< Hesekiel 17 >

1 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Angraeng ih lok kai khaeah angzoh,
2 Du människobarn, förelägg Israels hus en gåta, och tala till det en liknelse;
kami capa, hmuen patahhaih maeto sah ah loe, Israel imthung takoh khaeah patahhaih lok to thui ah,
3 säg: Så säger Herren, HERREN: Den stora örnen med de stora vingarna och de långa pennorna, han som är så full med brokiga fjädrar, han kom till Libanon och tog bort toppen på cedern.
nihcae khaeah, Angraeng Sithaw mah, Pakhraeh tha kaom parai, pakhraeh kasawk, amui kapop, rong congca kaom tahmu maeto loe Lebanon ah angzoh moe, Sidar thing tanghang to a koeng;
4 Han bröt av dess översta kvist och förde den till krämarlandet och satte den i en köpmansstad.
anih loe kasang koek tadok to takoih moe, hmuenmae zawhhaih prae ah azawk haih, hmuenmae zawhhaih vangpui ah a thling.
5 Sedan tog han en telning som växte i landet och planterade den i fruktbar jordmån; han tog den och satte den bland pilträd, på ett ställe där mycket vatten fanns.
Prae thung ih amuu to a lak moe, kahoih long ah et pacoengah, kapop tui taeng ih akung baktiah a ohsak.
6 Och den fick växa upp och bliva ett utgrenat vinträd, dock med låg stam, för att dess rankor skulle vända sig till honom och dess rötter vara under honom. Den blev alltså ett vinträd som bar grenar och sköt skott.
Amprawk moe, a qoeng tahang pacoengah, kahnaem ah amzam misurkung ah angcoeng, tanghangnawk loe tahmu angmah ohhaih bangah angqoi o, toe a ohhaih tlim ah tangzun to sak pongah, misurkung ah angcoeng, tanghangnawk to cawnh moe, tadok tacawt o.
7 Men där var ock en annan stor örn med stora vingar och fjädrar i mängd; och se, till denne böjde nu vinträdet längtansfullt sina grenar, och från platsen där det var planterat sträckte det sina rankor mot honom, för att han skulle vattna det.
Toe to ahmuen ah amui kapop, pakhraeh thacak, kalen parai kalah tahmu maeto oh toeng; khenah, misurkung loe angmah ahmuen ah tahmu khae hoi tui hak thai hanah, anih ohhaih bangah tangzun to caeh moe, tanghangnawk doeh anih ohhaih bangah amzam.
8 Och dock var det planterat i god jordmån, på ett ställe där mycket vatten fanns, så att det kunde få grenar och bära frukt och bliva ett härligt vinträd.
Tanghangnawk to tacawt moe, athaih pacoengah, kahoih parai misurkung ah angcoeng thai hanah, kahoih long hoi tui pophaih ahmuen ah a thling, tiah thui paeh, tiah ang naa.
9 Säg vidare: Så säger Herren, HERREN: Kan det nu gå det väl? Skall man icke rycka upp dess rötter och riva av dess frukt, så att det förtorkar, och så att alla blad som hava vuxit ut därpå förtorka? Och sedan skall varken stor kraft eller mycket folk behövas för att flytta det bort ifrån dess rötter.
Nihcae khaeah, Angraeng Sithaw mah, To baktih misurkung loe hoih tangtang tih maw? Anih mah tangzun to aphong ueloe, athai pakhrik boih pacoengah, misurkung loe azaem ving mak ai maw? Aqamnawk zai boih moe, tangzunnawk aphong pacoengah loe, vah hanah thacak kami hoi kami pop angai mak ai boeh.
10 Visst står det fast planterat, men kan det gå det väl? Skall det icke alldeles förtorka, när östanvinden når det, ja, förtorka på den plats där det har vuxit upp?
Ue, khenah, misurkung to thling let cadoeh hoih tang tih maw? Ni angzae bang ih takhi mah hmuh naah azaem ving mak ai maw? Anih loe amprawkhaih ahmuen ah azaem ving tih, tiah thui paeh, tiah ang naa.
11 Och HERRENS ord kom till mig, han sade:
To pacoengah Angraeng ih lok kai khaeah angzoh,
12 Säg till det gensträviga släktet Förstån I icke vad detta betyder? Så säg då: Se, konungen i Babel kom till Jerusalem och tog dess konung och dess furstar och hämtade dem till sig i Babel.
laisaep karah imthung takoh khaeah, Hae hmuennawk thuikoehhaih hae na panoek ai maw? tiah thui paeh. Nihcae khaeah, Khenah, Babylon siangpahrang loe Jerusalem ah caeh moe, Judah siangpahrang hoi angraengnawk to naeh pacoengah, Babylon ah caeh haih ving;
13 Och han tog en ättling av konungahuset och slöt förbund med honom och lät honom anlägga ed. Men de mäktige i landet hade han fört bort med sig,
anih loe siangpahrang ih caanawk to kawk moe, angmah hoi lokmaihaih a sak pacoengah, anih khaeah lokkamhaih a saksak; prae thung ih thacak zaehoikungnawk doeh anih mah naeh moe, caeh haih:
14 för att landet skulle bliva ett oansenligt rike, som icke kunde uppresa sig, och som skulle nödgas hålla förbundet med honom, om det ville bestå.
to pongah to prae loe azaem tathuk, angthawk let thai ai boeh; toe a lokmaihaih pazui naah ni angdoe thai tih.
15 Men han avföll från honom och skickade sina sändebud till Egypten, för att man där skulle giva honom hästar och mycket folk. Kan det gå den väl, som så gör? Kan han undkomma? Kan den som bryter förbund undkomma?
Toe siangpahrang mah anih ih lok to aek moe, hrangnawk, kaminawk to paek let hanah angmah ih laicaehnawk to Izip prae ah patoeh. To hmuen loe angcoeng thai tang tih maw? To baktih hmuen sah kami loe loih tih maw? To tih ai boeh loe lokmaikhaih phrae kami to loih tih maw?
16 Så sant jag lever, säger Herren, HERREN: där den konung bor, som gjorde honom till konung, den vilkens ed han likväl föraktade, och vilkens förbund han bröt, där, hos honom i Babel, skall han sannerligen dö.
Angraeng Sithaw mah, Kai ka hing baktiah, anih han siangpahrang ah sahkung, siangpahrang lokkamhaih to aek moe, lokmaihaih to phraek pongah, anih loe siangpahrang ohhaih ahmuen Babylon vangpui thungah dueh tih.
17 Och Farao skall icke med stor härsmakt och mycket folk bistå honom i kriget, när en vall kastas upp och en belägringsmur bygges, till undergång för många människor.
Faro siangpahrang loe kaminawk hum hanah thacak misatuh kaminawk, paroeai kaminawk hoi vangpui sipae to sak moe, misa abuephaih imnawk to sah cadoeh misatuk pazawk mak ai:
18 Eftersom han föraktade eden och bröt förbundet och gjorde allt detta fastän han hade givit sitt löfte, därför skall han icke undkomma.
Jerusalem siangpahrang loe lokmaihaih to patoek moe, lokkamhaihaih a phraek, khenah, lokmaihaih ah a ban to paek boeh, toe hae baktih hmuennawk boih a sak pongah, loih mak ai, tiah thuih.
19 Ja, därför säger Herren, HERREN så: Så sant jag lever, jag skall förvisso låta min ed, som han har föraktat, och mitt förbund, som han har brutit, komma över hans huvud.
To pongah Angraeng Sithaw mah, Kai ka hing baktiah, anih mah ka lokkamhaih to patoek moe, ka lokkamhaih a phraek baktih toengah, anih lu nuiah ka kraksak tangtang han.
20 Och jag skall breda ut mitt nät över honom, och han skall bliva fångad i min snara; och jag skall föra honom till Babel och där hålla dom över honom, för den otrohets skull som han har begått mot mig.
Anih han palok ka payang pae moe, thaang pongah ka mansak han, kai khaeah oep kaom ah khosah ai, zaehaih a sak pongah, anih to Babylon ah ka hoih moe, to ah lok ka caek han, tiah thuih.
21 Och alla flyktingar ur alla hans härskaror skola falla för svärd, och om några bliva räddade, så skola de varda förströdda åt alla väderstreck. Och I skolen förnimma att jag, HERREN, har talat.
Anih khae hoi kacawn kaminawk hoi misatuh kaminawk loe sumsen hoi dueh o tih, anghmat kaminawk loe takhi songhaih ahmuen kruekah amhet o phang tih; to naah Kai, Angraeng mah thuih boeh, tiah na panoek o tih, tiah thuih.
22 Så säger Herren, HERREN: Jag vill ock själv taga en kvist av toppen på den höga cedern och sätta den; av dess översta skott skall jag avbryta en späd kvist och själv plantera den på ett högt och brant berg.
Angraeng Sithaw mah, Kaimah roe sidar thing tadong nui ih tadok to ka lak moe, ka thling han; tadong ih tadok kanawknawk to ka khaeh moe, ahmuen kamtueng maesang nuiah ka thling han.
23 På Israels stolta berg skall jag plantera den, och den skall bära grenar och få frukt och bliva en härlig ceder. Och allt vad fåglar heter av alla slag skall bo under den; de skola bo i skuggan av dess grenar.
Israel maesang nuiah ka thling han; to naah tanghangnawk to tacawt o tih, athaih athai o ueloe, kahoih parai sidarkung ah angcoeng o tih: van ih tavaa congcanawk loe, to thingkung tlim hoi tanghangnawk tahlip ah abuep o tih, tiah thuih.
24 Och alla träd på marken skola förnimma att det är jag, HERREN, som förödmjukar höga träd och upphöjer låga träd, som låter friska träd förtorka och gör torra träd grönskande. Jag, HERREN, har talat det, och jag fullbordar det också.
Taw ih thingkungnawk boih mah, Kai, Angraeng mah kasang parai thing to ahnaemsak moe, kahnaem thing to sangsak boeh, kahing thing to angqosak moe, angqo thing to hingsak boeh, tito panoek o tih; Kai, Angraeng loe thuih ih lok baktiah ka sak han, tiah thuih.

< Hesekiel 17 >