tamnaa nu a capa na awm nawh pynoet taw tamnaa nu am a capa na awm hy.
23 Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.
A tamnaa nu ingqawi a ni taak a capa cetaw ca taak mailai na awm hy; cehlai tamnaa nu am ingqawi a ni taak a capa taw awikamnaak amyihna a taak na awm hy.
24 Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.
Vawhkaw ik-oeih ve nyhtahnaak na ta lah sih, cawhkaw nuqawi ce awikam pakkhih sainaak ing myih hy. Awikamnaak pynoet taw Sinai tlang awhkaw awikamnaak na awm nawh tamnaa na ak awm hly kawi canaakhqi ce tahy: vetaw Hagar ni.
25 Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.
Hagar taw Arabia qam awhkaw Sinai Tlang na awm hy, a cakhqi mi tamnaa na a mi awm dawngawh, tuh khawk bau na ak awm Jerusalem ing myih hy.
26 Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.
Cehlai khan benna ak awm Jerusalem taw tamnaa nu am na awm nawh, anih taw ningnih a nu na awm hy.
27 Så är ju skrivet: »Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man.»
Cak kaa nang nu, zeel lah; tlawhnaak amak sim nang, khawteh na khy lah; Ikawtih a hqek nu ing vaa ak taak anglakawh khawzah khqoet ca tahy,” tinawh qee hyt ce awm hawh hy.
28 Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.
Nangmih koeinaa, Isaak amyihna ak awmkhqi taw awikamnaak cakhqi na awm uhyk ti.
29 Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.
Cawh ca taak mailai ing Myihla saithainaak ing ak thang capa ce the a kha nahy. Cemyihna ni tuh awm a awm hy.
30 Dock, vad säger skriften? »Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son.»
Cehlai Cakciim ing ikawmyihna nu ak kqawn? “Tamnaa nu ingkaw a capa ce hqek lah uh, kawtih tamnaa nu a capa ing ityk awh awm tamnaa nu am a capa a qo ce a pang pyi thai kaw,” tinawh kqawn hy.
31 Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun. Se Makter i Ordförkl.
Cedawngawh, koeinaakhqi, ningnih ve tamnaa nu a cakhqi na amni awm uhy, tamnaa nu am a cakhqi nani ni awm uh hy.