Predikaren 7

1 Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen?

Melhor é uma boa reputação do que o bom óleo perfumado; e o dia da morte [é melhor] que o dia de seu nascimento

2 Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.

Melhor é ir à casa do luto do que a casa do banquete, [porque] isto é o fim de todos os homens; e os vivos tomam isto em seus corações.

3 Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.

Melhor é o sofrimento do que o riso, porque com a tristeza do rosto o coração se aperfeiçoa.

4 Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.

O coração dos sábios está na casa do luto, mas o coração dos tolos [está] na casa da alegria.

5 De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.

Melhor é ouvir a repreensão do sábio do que alguém ouvir a canção dos tolos;

6 Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.

Pois o riso dos tolos é como o ruído de espinhos debaixo de uma panela; também isto é futilidade.

7 Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.

Verdadeiramente a opressão faz até o sábio enlouquecer, e o suborno corrompe o coração.

8 Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.

Melhor é o fim das coisas do que o princípio delas; melhor é o paciente de espírito do que o arrogante de espírito.

9 Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.

Não te apresses em teu espírito para te irares, porque a ira repousa no colo dos tolos.

10 Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.

Nunca digas: Por que os dias passados foram melhores que os atuais? Pois nunca com sabedoria perguntarias isso.

11 Spörj icke: »Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» Ty icke av vishet kan du fråga så.

A sabedoria é tão boa quanto uma herança; ela é um proveito para os que veem a luz do sol;

12 Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.

porque a sabedoria serve de proteção, assim como o dinheiro serve de proteção; mas a vantagem do conhecimento é que a sabedoria dá vida ao seu dono.

13 Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.

Observa a obra de Deus, pois quem poderá endireitar o que ele entortou?

14 Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?

No dia da prosperidade, alegra-te; mas no dia da adversidade, considera; pois Deus faz um em contraposição ao outro, para que o homem não consiga descobrir o que haverá depois dele.

15 Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.

Tudo [isto] vi nos meus dias de futilidade: há justo que perece em sua justiça, e há perverso que prolonga [sua vida] em sua maldade.

16 Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.

Não sejas justo demais, nem sejas sábio demais; para que destruirias a ti mesmo?

17 Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?

Não sejas perverso demais, nem sejas tolo; para que morrerias antes de teu tempo?

18 Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?

É bom que retenhas isto, e também não retires tua mão disto, pois quem teme a Deus escapa de tudo isto.

19 Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.

A sabedoria fortalece ao sábio, mais do que dez homens de autoridade que estejam na cidade.

20 Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.

Verdadeiramente não há homem justo sobre a terra, que faça o bem, e nunca peque.

21 Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.

Além disso, não dês atenção a todas as palavras que forem ditas, para que não venhas a ouvir que teu servo te amaldiçoa;

22 Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.

Pois teu coração sabe que também tu já amaldiçoaste a outros.

23 Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.

Tudo isto investiguei com sabedoria. Eu disse: Terei para mim mais sabedoria; porém ela ficava [ainda] mais longe de mim.

24 Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: »Jag vill bliva vis», men visheten förblev fjärran ifrån mig.

Quem pode encontrar o que está distante e tão profundo?

25 Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?

Decidi em meu coração conhecer, investigar e buscar a sabedoria e a razão; e saber o mal que há na tolice e na loucura das maluquices.

26 När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,

E eu encontrei uma coisa mais amarga que a morte: a mulher cujo coração são redes e armadilhas, e suas mãos são amarras; quem for bom perante Deus escapará dela; mas o pecador ficará preso nela.

27 då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.

Olha isto: (diz o pregador, enquanto ele procurava entender [as coisas], uma por uma)

28 Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.

Aquilo que minha alma tem buscado, ainda não achei; um homem entre mil eu achei; mas uma mulher entre todas estas não achei.

29 Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen. Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.

Eis que somente achei isto: que Deus fez os homens corretos, porém foram eles que buscaram muitos desejos ruins.