5 Mosebok 7

1 När HERREN, din Gud låter dig komma in i det land di du nu går, för att taga i besittning, och när han för dig förjagar stora folk -- hetiterna, girgaséerna, amoréerna, kananéerna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna, sju folk, större och mäktigare än du --

“ʻOka ʻomi koe ʻe Sihova ko ho ʻOtua ki he fonua ʻaia ʻoku ke ʻalu ki ai ke maʻu ia, pea kuo kapusi ʻe ia ʻae ngaahi kakai mei ho ʻao, ko e kau Heti, mo e kau Keakasa, mo e kau ʻAmoli, mo e kau Kēnani, mo e kau Pelesi, mo e kau Hevi, mo e kau Sepusi, ko e puleʻanga ʻe fitu ʻoku lahi hake mo mālohi lahi ʻiate koe;

2 när HERREN, din Gud, giver dessa i ditt våld och du slår dem, då skall du giva dem till spillo; du skall icke sluta förbund med dem eller visa dem nåd.

Pea ka tuku mai ʻakinautolu ʻe Sihova ko ho ʻOtua ʻi ho ʻao; te ke taaʻi ʻakinautolu, ʻo fakaʻauha ʻaupito ʻakinautolu; ʻoua naʻa mou fai ha fuakava mo kinautolu, pe fakahā ha angaʻofa kiate kinautolu:

3 Du skall icke befrynda dig med dem; dina döttrar skall du icke giva åt deras söner, och deras döttrar skall du icke taga till hustrur åt dina söner.

Pea ʻoua naʻa mou femaliʻaki mo kinautolu; ʻoua naʻa ke ʻatu ho ʻofefine ki hono foha, pea ʻoua naʻa ke fili hono ʻofefine ki ho foha.

4 Ty de skola då förleda dina söner att vika av ifrån mig och tjäna andra gudar, och HERRENS vrede skall då upptändas mot eder och han skall med hast förgöra dig.

He tenau fakatafoki ho foha mei he muimui ʻiate au, kenau tauhi ʻae ngaahi ʻotua kehe: ko ia ʻe tupu ai ʻae houhau ʻo Sihova kiate kimoutolu, ke fakaʻauha fakafokifā pe koe.

5 Utan så skolen I göra med dem I skolen bryta ned deras altaren och slå sönder deras stoder och hugga ned deras Aseror och bränna upp deras beläten i eld.

Ka te mou fai pehē kiate kinautolu; ke mou maumauʻi honau ngaahi feilaulauʻanga, pea fesiʻi hifo ʻenau ngaahi meʻa fakatātā, pea tā hifo ʻenau ngaahi vao tapu, pea tutu honau ngaahi tamapua ʻi he afi.

6 Ty du är ett folk som är helgat åt HERREN, din Gud; dig har HERREN, din Gud, utvalt till att vara hans egendomsfolk, framför alla andra folk på jorden.

He ko e kakai māʻoniʻoni koe kia Sihova ko ho ʻOtua: kuo fili koe ʻe Sihova ko ho ʻOtua ke hoko ko e kakai ʻofeina kiate ia, ʻi he kakai kotoa pē ʻoku ʻi he funga ʻo māmani.

7 Icke därför att I voren större än alla andra folk var det som HERREN fäste sig vid eder och utvalde eder, ty I ären ju mindre än alla andra folk;

Naʻe ʻikai fakahoko ʻe Sihova ʻene ʻofa kiate kimoutolu, pe fili ʻakimoutolu, koeʻuhi ko homou tokolahi hake ʻi he kakai kotoa pē; he naʻa mou tokosiʻi hifo ʻi he kakai kotoa pē:

8 utan därför att HERREN älskade eder och ville hålla den ed som han hade svurit fäder, därför förde HERREN eder ut med stark hand och förlossade dig ur träldomshuset, ur Faraos, den egyptiske konungens, hand.

Ka ko e meʻa ʻi he ʻofa ʻa Sihova kiate kimoutolu, pea koeʻuhi ko hono finangalo ke fakamoʻoni ʻae fuakava ʻaia naʻa ne fuakava ʻaki ki hoʻomou ngaahi tamai, ko ia kuo ne ʻomi ai kituaʻā ʻakimoutolu ʻi he nima māfimafi, ʻo ne huhuʻi ʻakimoutolu mei he fale ʻoe kau pōpula, mei he nima ʻo Felo ko e tuʻi ʻo ʻIsipite.

9 Så skall du nu veta att HERREN, din Gud, är den rätte Guden, den trofaste Guden, som håller förbund och bevarar nåd intill tusende led, när man älskar honom och håller hans bud,

Ko ia ke ke ʻilo ko Sihova ko ho ʻOtua, ko e ʻOtua ia, ko e ʻOtua angatonu, ʻaia ʻoku ne tauhi ʻae fuakava mo e ʻaloʻofa mo kinautolu ʻoku ʻofa kiate ia, pea fai ki heʻene ngaahi fekau, ʻo aʻu atu ki he toʻutangata laui afe;

10 men som utan förskoning vedergäller och förgör dem som hata honom. Han dröjer icke, när det gäller dem som hata honom; utan förskoning vedergäller han dem.

Pea ʻoku totongi ʻe ia kiate kinautolu ʻoku fehiʻa kiate ia ki honau mata, ke fakaʻauha ʻakinautolu: ʻe ʻikai fai tuai ia kiate ia ʻoku ne fehiʻa kiate ia, ʻe totongi ʻe ia kiate ia ki hono mata.

11 Så håll nu de bud och stadgar och rätter som jag i dag giver dig, och gör efter dem.

Ko ia ke ke tauhi ʻe koe ʻae ngaahi fekau, mo e ngaahi tuʻutuʻuni, mo e ngaahi fakamaau, ʻaia ʻoku ou fekau kiate koe he ʻaho ni, ke fai ki ai.

12 Om I nu hören dessa rätter och hållen dem och gören efter dem, så skall HERREN, din Gud, till lön därför låta sitt förbund och sin nåd bestå, vad han med ed lovade dina fäder.

“Pea ko ia, ʻe hoko ʻo pehē, ʻo kapau te mou tokanga ki he ngaahi fakamaau ni, pea tauhi, pea fai ki ai, ʻe fai kiate koe ʻe Sihova ko ho ʻOtua ʻae fuakava mo e ʻaloʻofa ʻaia naʻa ne fuakava ai ki hoʻo ngaahi tamai;

13 Han skall då älska dig och välsigna sitt livs frukt och din marks frukt, din säd, ditt vin och din olja, dina fäkreaturs avföda och din småboskaps avel, i det land som han med ed har lovat dina fäder att giva dig.

Pea te ne ʻofa ʻe ia kiate koe, pea tāpuakiʻi koe, mo ne fakatokolahi koe: pea ʻe tāpuaki ʻe ia ʻae fua ʻo ho manāva, mo e fua ʻo ho fonua, ʻa hoʻo uite, mo hoʻo uaine, mo hoʻo lolo, mo e fanafanau ʻa hoʻo fanga manu, mo hoʻo ngaahi fanga sipi, ʻi he fonua ʻaia naʻa ne fuakava ki hoʻo ngaahi tamai ke foaki kiate koe.

14 Välsignad skall du bliva framför alla andra folk; bland dina män och kvinnor skall ingen vara ofruktsam, ej heller bland din boskap.

‌ʻE monūʻia lahi hake koe ʻi he kakai kotoa pē: ʻe ʻikai paʻa ha tangata pe ha fefine ʻiate kimoutolu, pe ʻi hoʻomou fanga manu.

15 Och HERREN skall avvända från dig all krankhet; ingen av Egyptens alla svåra sjukdomar, som du väl känner, skall han lägga på dig; han skall i stället låta dem komma över alla dem som hata dig.

Pea ʻe toʻo ʻe Sihova ʻiate koe ʻae ngaahi mahaki kotoa pē, pea ʻe ʻikai te ne ʻai kiate koe ha mahaki kovi ʻe taha ʻo ʻIsipite, ʻaia ʻoku ke ʻiloʻi; ka te ne hilifaki ia kiate kinautolu ʻoku fehiʻa kiate koe.

16 Och alla de folk som HERREN, din Gud, giver i din hand skall du utrota; du skall icke visa dem någon skonsamhet. Du skall icke heller tjäna deras gudar, ty detta kunde bliva en snara för dig.

Pea te ke fakaʻauha ʻae kakai kotoa pē ʻaia ʻe tukuange kiate koe ʻe Sihova ko ho ʻOtua; ke ʻoua siʻi naʻa ʻofa ho mata kiate kinautolu: pea ʻoua naʻa ke tauhi honau ngaahi ʻotua; he tenau hoko ko e tauhele kiate koe.

17 Om du ock säger vid dig själv: »Dessa folk äro större än jag; huru skall jag kunna fördriva dem?»,

Kapau ʻoku ke lau ʻi ho loto, ʻOku tokolahi hake ʻae ngaahi kakai ni ʻiate au; ʻe fēfeeʻi ʻeku faʻa kapusi ʻakinautolu?

18 så må du dock icke frukta för dem; du skall tänka på vad HERREN, din Gud gjorde med Farao och med all egyptierna,

‌ʻOua naʻa ke manavahē kiate kinautolu: ka ke manatu lelei pe ki he meʻa naʻe fai ʻe Sihova ko ho ʻOtua kia Felo, pea ki ʻIsipite kotoa pē.

19 på de stora hemsökelser som du med egna ögon såg, och på de tecken och under och på den starka hand och uträckta arm varmed HERREN, din Gud, förde dig ut. På samma sätt skall HERREN, din Gud, nu göra med alla de folk som du fruktar för.

Ko e ʻahiʻahi lahi naʻe mamata ki ai ʻe ho mata, mo e ngaahi fakaʻilonga, mo e ngaahi meʻa mana, mo e toukupu māfimafi, mo e nima kuo mafao, ʻaia naʻe ʻomi ai koe kituʻa ʻe Sihova ko ho ʻOtua: ʻe fai pehē pe ʻe Sihova ko ho ʻOtua ki he kakai kotoa pē ʻaia ʻoku ke manavahē ki ai.

20 Därtill skall HERREN, din Gud, sända getingar över dem, till dess att de som äro kvar och hålla sig gömda för dig hava blivit utrotade.

Pea ʻe fekau foki ʻe Sihova ko ho ʻOtua ʻae fanga langomū kiate kinautolu, kaeʻoua ke fakaʻauha ʻakinautolu ʻoku toe, ʻonau fufū ʻakinautolu meiate koe.

21 Du må icke förskräckas för dem, ty HERREN, din Gud, är mitt ibland dig, en stor och fruktansvärd Gud.

‌ʻE ʻikai te ke manavahē koe kiate kinautolu: he ko Sihova ko ho ʻOtua ʻoku ʻiate kimoutolu, ko e ʻOtua māfimafi mo fakamanavahē.

22 Och HERREN, din Gud, skall förjaga dessa hedningar för dig, men blott småningom. Du skall icke med hast få förgöra dem, på det att vilddjuren icke må föröka sig till din skada.

Pea ʻe kapusi ʻe Sihova ko ho ʻOtua ʻae ngaahi kakai na mei ho ʻao ʻo faifai mālie pe: ʻoua naʻa ke fakaʻauha leva ʻakinautolu, telia naʻa tupu ʻo lahi kiate koe ʻae fanga manu fekai ʻoe vao.

23 HERREN, din Gud, skall giva dem i ditt våld och sända stor förvirring bland dem, till dess att de förgöras.

Ka ʻe tuku mai ʻakinautolu kiate koe ʻe Sihova ko ho ʻOtua, pea ʻe fakaʻauha ʻakinautolu ʻi he fakaʻauha lahi, kaeʻoua kenau ʻauha.

24 Och han skall giva deras konungar i din hand, och du skall utrota till och med deras namn, så att de icke mer finnas under himmelen. Ingen skall kunna stå dig emot, till dess du har förgjort dem.

Pea ʻe tukuange ʻe ia honau ngaahi tuʻi ki ho nima, pea te ke fakaʻauha honau hingoa mei he lalo langi: ʻe ʻikai faʻa tuʻu ha tangata ʻi ho ʻao, kaeʻoua ke ʻauha ʻakinautolu ʻiate koe.

25 Deras gudabeläten skola I bränna upp i eld. Du skall icke hava begärelse till det silver och det guld som finnes på dem, och icke taga något av detta för din räkning, på det att du icke må snärjas därav; ty en styggelse är det för HERREN, din Gud.

Ke mou tutuʻaki ʻae afi ʻae ngaahi meʻa fakatātā kuo tā ʻo ʻenau ngaahi ʻotua: ʻoua naʻa ke holi ki he siliva pe ko e koula ʻoku ʻiate kinautolu, pea toʻo ia kiate koe, telia naʻa heleʻi ai koe: he koe meʻa fakalielia ia kia Sihova ko ho ʻOtua.

26 Och du skall icke låta någon styggelse komma in i ditt hus, på det att du icke också själv må bliva given till spillo. Du skall räkna det såsom en skändlighet och en styggelse, ty det är givet till spillo.

Pea ʻoua naʻa ke ʻomi ʻae meʻa fakalielia ki ho fale, telia naʻa ke hoko ko e meʻa malaʻia ʻo hangē ko ia: ka ke fehiʻa matemate ki ai, pea ke fakaliliʻa ki ai he ko e meʻa fakamalaʻia ia.