2 Kungaboken 23

1 Då sände konungen åstad män som församlade till honom alla de äldste i Juda och Jerusalem.

Hagi anante kini ne' Josaia'a Jerusalemiti'ene Juda kumati'ene ana maka ranra vahetmina kehige'za eme atru hu'naze.

2 Och konungen gick upp i HERRENS hus, och alla Juda män och alla Jerusalems invånare följde honom, också prästerna och profeterna, ja, allt folket, ifrån den minste till den störste. Och han läste upp för dem allt vad som stod i förbundsboken, som hade blivit funnen i HERRENS hus

Ana hutazageno, ana maka Juda vahe'ma, Jerusalemi kumateti vahe'ma, ana maka pristi vahe'ene kasnampa vahe'tamine, ana maka agima me'nea vaheteti vuno agima omne vahete vige'za, Josaia'ene Ra Anumzamofo mono nompi marerite'za, huhagerafi huvempage me'nea avontafe'ma Ra Anumzamofo mono nompinti'ma ke'za erifore'ma hu'naza avontafepinti nanekea Josaia'a nehamprige'za antahi'naze.

3 Och konungen trädde fram till pelaren och slöt inför HERRENS ansikte det förbundet, att de skulle följa efter HERREN och hålla hans bud, hans vittnesbörd och hans stadgar, av allt hjärta och av all själ, och upprätthålla detta förbunds ord, dem som voro skrivna i denna bok. Och allt folket trädde in i förbundet.

Anante kini ne'mo'a noma vazisgama hu zafa tavaonte oti'neno, hugagerafi huvempagea Ra Anumzamofo avuga huno, tagra kasegene trake'anena maka tagu'areti huta amagera antegahune hige'za, ana maka vahe'mo'za hu'za, izo tagra ana hugahune hu'za huvempa hu'naze.

4 Därefter bjöd konungen översteprästen Hilkia och prästerna näst under honom, så ock dem som höllo vakt vid tröskeln, att de skulle föra bort ur HERRENS tempel alla de redskap som voro gjorda åt Baal och Aseran och åt himmelens hela härskara. Och han lät bränna upp dem utanför Jerusalem på Kidrons fält, men askan efter dem lät han föra till Betel.

Anante kini ne' Josaia'a ugagota pristi ne' Hilkiane, agri agoragama mani'naza pristi vahe'ene, mono no kafante'ma kvama nehaza vahera huzmantege'za, Ra Anumzamofo mono nompintira, Bali havi anumzane, Asera havi anumzane, monafi hanafitaminte'enema mono'ma hunentaza zantamina, ana maka eritre vagare'naze. Ana hutazageno kini ne'mo'a huzmantege'za anama eritraza zantamina eri'za rankumamofo megi'a Kidroni agupofi teve ome hanavazi'za kre'naze. Anama hute'za ana zantamimofo osa'a eri'za Beteli rankumate vu'naze

5 Han avsatte ock de avgudapräster som Juda konungar hade tillsatt, för att tända offereld på offerhöjderna i Juda städer och runt omkring Jerusalem, så ock dem som tände offereld åt Baal, åt solen, åt månen, åt stjärnbilderna och åt himmelens hela härskara.

Hagi kotama mani'za enaza Juda kini vahe'mo'zama huhampri zmantage'za mani'ne'za, Jerusalemine Juda kumapine, tvaozanire'ma me'nea kumatamimpima havi anumzante mono'ma hunte kuma'ma tro'ma hunte'naza kumapinema, havi anumzante kresramna nevu'za, Bali havi anumzante'ene, ikante'ene zagere'ene maka monafi hanafitaminte'enema mnanentake'zama kremnama nevaza pristi vahera, Josaia'a zamazeri atre vagare'ne.

6 Och han tog Aseran ur HERRENS hus och förde bort den utanför Jerusalem till Kidrons dal, och brände upp den där i Kidrons dal, han stötte sönder den till stoft och kastade stoftet på den allmänna begravningsplatsen.

Ana nehuno Asera havi anumzamofo amema'ama zafare'ma antre'za tro hute'za, Ra Anumzamofo mono nompima ante'nazana, Josaia'a eritrege'za eri'za Jerusalemi kumamofo megi'a Kidroni agupofi ome tevefi krete'za, osa'a eri'za knazageno osi osi hutege'za zamagima omne vahe'ma asenezmantaza matipi vu'za ome rupopo hutre'naze.

7 Vidare rev han ned tempelbolarhusen som funnos i HERRENS hus, dem i vilka kvinnor vävde tyg till tält åt Aseran.

Ana nehuno Ra Anumzamofo mono nompima hunaragintene'za vene'nemo'za monko'zama nehaza nona Josaia'a tapagehu atre'ne. Ana nona Asera havi anumzamofo tvaravema tro'ma nehaza a'nenema nemaniza tvaonte me'ne.

8 Och han lät föra alla prästerna bort ifrån Juda städer och orenade de offerhöjder där prästerna hade tänt offereld, från Geba ända till Beer-Seba; och han bröt ned offerhöjderna vid stadsportarna, både den som låg vid ingången till stadshövitsmannen Josuas port och den som låg till vänster, när man gick in genom stadsporten.

Hagi ana maka Judama me'nea ranra kumapintira, pristi vahera Josai'a kehige'za Jerusalemi azageno, ana kumapima havi anumzante'ma kresramnama nevaza kumatmina eri haviza nehuno, noti kaziga Geba ran kumateti agafa huteno vuno Sauti kaziga Beseba ran kumate uramigeno, ana kumatmimpima havi anumzante'ma Kresramanama nevaza kumatmina vahe zamavufi eri pagehena hu'ne. Ana nehuno Jerusalemi rankumamofo gavana ne' Josua kafa tva'onte'ma hoga kaziga me'nege'za havi anumzante'ma Kresramanama nevaza itaraminena eri haviza hutre'ne.

9 Dock fingo offerhöjdsprästerna icke stiga upp till HERRENS altare i Jerusalem; de fingo allenast äta osyrat bröd ibland sina bröder.

Hagi kini ne'mo'ma kehige'zama e'naza pristi vahe'mo'za zo'ore bretima mago'a pristi vahe'mo'zama nazafintira amne ne'naze. Hianagi zamagra Ra Anumzamofonte Kresramana vunte itama Jerusalema me'nea itarera kresramna ovu'naze.

10 Han orenade ock Tofet i Hinnoms barns dal, för att ingen skulle låta sin son eller dotter gå genom eld, till offer åt Molok.

Hagi havi anumzante'ma mono'ma hunentaza kuma'ma, Hinomu agupo tvaonte Tofetima me'neana, vahe zamavufi Josaia'a eri haviza higeno pehenage hu'ne. Ana higeno mago'mo'e huno ana kumatera Moleki havi anumzantega ne' mofavre'a kresramna vuntegara osu'ne.

11 Och han skaffade bort de hästar som Juda konungar hade invigt åt solen och ställt upp så, att man icke kunde gå in i HERRENS hus, vid hovmannen Netan-Meleks kammare i Parvarim; och solens vagnar brände han upp i eld.

Hagi kotama mani'za e'naza Juda kini vahe'mo'za mago'a hosi afu'ma havi anumza zage anumzamofontegama ami'naza hosirami amema'ma, Ra Anumzamofo mono no kafa tvaonte atruma nehaza kumapi ante'nazana Josaia'a eri atre'ne. Ana hosi afutamima ante'nazana, kini nemofo mago eri'za ne' Natanmeleki no tvaonte ante'naze. Hagi ana karisiramima zage anumzamofoma ami'naza karisia Josaia'a erino tevefi hanavazino kre'ne.

12 Och altarna på taket över Ahas' sal, vilka Juda konungar hade låtit göra, och de altaren som Manasse hade låtit göra på de båda förgårdarna till HERRENS hus, dem bröt konungen ned; sedan skyndade han bort därifrån och kastade stoftet av dem i Kidrons dal.

Hagi ko'ma maniza e'naza Juda kini vahe'mo'zama, mago kresramna vu itama trohu'za Ahasi nomofo agofetu'ma ante'nazana, Josaia'a eri netreno, Ra Anumzamofo mono nompima tare kuma'ma me'nege'za atruma nehazafima, Manase'ma kresramna vu itararema tro'ma hunte'neana eritreno ru tamana tamanu huteno, erino Kidroni agupofi ome atre'ne.

13 Och offerhöjderna öster om Jerusalem och söder om Fördärvets berg, vilka Salomo, Israels konung, hade byggt åt Astarte, sidoniernas styggelse, åt Kemos, Moabs styggelse, och åt Milkom, Ammons barns skändlighet, dem orenade konungen.

Anama huteno'a Jerusalemi kumamofo zage hanati kaziga, Olivi agonamofo sauti kazigama, agoteno havizama hu'nea Saidoni vahe anumza Astoretine, Moapu vahe havi anumza Kemosine, Amoni vahe havi anumzama Molekinte enema kresramna vu itaramima, kini ne' Solomoni'ma tro'ma hunte'neana Josaia'a eri haviza hu'ne.

14 Han slog sönder stoderna och högg ned Aserorna; och platsen där de hade stått fyllde han med människoben.

Hagi have retru re'neza Asera havi anumzante mono'ma hunentaza havea erino rutamna tamanu hunetreno, zafare antre'za Asera havi anumzamofo amema'ama trohu'za retruma re'nazana akasinetreno, ana zafama akasima atraza kerifina, Josaia'a vahe zaferinareti antevite'ne.

15 Också altaret i Betel, den offerhöjd som Jerobeam, Nebats son, hade byggt upp, han som kom Israel att synda, också detta altare med offerhöjden bröt han ned; därefter brände han upp offerhöjden och stötte sönder den till stoft och brände tillika upp Aseran.

Hagi ko'ma Nebati nemofo Jeroboamu'ma, Beteli ran kumate'ma havi anumzante'ma mono'ma hunte kuma'ene Kresramanama vu itama tro'ma hunte'neno, mono'ma hunenteno Israeli vahe zamatufege'za kumi hu'naza kumatmina ana zanke huno, Josaia'a eri haviza hu'ne. Ana nehuno havi anumzante'ma mono'ma hunentaza kumate'ma tro'ma hunte'naza zantamina erino tevefi kregeno tetegeno, osa'a erino kane osi osi hu'ne. Ana nehuno Asera havi anumzamofo amema'ama antre'zama tro hunte'nazana erino tevefi anazanke huno kre'ne.

16 När då Josia såg sig om och fick se gravarna som voro där på berget, sände han åstad och lät hämta benen ur gravarna och brände upp dem på altaret och orenade det så -- i enlighet med det HERRENS ord som hade blivit förkunnat av gudsmannen som förkunnade att detta skulle ske.

Hagi Josaia'a anante oti'neno osi agonamofo asoparega keana, vahe'ma asenezmantaza havega me'negeno negeno, vahe huzmantege'za vu'za vahe zaferinaramina anampinti ome eri'za azageno, Jeroboamu'ma tro'ma hunte'nea itare ana zaferinaramina kreno ana ita, vahe zamavurera eri haviza hu'ne. Hagi e'i anazama Josaia'ma tro'ma hu'nea zamo'a, Ra Anumzamofo eri'za ne'mo'ma korapa kasnampa ke hunte'nea zamo nena raga'are'ne.

17 Och han frågade: »Vad är det för en vård som jag ser där?» Folket i staden svarade honom: »Det är den gudsmans grav, som kom från Juda och ropade mot altaret i Betel att det skulle ske, som du nu har gjort.»

Hagi anazama Josaia'ma huteno'a mago mati me'negeno negeno amanage hu'ne, Ama matira iza matire? Anagema hige'za Beteli rankumate vahe'mo'za asamiza, Juda kumateti mago kasnampa ne' eno, menima ama itare'ma tro'ma hana zamofonku, kasnampa kema hunte'nea ne'mofo mati me'ne.

18 Då sade han: »Låten honom vara; ingen må röra hans ben.» Så lämnade man då hans ben i fred, och tillika benen av den profet som hade kommit dit från Samarien.

Hagi anante Josaia'a amanage huno zamasami'ne, Mago vahe'mo'e huno zaferina'a avako osina atrenkeno meno. Anagema hige'za ana kasnampa ne'mofo zaferinane, mago'a Sameria kumateti kasnampa vahe zaferinanena atrazageno me'ne.

19 Därjämte skaffade Josia bort alla de offerhöjdshus i Samariens städer, som Israels konungar hade byggt upp, och med vilka de hade kommit förtörnelse åstad; och han gjorde med dem alldeles på samma sätt som han hade gjort i Betel.

Hagi Israeli kini vahe'mo'zama Sameriama me'nea ranra kumatmimpima, havi anumzante'ma mono'ma hunentazageno, Ra Anumzamo'ma rimpama ahezamante'nea kumatmina, Beteli rankumate'ma hiaza huno Josaia'a eri haviza hu'ne.

20 Och alla offerhöjdspräster som funnos där slaktade han på altarna och brände människoben ovanpå dem. Därefter vände han tillbaka till Jerusalem.

Hagi havi anumzante'ma mono'ma hunentaza kumapima eri'zama eneri'za pristi vahera, Josaia'a ana maka zamaheno kresramna vu itazamire nenteno, fri vahe zaferina zamagofetu anteno teve hanavazino kre'ne. Anama huteno'a Josaia'a ete Jerusale kumate vu'ne.

21 Och konungen bjöd allt folket och sade: »Hållen HERRENS, eder Guds, påskhögtid, såsom det är föreskrivet i denna förbundsbok.»

Hagi anante kini ne' Josaia'a amanage huno maka vahera zamasami'ne, Ama hugagerafi huvempage avontafepima hu'nea kante anteta Ra Anumzamo'ma Israeli vahe'ma ozmahe zamagtere'nea knagura antahimita ne'zana kreta neneta musena hunteho.

22 Ty en sådan påskhögtid hade icke blivit hållen sedan den tid då domarna dömde Israel, icke under Israels konungars och Juda konungars hela tid.

Hagi kema refko'ma hu kva vahe'mo'zama kegavama huzmante'nareti'ma eno Jerusalemine, Juda kini vahe'mo'zama kvama huzmante'nare'ma egeno'a, Ra Anumzamo'ma Israeli vahe'ma ozmaheno zamagtere'nea zankura antahimi'za magore hu'za ne'zana kre'za nene'za musena huonte'naze.

23 Först i konung Josias adertonde regeringsår hölls en sådan HERRENS påskhögtid i Jerusalem.

Hianagi Josaia'ma 18ni'a kafuma kinima maninege'za, ana maka vahe'mo'za Jerusalemi kumate e'za, Israeli vahe'ma Ra Anumzamo'ma ozamahe zamagtere'nea zankura antahimi'za ne'zana kre'za nene'za, Ra Anumzamofona musena hunte'naze.

24 Därjämte skaffade Josia bort andebesvärjarna och spåmännen, husgudarna och de eländiga avgudarna, och alla styggelser som voro att se i Juda land och i Jerusalem, på det att han skulle upprätthålla lagens ord, dem som voro skrivna i den bok som prästen Hilkia hade funnit i HERRENS hus.

Hagi fri vahe hankro'enema keaga nehaza vahe'ene, havi avamu'mofo eri'zama e'neriza vahe'ene, nozamifima havi anumzama tro hunte'neza mono hunentaza zantamine, havi anumzamofo amema'aramine, maka agotega zantamima Jerusalemi kumate'ene Juda kumapinema me'neana, Josaia'a ana zanke huno ana maka eritre vagare'ne. E'inama hu'neana pristi ne' Hilkia'ma Ra Anumzamofo mono nompinti'ma keno eri'nea avontafepima me'nea kasege avaririno anara hu'ne.

25 Ingen konung lik honom hade funnits före honom, ingen som så av allt sitt hjärta och av all sin själ och av all sin kraft hade vänt sig till HERREN, i enlighet med Moses hela lag; och efter honom uppstod ej heller någon som var honom lik.

Hagi Josaia'ma frige'za ko'ma mani'za e'naza kini vahe'ene henkama fore'ma hu'naza kini vahe'mo'za Josaia'ma maka agu'areti'ene, agu'amententi'ene, hankave'areti'enema huno Ra Anumzamo'ma Mosesema ami'nea kasegefima me'nea nanekema amage'ma ante fatgoma hu'neazana huno, mago kinimo'a anara osu'naze.

26 Dock vände HERREN sig icke ifrån sin stora vredes glöd, då nu hans vrede hade blivit upptänd mot Juda, för allt det varmed Manasse hade förtörnat honom.

Hianagi ko'ma Manase'ma havi avu'avazama nehuno Ra Anumzamofoma azeri arimpama ahegeno'ma Juda vahe'ma tusi arimpama ahezamante'nea arimpa ahe'zamo'a vaga'ore'ne.

27 Och HERREN sade: »Också Juda vill jag förskjuta ifrån mitt ansikte, likasom jag har förskjutit Israel; ja, jag vill förkasta Jerusalem, denna stad som jag hade utvalt, så ock det hus varom jag hade sagt: Mitt namn skall vara där.»

Hagi Ra Anumzamo'a amanage hu'ne, Nagra ko'ma Israeli vahe'ma hu'noaza hu'na, Juda vahera mopa zamifintira zamazeri atresuge'za afete mopare vugahaze. Ana nehu'na Jerusalemi kuma'ma Nagri su'ane hu'nama huhampari'noa kumara namefi hunemi'na, Nagri nagi me'nesigetama monora hunantegahazema hu'noa mono nonena, nagra namefi humigahue.

28 Vad nu mer är att säga om Josia och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.

Hagi mago'a zama Josaia'ma kini mani'nea knafima efore'ma hu'nea zantamine, agrama tro'ma hu'nea zantamimofo agenkea, Juda kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.

29 I hans tid drog Farao Neko, konungen i Egypten, upp mot konungen i Assyrien, till floden Frat. Då tågade konung Josia emot honom, men blev dödad av honom vid Megiddo, under första sammandrabbningen.

Hagi Josaia'ma kinima mani'nea knafina, Isipi kini ne' Fero Niko'a sondia vahe zaga'a zamavareno, Yufretisi tintega Asiria kini ne' ome aza hunaku vu'ne. Anama nehigeno'a, kini ne' Josaia'a avatga huno ha' hunteku sondia vahe'a zamavareno nevigeno, Isipi kini ne' Fero Niko'a Megido kumate eme tutagiha hunteno Josaiana ahe fri'ne.

30 Och hans tjänare förde hans döda kropp i en vagn bort ifrån Megiddo till Jerusalem och begrovo honom i hans grav. Men folket i landet tog Josias son Joahas och smorde honom och gjorde honom till konung efter hans fader.

Ana hutazage'za Josaiana eri'za vahe'amo'za Megidotira avufga'a karisifi erinte'za vu'za Jerusalemi kumapi, agri'a matipi ome asente'naze. Hagi ana kumapi, Josaia nemofo Jehoahasina, avre'za masave frentete'za huhamprintazageno nefa nona erino kinia mani'ne.

31 Joahas var tjugutre år gammal, när han blev konung, och han regerade tre månader i Jerusalem. Hans moder hette Hamutal, Jeremias dotter, från Libna.

Hagi Jehoahasia 23'a kafu nehuno kini efore huno, Jerusalemi kumatera 3'a ikampi kinia mani'ne. Nerera'a Libna ran kumateti, Jeremaia mofakino agi'a Hamutali'e.

32 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, alldeles såsom hans fäder hade gjort.

Hagi agehe'zama hu'nazaza huno Jehoahasi'a Ra Anumzamofo avurera havi avu'avaza hu'ne.

33 Och Farao Neko lät sätta honom i fängelse i Ribla i Hamats land och gjorde så slut på hans regering i Jerusalem; och han pålade landet en skatt av ett hundra talenter silver och en talent guld.

Hagi Isipi kini ne' Fero Niko'a, Jehoahasina azeriteno Hamati mopafina Ribla kumate kina hunte'ne. Ana higeno Jehoahasi'a Jerusalemi kumatera mago'ene kinia omani'ne. Ana higeno Isipi kini ne Fero Niko'a Juda vahekura huno, silvama kna'amo'ma 3,400 kiloma hu'nesiane, golima kna'amo'ma 34 kiloma hu'nesia namigahaze hu'ne.

34 Och Farao Neko gjorde Josias son Eljakim till konung i hans fader Josias ställe och förändrade hans namn till Jojakim. Men Joahas tog han med sig, och denne kom så till Egypten och dog där.

Hagi Isipi kini ne' Fero Niko'a, Josaiana mago ne' mofavre'a, Eliakimina nefa no erino Juda vahe kinia maninogu azeri o'netino, agi'a Jehoiakimi'e huno ru agi antemi'ne. Hianagi Jehoahasina avreno Isipi mopare umani'negeno anantega fri'ne.

35 Och Jojakim betalade ut silvret och guldet åt Farao; men han måste skattlägga landet för att kunna utbetala dessa penningar enligt Faraos befallning. Efter som var och en av folket i landet blev uppskattad, indrevs från dem silvret och guldet, för att sedan utbetalas åt Farao Neko.

Hagi Isipi kini ne' Fero Niko'ma huhampari'nea silvane, golinema Jehoiakimi'ma aminakura, vahepinti hige'za mani'naza avamente takisi zagoa eme amitere hazageno, erino Isipi kini netega atregeno vu'ne.

36 Jojakim var tjugufem år gammal, när han blev konung; och han regerade elva år i Jerusalem. Hans moder hette Sebida, Pedajas dotter, från Ruma.

Hagi Jehoakimina kafu'amo'a 25fu nehigeno agafa huno kinia mani'ne. Ana huteno Jerusalemi mani'neno 11ni'a kafufi Juda vahera kegava hu'ne. Nerera'a Ruma ran kumateti, Pedaia mofakino agi'a Sebida'e.

37 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, alldeles såsom hans fäder hade gjort. Se Höjd i Ordförkl.

Hagi agehezama hu'nazaza huno Jehoakimi'a Ra Anumzamofo avurera havi avu'avaza hu'ne.