1 Korinthierbrevet 1
1 Paulus, genom Guds vilja kallad till Kristi Jesu apostel, så ock brodern Sostenes,
Ik' shunon Iyesus Krstossh wosheets wotosh s'eegetso P'awlosnat no eshu Sostensokere.
2 hälsar den Guds församling som finnes i Korint, de i Kristus Jesus helgade, dem som äro kallade och heliga, jämte alla andra som åkalla vår Herres, Jesu Kristi, namn, på alla orter där de eller vi bo.
K'orontos kitotse fa'a Ik' moosh, biyitsnowere Iyesus Krstosn S'ayin wotts S'ayin bowotish s'eegetswotssh, mank'owero bo be beyoke, bonat nonsh Doonz wottso no Doonz Iyesus Krstos shúútso s'eegiru jamwotssh.
3 Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
No nihi Ik'onat Doonzo Iyesus Krstosokere s'aatonat jeenon itsh wotowe.
4 Jag tackar Gud alltid för eder skull, för den Guds nåd som har blivit eder given i Kristus Jesus,
Iyesus Krtosnton s'aato itsh imetsosh it jangosh jam aawo Ik'o údituwe.
5 att I haven i honom blivit rikligen begåvade i alla stycken, i fråga om allt vad tal och kunskap heter.
Jam keewon, noon keewon wotowa danon Krstosn gaalwutserte.
6 Så har ju ock vittnesbördet om Kristus blivit befäst hos eder,
Krstos jangosh itsh t keewts gawo itokere kúp'ere.
7 så att I icke stån tillbaka i fråga om någon nådegåva, medan I vänten på vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse.
Eshe no Doonz Iyesus Krstos be'ewo koton nobefere kon naari shayiri imo itsh shapratse,
8 Han skall ock göra eder ståndaktiga intill änden, så att I ären ostraffliga på vår Herres, Jesu Kristi, dag.
No doonz Iyesus Krstos aani woor eeg eeg deshawwotsi wotar nodatsetwok'o bí s'uwosh b́ borfetsosh kup'ar it beetuewk'o woshúwe.
9 Gud är trofast, han genom vilken I haven blivit kallade till gemenskap med hans Son, Jesus Kristus, vår Herre.
B́ naay no Doonz Iyesus Krstosnton ikwoto itdetsetuwok'o itn s'eegtso Ik'o amaneke.
10 Men jag förmanar eder, mina bröder, vid vår Herres, Jesu Kristi, namn, att alla vara eniga i edert tal och att icke låta söndringar finnas bland eder, utan hålla fast tillhopa i samma sinnelag och samma tänkesätt.
Ti eshuwotso! «K'alewo it dagotse b́ berawok'o, it jamets shiyeyar ik níbonat ik s'iil s'iilon kup'ar beewere, » etaat no Doonz Iyesus Krstos shúútson itn k'oniruwe.
11 Det har nämligen av Kloes husfolk blivit mig berättat om eder, mina bröder, att tvister hava uppstått bland eder.
T eshuwotso! it dagotse fayo b́ beyiruwok'o K'elo'e maa ashuwotsoke shishre.
12 Härmed menar jag att bland eder den ene säger: »Jag håller mig till Paulus», den andre: »Jag håller mig till Apollos», en annan: »Jag håller mig till Cefas», åter en annan: »Jag håller mig till Kristus.» --
Manuwere it itok tookon «Taa P'awlosk taane, taa Ap'losk taane, taa P'et'rosk taane, taa Krstosk taane» it etiri.
13 Är då Kristus delad? Icke blev väl Paulus korsfäst för eder? Och icke bleven I väl döpta i Paulus' namn?
Bére Krstos kayera? P'awlos itsh jiitera? Himó it gupe P'awlos shútsoneya?
14 Jag tackar Gud för att jag icke har döpt någon bland eder utom Krispus och Gajus,
Taa K'ersp'osnat Gayyosiyere okoon ititsere konnoru t gufawotse Ik'o údituwe.
15 så att ingen kan säga att I haven blivit döpta i mitt namn.
Eshe «Taan P'awlos shútson guuperte» err keewosh falituwo aaliye. [
16 Dock, jag har döpt också Stefanas' husfolk; om jag eljest har döpt någon vet jag icke.
Arikee, Ist'ifanos maa ashuwotsi gupre, maniyere okoon k'osho taa t gupts asho b́ bewok'o gawratse.]
17 Ty Kristus har icke sänt mig till att döpa, utan till att förkunna evangelium, och detta icke med en visdom som består i ord, för att Kristi kors icke skall berövas sin kraft.
Krstos taan b́wosh doo shishi keewo t danituwok'owa bako t gupishaliye, Krstos jiito hank'on b́ oorerawok'o doo shishi keewan tdanir ashoke daatsets dani telfi noon keewok'onaliye.
18 Ty talet om korset är visserligen en dårskap för dem som gå förlorade, men för oss som bliva frälsta är det en Guds kraft.
B́ jiti keewo t'afit ashuwotssh darok'owe b́ taaweti, noosh kashituwotsshomó Ik' angee.
19 Det är ju skrivet: »Jag skall göra de visas vishet om intet, och de förståndigas förstånd skall jag slå ned.»
«Dani telefetswots dano t'afituwe, Dani telefetswots danono ok k'aaú bazetuwe» ett guut'ere.
20 Ja, var äro de visa? Var äro de skriftlärda? Var äro denna tidsålders klyftiga män? Har icke Gud gjort denna världens visdom till dårskap? (aiōn g165)
Eshe dantso aawoke b́ fa'oni? Nem daniruwonu aawoke b́ fa'oni? Danosh geyiruwonu aawoke b́ fa'oni? Ik'o datsanatsi dani telefo eegoru bítse dandeshawok'o woshk'rerosha? (aiōn g165)
21 Jo, eftersom världen icke genom sin visdom lärde känna Gud i hans visdom, behagade det Gud att genom den dårskap han lät predikas frälsa dem som tro.
Datsnatsi ashuwots bo took danitelefon Ik'o danosh bo falawok'o Ik'o b́ danon boats is'k'rere, ernmó dárok'o taaweyiru no nodaniru doo shishiy keewon amanituwots bo kashituwok'o Ik' shún wotere.
22 Ty judarna begära tecken, och grekerna åstunda visdom,
Ayihudiyots adits keewo bek'oshe bo geefoni, Girik ashuwotswere danitelefe bogefoni.
23 vi åter predika en korsfäst Kristus, en som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap,
Noomó Krstos noosh b́ jitetsok'oniye no daniri, Hanuwere ayhudiyotssh t'uge, Grik ashuwotssh dáree.
24 men som för de kallade, vare sig judar eller greker, är en Kristus som är Guds kraft och Guds visdom.
S'eegetswotsshomó ayhudiyotssh wotowa Grik ashuwotssh, Krstos Ik' angonat Ik' danitelefe.
25 Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.
Ik' dára ett gaweyiru keewo ash danitelefoniyere bogfe, Ik'o maawa ett gaweyiru keewo ash kup'oniyere bogfe.
26 Ty betänken, mina bröder, huru det var vid eder kallelse: icke många som voro visa efter köttet blevo kallade, icke många mäktiga, icke många av förnämlig släkt.
T eshuwotso! Ik'o itn b́ s'eegor awuk'o ash it wottsok'o aab gawde'ere, ash gaawiruwok'on it dagotse aywots daanetsuwots wee kúp'uwots wee een een ashuwots aalne.
27 Men det som för världen var dåraktigt, det utvalde Gud, för att han skulle låta de visa komma på skam.
Ik'o dantelfetswotsi jitsiyosh datsanatse dartsok'o taawets ashuwotsi b́ marat'i, kúp'uwotsi jitsiyosh datsatse maawtsok'o taawetswotsi b́ marat'i,
28 Och det som i världen var svagt, det utvalde Gud, för att han skulle låta det starka komma på skam. Och det som i världen var ringa och föraktat, det utvalde Gud -- ja, det som ingenting var -- för att han skulle göra det till intet, som någonting var.
Ik'o datsatsi ashuwotsoke fa'ane ett be'eyiru keewwotsi bo berawok'o woshosh datsanatse dash antsonat gac'ets k'awnts deshaw keewo b́ marat'i.
29 Ty han ville icke att något kött skulle kunna berömma sig inför Gud.
Hanowere b́k'al konwor asho Ik' shinatse b́ tooko dambaan b́deshawok'owe.
30 Men hans verk är det, att I ären i Kristus Jesus, som för oss har blivit till visdom från Gud, till rättfärdighet och helgelse och till förlossning,
Itnomó Ik'o Iyesus Krstosnton ik woto it detsetwok'o b́ woshi, mansh Ik'o Iyesus Krstosn noko danitelefo bíne, noosh noko kááwo bíne, no s'ayinonat no bín nofaritwok'o b́ woshi.
31 för att så skall ske, som det är skrivet: »Den som vill berömma sig, han berömme sig av Herren.»
Eshe mas'aafotse guut'etsok'on «It'etuwo b́ beyal Ik'on id'ee.»
