< 1 Korinthierbrevet 15 >

1 Mina bröder, jag vill påminna eder om det evangelium som jag förkunnade för eder, som I jämväl togen emot, och som I ännu stån kvar i,
And, brothers, I make known to you the good news that I preached to you, which also ye received, and in which ye stand,
2 genom vilket I ock bliven frälsta; jag vill påminna eder om huru jag förkunnade det för eder, såframt I eljest hållen fast därvid -- om nu icke så är att I förgäves haven kommit till tro.
by which also ye are saved if ye hold firm that word I preached to you, unless ye believed in vain.
3 Jag meddelade eder ju såsom ett huvudstycke vad jag själv hade undfått: att Kristus dog för våra synder, enligt skrifterna,
For I delivered to you at first what I also received, that Christ died for our sins according to the scriptures,
4 och att han blev begraven, och att han har uppstått på tredje dagen, enligt skrifterna,
and that he was buried, and that he arose on the third day according to the scriptures,
5 och att han visade sig för Cefas och sedan för de tolv.
and that he appeared to Cephas, then to the twelve.
6 Därefter visade han sig för mer än fem hundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu leva kvar, medan några äro avsomnade.
Then he appeared to over five hundred brothers at once, of whom the greater part remain until now, but some also slept.
7 Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna.
Then he appeared to James, then to all the apostles,
8 Allra sist visade han sig också för mig, som är att likna vid ett ofullgånget foster.
and last of all, as to the untimely birth, he also appeared to me.
9 Ty jag är den ringaste bland apostlarna, ja, icke ens värdig att kallas apostel, jag som har förföljt Guds församling.
For I am the least of the apostles, who am not worthy to be called an apostle, because I persecuted the church of God.
10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har icke varit fåfäng, utan jag har arbetat mer än de alla -- dock icke jag, utan Guds nåd, som har varit med mig.
But by the grace of God I am what I am. And his grace for me did not become empty, but I labored more abundantly than them all, yet not I, but the grace of God with me.
11 Det må nu vara jag eller de andra, så är det på det sättet vi predika, och på det sättet I haven kommit till tro.
Therefore whether I or those men, so we proclaim, and so ye believed.
12 Om det nu predikas om Kristus att han har uppstått från de döda, huru kunna då somliga bland eder säga att det icke finnes någon uppståndelse från de döda?
Now if Christ is proclaimed that he has risen from the dead, how say some among you that there is no resurrection of the dead?
13 Om det åter icke finnes någon uppståndelse från de döda, då har icke heller Kristus uppstått.
But if there is no resurrection of the dead, neither has Christ risen.
14 Men om Kristus icke har uppstått, då är ju vår predikan fåfäng, då är ock eder tro fåfäng;
And if Christ has not risen, then our preaching is empty, and your faith is also empty.
15 då befinnas vi ock vara falska Guds vittnen, eftersom vi hava vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus, som han icke har uppväckt, om det är sant att döda icke uppstå.
And also we are found false witnesses of God, because we witnessed according to God that he raised up the Christ, whom he did not raise up, if therefore the dead are really not raised.
16 Ja, om döda icke uppstå, så har ej heller Kristus uppstått.
For if the dead are not raised, neither has Christ been raised.
17 Men om Kristus icke har uppstått, så är eder tro förgäves; I ären då ännu kvar i edra synder.
And if Christ has not been raised, your faith is vain. Ye are still in your sins.
18 Då hava ju ock de gått förlorade, som hava avsomnat i Kristus.
Then also those who slept in Christ have perished.
19 Om vi i detta livet hava i Kristus haft vårt hopp, och därav intet bliver, då äro vi de mest ömkansvärda av alla människor.
If we are men who have hoped in Christ in this life only, we are of all men more miserable.
20 Men nu har Kristus uppstått från de döda, såsom förstlingen av de avsomnade.
But now Christ has been raised from the dead. He became the first fruit of those who are asleep.
21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom ock genom en människa de dödas uppståndelse.
For since death is because of a man, the resurrection of the dead is also because of a man.
22 Och såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.
For as by Adam all die, so also by Christ all will be made alive.
23 Men var och en i sin ordning: Kristus såsom förstlingen, därnäst, vid Kristi tillkommelse, de som höra honom till.
But each in his own order. Christ the first fruit, then those of Christ at his coming.
24 Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt.
Afterwards the end, when he delivers up the kingdom to the God and Father, when he will abolish all rule, and all authority and power.
25 Ty han måste regera »till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter».
For he must reign until he will put all his enemies under his feet.
26 Sist bland hans fiender bliver ock döden berövad all sin makt;
The last enemy abolished is death.
27 ty »allt har han lagt under hans fötter». Men när det heter att »allt är honom underlagt», då är uppenbarligen den undantagen, som har lagt allt under honom.
For he subordinated all things under his feet. But when he says that all things have been subordinated, it is clear that he who subordinated all things under him, is excepted.
28 Och sedan allt har blivit Sonen underlagt, då skall ock Sonen själv giva sig under den som har lagt allt under honom. Och så skall Gud bliva allt i alla.
And when all things are made subordinate to him, then the Son himself will also be made subordinate to him who subordinated all things to him, so that God may be all in all.
29 Vad kunna annars de som låta döpa sig för de dödas skull vinna därmed? Om så är att döda alls icke uppstå, varför låter man då döpa sig för deras skull?
Otherwise what will they do who are immersed for the dead? If the dead do not rise at all, why then are they immersed for the dead?
30 Och varför undsätta vi oss själva var stund för faror?
And we, why are we in peril every hour?
31 Ty -- så sant jag i Kristus Jesus, vår Herre, kan berömma mig av eder, mina bröder -- jag lider döden dag efter dag.
By the pride that belongs to you, that I keep in Christ Jesus our Lord, I die daily.
32 Om jag hade tänkt såsom människor pläga tänka, när jag i Efesus kämpade mot vilddjuren, vad gagnade mig då det jag gjorde? Om döda icke uppstå -- »låtom oss då äta och dricka, ty i morgon måste vi dö».
If in respect to men I fought with beasts at Ephesus, what is the benefit to me if the dead are not raised? Let us eat and drink, for tomorrow we die.
33 Faren icke vilse: »För goda seder dåligt sällskap är fördärv.»
Be not led astray. Evil associations corrupt good habits.
34 Vaknen upp till rätt nykterhet, och synden icke. Somliga finnas ju, som leva i okunnighet om Gud; eder till blygd säger jag detta.
Sober up rightly, and do not sin, for some have ignorance of God. I speak shame about you.
35 Nu torde någon fråga: »På vad sätt uppstå då de döda, och med hurudan kropp skola de träda fram?»
But some man will say, How are the dead raised, and with what kind of body do they come?
36 Du oförståndige! Det frö du sår, det får ju icke liv, om det icke först har dött.
Thou foolish man, what thou sow is not made alive unless it dies.
37 Och när du sår, då är det du sår icke den växt som en gång skall komma upp, utan ett naket korn, kanhända ett vetekorn, kanhända något annat.
And what thou sow, thou do not sow the body that it will become, but a bare grain, if it may happen of wheat, or of some other kind.
38 Men Gud giver det en kropp, en sådan som han vill, och åt vart frö dess särskilda kropp.
But God gives it a body as he wills, and to each of the seeds its own body.
39 Icke allt kött är av samma slag, utan människors har sin art, boskapsdjurs kött en annan art, fåglars kött åter en annan, fiskars återigen en annan.
All flesh is not the same flesh, but one of men, and another flesh of beasts, and another of fishes, and another of birds,
40 Så finnas ock både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas härlighet är av ett slag, de jordiska kropparnas av ett annat slag.
and heavenly bodies, and earthly bodies (but the glory of the heavenly is different, and the glory of the earthly is different),
41 En härlighet har solen, en annan härlighet har månen, åter en annan härlighet hava stjärnorna; ja, den ena stjärnan är icke lik den andra i härlighet. --
another glory is of the sun, and another glory of the moon, and another glory of the stars, for star differs from star in glory.
42 Så är det ock med de dödas uppståndelse: vad som bliver sått förgängligt, det uppstår oförgängligt;
So also is the resurrection of the dead. It is sown in the perishable, it is raised in imperishability.
43 vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det uppstår i kraft;
It is sown in dishonor, it is raised in glory. It is sown in weakness, it is raised in power.
44 här sås en »själisk» kropp, där uppstår en andlig kropp. Så visst som det finnes en »själisk» kropp, så visst finnes det ock en andlig.
It is sown a natural body, it is raised a spiritual body. There is a natural body, and there is a spiritual body.
45 Så är ock skrivet: »Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ.» Den siste Adam åter blev en levandegörande ande.
And so it is written, The first man Adam developed into a living soul. The last Adam a life giving spirit.
46 Men icke det andliga är det första, utan det »själiska»; sedan kommer det andliga.
Nevertheless the spiritual is not first, but the natural, then the spiritual.
47 Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.
The first man was of the earth, earthly. The second man is the Lord from heaven.
48 Sådan som den jordiska var, sådana äro ock de jordiska; och sådan som den himmelska är, sådana äro ock de himmelska.
As is the earthly, such also are the earthly. And as is the heavenly, such also are the heavenly.
49 Och såsom vi hava burit den jordiskas gestalt, så skola vi ock bära den himmelskas gestalt.
And just as we have worn the form of the earthly, we will also wear the form of the heavenly.
50 Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta, att kött och blod icke kunna få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel.
Now this I affirm, brothers, that flesh and blood cannot inherit the kingdom of God, nor does the perishable inherit imperishability.
51 Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade,
Behold, I tell you a mystery. We will actually not all sleep, but we will all be transformed,
52 och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade.
in an instant, in the blink of an eye, at the last trumpet. For it will sound, and the dead will be raised imperishable, and we will be transformed.
53 Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.
For this perishable must put on imperishability, and this mortal put on immortality.
54 Men när detta förgängliga har iklätt sig oförgänglighet, och detta dödliga har iklätt sig odödlighet, då skall det ord fullbordas, som står skrivet: »Döden är uppslukad och seger vunnen.»
But when this perishable will have put on imperishability, and this mortal will have put on immortality, then will come to pass the saying that is written, Death was swallowed up in victory.
55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? (Hadēs g86)
O death, where is thy sting? O Hades, where is thy victory? (Hadēs g86)
56 Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
The sting of death is sin, and the power of sin is the law.
57 Men Gud vare tack, som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!
But thanks is to God who gives us the victory through our Lord Jesus Christ.
58 Alltså, mina älskade bröder, varen fasta, orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk, eftersom I veten att edert arbete icke är fåfängt i Herren. Se Själisk i Ordförkl.
Therefore, my beloved brothers, become ye steadfast, unmovable, always abounding in the work of the Lord, knowing that your labor is not empty in the Lord.

< 1 Korinthierbrevet 15 >