5 Mosebok 6

1 Och dessa äro de bud, stadgar och rätter som HERREN, eder Gud, har bjudit mig att lära eder, för att I skolen göra efter dem i det land dit I nu dragen, till att taga de i besittning --

“Ko e ngaahi fekau eni, mo e tuʻutuʻuni, mo e ngaahi fakamaau, ʻaia naʻe fekau ʻe Sihova ko homou ʻOtua ke ako ʻaki kiate kimoutolu, koeʻuhi ke mou fai ki ai ʻi he fonua ʻaia ʻoku mou ʻalu ki ai ke maʻu:

2 detta på det att du må frukta HERREN, din Gud, så att du håller alla hans stadgar och bud, som jag giver dig, du med din som och din sonson, i all dina livsdagar, och på det att du må länge leva.

Koeʻuhi ke ke manavahē kia Sihova, ko ho ʻOtua, ke tauhi ʻene ngaahi tuʻutuʻuni kotoa pē, mo ʻene ngaahi fekau, ʻaia ʻoku ou fekau ai kiate koe, ʻa koe, mo ho foha, mo e foha ʻo ho foha, ʻi he ngaahi ʻaho kotoa pē ʻo hoʻo moʻui; pea koeʻuhi ke fakatolonga ai ho ngaahi ʻaho.

3 Så skall du nu höra, Israel, och hålla dem och göra efter dem, för att det må gå dig väl, och för att I mån föröka eder mycket, såsom HERREN, dina fäders Gud, har lovat dig -- ett land som flyter av mjölk och honung.

Ko ia ke ke fanongo, ʻE ʻIsileli, pea tokanga ke fai ki ai: koeʻuhi ke hoko ai ʻae lelei kiate koe, pea ke mou tupu ʻo tokolahi ʻaupito, ʻo hangē ko e talaʻofa kiate koe meia Sihova ko e ʻOtua ʻo hoʻo ngaahi tamai, ʻi he fonua ʻoku mahutafea ʻi he huʻahuhu mo e honi.

4 Hör, Israel! HERREN, vår gud, HERREN är en.

Fanongo, ʻE ʻIsileli: Ko Sihova ko hotau ʻOtua ko Sihova tafataha pe ia,

5 Och du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft.

Pea te ke ʻofa kia Sihova ko ho ʻOtua ʻaki ho loto kotoa, mo hoʻo moʻui kotoa, mo ho mālohi kotoa.

6 Dessa ord som jag i dag giver dig skall du lägga på ditt hjärta.

Pea ko e ngaahi lea ni, ʻaia ʻoku ou fekau kiate koe he ʻaho ni, ʻe ʻi ho loto ia:

7 Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du står upp.

Pea te ke faʻa ako ʻaki ia ki hoʻo fānau, pea te ke talanoa ʻaki ia ʻoka ke ka nofo ʻi ho fale, pea ʻoka ke ka ʻalu ʻi he hala, pea ʻoka ke ka tokoto hifo, pea ʻoka ke ka tuʻu hake.

8 Och du skall binda dem såsom ett tecken på din hand, och de skola vara såsom ett märke på din panna.

Pea te ke nonoʻo ia ki ho nima ko e fakaʻilonga, pea ʻe hoko ia ko e pale ʻi he vahaʻa ʻo ho mata.

9 Och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

Pea te ke tohi ia ki he ngaahi pou ʻo ho fale, pea ki ho ngaahi matapā.

10 När nu HERREN, din Gud, låter dig komma in i det land som han med ed har lovat dina fäder, Abraham, Isak och Jakob, att giva dig -- stora och vackra städer, som du icke har byggt,

Pea ʻe pehē, ʻoka hili hono ʻomi koe ʻe Sihova ko ho ʻOtua ki he fonua ʻaia naʻa ne fuakava ai ki hoʻo ngaahi tamai, kia ʻEpalahame, kia ʻAisake, pea kia Sēkope, ke foaki kiate koe ʻae ngaahi kolo lahi mo lelei, ʻaia naʻe ʻikai te ke langa,

11 och hus, fulla med allt gott, vilka du icke har fyllt, och uthuggna brunnar, som du icke har huggit ut, vingårdar och olivplanteringar, som du icke har planterat -- och när du då äter och bliver mätt,

Mo e ngaahi fale kuo fonu ʻi he ngaahi meʻa lelei, ʻaia naʻe ʻikai te ke fakafonu, mo e ngaahi vai keli, naʻe ʻikai te ke keli, ʻae ngaahi ngoue vaine mo e ngaahi ʻolive, ʻaia naʻe ʻikai te ke tō; hili hoʻo kai pea ke mākona;

12 så tag dig till vara för att förgäta HERREN, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

Vakai telia naʻa ke fakangaloʻi ʻa Sihova, ʻaia naʻa ne ʻomi koe mei he fonua ko ʻIsipite, mei he fale fakapōpula.

13 HERREN, din Gud, skall du frukta, och honom skall du tjäna, och vid hans namn skall du svärja.

Ke ke manavahē kia Sihova ko ho ʻOtua, ʻo tauhi ia, pea ke fuakava ʻi hono huafa.

14 I skolen icke följa efter andra gudar, någon av de folks gudar, som bo runt omkring eder,

‌ʻOua naʻa mou muimui ki he ngaahi ʻotua kehe, ʻi he ngaahi ʻotua ʻoe kakai ʻaia ʻoku nofo takatakai ʻiate kimoutolu;

15 ty en nitälskande Gud är HERREN, din Gud, mitt ibland dig, och du må taga dig till vara, så att icke HERRENS, din Guds, vrede upptändes mot dig, och han utrotar dig från jorden.

(He ko Sihova ko ho ʻOtua ko e ʻOtua fuaʻa ia ʻiate kimoutolu, ) telia naʻa tupu ʻae houhau ʻo Sihova ko ho ʻOtua kiate koe, ʻo ne fakaʻauha koe mei he funga ʻo māmani.

16 I skolen icke fresta HERREN, eder Gud, såsom I frestaden honom i Massa.

“ʻOua naʻa mou ʻahiʻahi kovi kia Sihova ko homou ʻOtua, ʻo hangē ko homou ʻahiʻahi kovi ʻi Masa.

17 I skolen troget hålla HERRENS, eder Guds, bud och de vittnesbörd och stadgar som han hat givit dig.

Ke mou tauhi manavakavakava ʻae ngaahi fekau ʻa Sihova ko homou ʻOtua, mo ʻene ngaahi fakamoʻoni, mo ʻene ngaahi tuʻutuʻuni, ʻaia kuo ne fekau kiate koe.

18 Och du skall göra vad rätt och gott är i HERRENS ögon, för att det må gå dig väl, och för att du må komma in i det goda land som HERREN med ed har lovat åt dina fäder, och taga det i besittning,

Pea te ke fai totonu mo lelei ʻi he ʻao ʻo Sihova: koeʻuhi ke hoko ai ʻae lelei kiate koe, pea koeʻuhi ke ke hoko ʻo maʻu ʻae fonua lelei ʻaia naʻe fuakava ki ai ʻe Sihova ki hoʻo ngaahi tamai,

19 därigenom att han driver undan för dig all dina fiender, såsom HERREN har lovat.

Ke kapusi kituaʻā ʻa ho ngaahi fili mei ho ʻao, ʻo hangē ko e folofola ʻa Sihova.

20 När din son i framtiden frågar dig: »Vad betyda de vittnesbörd och stadgar och rätter som HERREN, vår Gud, har givit eder?»

Pea ka fehuʻi ʻe ho foha kiate koe ʻamui, ʻo pehē, ‘Ko e hā hono ʻuhinga ʻoe ngaahi fakamoʻoni ni, mo e ngaahi tuʻutuʻuni, mo e ngaahi fakamaau, ʻaia kuo fekau ʻe Sihova ko hotau ʻOtua kiate kimoutolu?’

21 då skall du svara din son: »Vi voro Faraos trälar i Egypten, men med stark hand förde HERREN oss ut ur Egypten.

Te ke toki pehē ki ho foha, ‘Naʻa mau nofo ko e kau pōpula ʻa Felo ʻi ʻIsipite: pea naʻe ʻomi ʻakimautolu ʻe Sihova mei ʻIsipite ʻaki ʻae nima mālohi:

22 Och HERREN gjorde stora och gruvliga tecken och under i Egypten på Farao och hela hans hus inför våra ögon.

Pea naʻe fakahā ʻe Sihova ʻae ngaahi fakaʻilonga, mo e ngaahi meʻa mana, naʻe lahi mo fakamamahi ki ʻIsipite, pea kia Felo, pea ki hono kakai, ʻi homau ʻao:

23 Men oss förde han ut därifrån, för att låta oss komma in och giva oss det land som han med ed har lovat åt våra fäder.

Pea naʻa ne ʻomi ʻakimautolu mei ai, koeʻuhi ke ne ʻomi ʻakimautolu ki heni, ke foaki kiate kimautolu ʻae fonua ʻaia naʻa ne fuakava ki ai ki heʻemau ngaahi tamai.

24 Och HERREN bjöd oss att göra efter all dessa stadgar och att frukta HERREN, vår Gud, för att det alltid skulle gå oss väl, i det att han behölle oss vid liv, såsom ock hittills har skett.

Pea naʻe fekau ʻe Sihova ke mau fai ʻae ngaahi tuʻutuʻuni ni, ke manavahē kia Sihova ko hotau ʻOtua, ketau lelei ai maʻuaipē, koeʻuhi ke ne fakatolonga ʻetau moʻui, ʻo hangē ko ia he ʻaho ni.

25 Och det skall lända oss till rättfärdighet, när vi hålla och göra efter alla dessa bud, inför HERREN, vår Guds, ansikte, såsom han har bjudit oss.»

Pea ʻe hoko ia ko ʻetau māʻoniʻoni, ʻo kapau te tau tokanga ʻo fai ki he ngaahi fekau ni kotoa pē ʻi he ʻao ʻo Sihova ko hotau ʻOtua, ʻo hangē ko ʻene fekau kiate kitautolu.’