< Psaltaren 90 >
1 En bön Mose dens Guds mansens. Herre, du äst vår tillflykt, ifrå slägte till slägte.
Umkhuleko kaMosi umuntu kaNkulunkulu. Thixo, wena ulikhaya lethu kuzozonke izizukulwane.
2 Förr än bergen vordo, och jorden och verlden skapade blefvo, äst du Gud, af evighet till evighet;
Izintaba zingakabikhona lalapho ungakawuvezi umhlaba kanye lelizwe, kusukela phakade kuze kube phakade unguNkulunkulu.
3 Du som låter menniskorna dö, och säger: Kommer igen, I menniskors barn.
Ubuyisela abantu ethulini, usithi, “Buyelani othulini, lina madodana abantu.”
4 Ty tusende år äro för dig såsom den dag i går framgick, och såsom en nattväkt.
Ngoba iminyaka eyinkulungwane ekuboneni kwakho injengosuku olusanda kudlula, kumbe njengomlindo webusuku.
5 Du låter dem gå sin kos såsom en ström; och äro såsom en sömn; likasom gräs, det dock snarliga förvissnar;
Uyabakhucula abantu ebuthongweni bokufa; banjengotshani obutsha obekuseni
6 Det der bittida blomstras, och snart vissnar; och på aftonen afhugget varder, och förtorkas.
lokuba ekuseni buhluma bubutsha, kuthi ntambama sebomile sebubunile.
7 Det gör din vrede, att vi så förgås, och din grymhet, att vi så hasteliga hädan måste.
Ulaka lwakho luyasitshabalalisa sithuthumeliswe yikucaphuka kwakho.
8 Ty våra missgerningar sätter du för dig, våra okända synder i ljuset för ditt ansigte.
Usubuchayile ububi bethu phambi kwakho, izono zethu zensitha wazichaya ekukhanyeni kobukhona bakho.
9 Derföre gå alle våre dagar sin kos genom dina vrede; vi lykte vår år såsom ett tal.
Zonke insuku zethu ziyedlula ngaphansi kolaka lwakho; leminyaka yethu siyiphetha ngokububula.
10 Vårt lif varar sjutio år, åt högsta åttatio år; och då det bäst varit; hafver, så hafver det möda och arbete varit; ty det går snart sin kos, lika som vi flöge bort.
Ubude bezinsuku zethu buyiminyaka engamatshumi ayisikhombisa loba amatshumi ayisificaminwembili, nxa silamandla; kanti lelobanga layo liluhlupho losizi, ngoba iphanga yedlule, lathi siphaphe nje sedlule.
11 Men ho tror det, att du så svårliga vredgas? Och ho fruktar sig för sådana dine grymhet?
Ngubani owaziyo amandla olaka lwakho na? Ngoba intukuthelo yakho inkulu njengokwesatshwa okukufaneleyo.
12 Lär oss betänka, att vi dö måste, på det vi måge förståndige varda.
Sifundise ukubala kuhle insuku zethu, ukuze sizuze inhliziyo yenhlakanipho.
13 Herre, vänd dig dock till oss igen, och var dinom tjenarom nådelig.
Phola, Oh Thixo! Koze kube nini kulokhu kunjalo na? Woba lesihawu ezincekwini zakho.
14 Uppfyll oss bittida med dine nåd; så vilje vi fröjdas, och glade vara i våra lifsdagar.
Sisuthise ekuseni ngothando lwakho olungaphuthiyo, ukuze sihlabelele ngentokozo sijabule zonke insuku zethu.
15 Gläd oss igen, efter det du oss så länge plågat hafver, efter det vi så länge olycko lidit hafve.
Senze sijabule okwensuku ezilingana ukusihlupha kwakho, okwensuku ezilingana lalezo esesabona ngazo ukudubeka.
16 Bete dinom tjenarom dina gerningar, och dina äro deras barnom.
Sengathi imisebenzi yakho ingatshengiswa ezincekwini zakho, inkazimulo yakho ebantwaneni babo.
17 Och Herren, vår Gud, vare oss blid, och främje våra händers verk med oss; ja våra händers verk främje han.
Sengathi umusa weNkosi uNkulunkulu wethu ungehlela kithi; uqinise umsebenzi wezandla zethu yebo, qinisa umsebenzi wezandla zethu.