Psaltaren 89
1 En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
AN INSTRUCTION OF ETHAN THE EZRAHITE. Of the kind acts of YHWH, I sing for all time, From generation to generation I make known Your faithfulness with my mouth,
2 Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
For I said, “Kindness is built for all time, The heavens! You establish Your faithfulness in them.”
3 Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
I have made a covenant for My chosen, I have sworn to My servant David:
4 Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
“Even for all time I establish your seed, And have built your throne to generation and generation.” (Selah)
5 Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
And the heavens confess Your wonders, O YHWH, Your faithfulness [is] also in an assembly of holy ones.
6 Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
For who in the sky, compares himself to YHWH? [Who] is like to YHWH among sons of the mighty?
7 Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
God is very terrible, In the secret counsel of His holy ones, And fearful over all surrounding Him.
8 Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
O YHWH, God of Hosts, Who [is] like You—a strong YAH? And Your faithfulness [is] around You.
9 Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
You [are] ruler over the pride of the sea, In the lifting up of its billows You restrain them.
10 Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
You have bruised Rahab, as one wounded. You have scattered Your enemies with the arm of Your strength.
11 Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
The heavens [are] Yours, The earth [is] also Yours, The habitable world and its fullness, You have founded them.
12 Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
North and south You have appointed them, Tabor and Hermon sing in Your Name.
13 Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
You have an arm with might, Strong is Your hand—high Your right hand.
14 Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
Righteousness and judgment [Are] the fixed place of Your throne, Kindness and truth go before Your face.
15 Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
O the blessedness of the people knowing the shout, O YHWH, they habitually walk in the light of Your face.
16 De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
They rejoice in Your Name all the day, And they are exalted in Your righteousness,
17 Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
For You [are] the beauty of their strength, And in Your good will is our horn exalted,
18 Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
For our shield [is] of YHWH, And our king to the Holy One of Israel.
19 På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
Then You have spoken in vision, To Your saint, indeed, You say, I have placed help on a mighty one, Exalted a chosen one out of the people,
20 Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
I have found My servant David, With My holy oil I have anointed him.
21 Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
With whom My hand is established, My arm also strengthens him.
22 Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
An enemy does not exact on him, And a son of perverseness does not afflict him.
23 Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
And I have beaten down his adversaries before him, And I plague those hating him,
24 Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
And My faithfulness and kindness [are] with him, And in My Name is his horn exalted.
25 Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
And I have set his hand on the sea, And his right hand on the rivers.
26 Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
He proclaims to Me: “You [are] my Father, My God, and the rock of my salvation.”
27 Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
I also appoint him firstborn, Highest of the kings of the earth.
28 Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
For all time I keep for him My kindness, And My covenant [is] steadfast with him.
29 Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
And I have set his seed forever, And his throne as the days of the heavens.
30 Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
If his sons forsake My law, And do not walk in My judgments;
31 Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
If they defile My statutes, And do not keep My commands,
32 Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
I have looked after their transgression with a rod, And their iniquity with strokes,
33 Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
And I do not break My kindness from him, Nor do I deal falsely in My faithfulness.
34 Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
I do not profane My covenant, And I do not change that which is going forth from My lips.
35 Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
Once I have sworn by My holiness, I do not lie to David,
36 Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
His seed is for all time, And his throne [is] as the sun before Me,
37 Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
It is established as the moon for all time, And the witness in the sky is steadfast. (Selah)
38 Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
And You, You have cast off, and reject, You have shown Yourself angry with Your anointed,
39 Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
Have rejected the covenant of Your servant, You have defiled his crown to the earth,
40 Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
You have broken down all his hedges, You have made his fortifications a ruin.
41 Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
Everyone passing by the way has spoiled him, He has been a reproach to his neighbors,
42 Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
You have exalted the right hand of his adversaries, You have caused all his enemies to rejoice.
43 Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
Also—You turn back the sharpness of his sword, And have not established him in battle,
44 Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
Have caused [him] to cease from his brightness, And have cast down his throne to the earth.
45 Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
You have shortened the days of his youth, Have covered him over [with] shame. (Selah)
46 Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
Until when, O YHWH, are You hidden? Does Your fury burn as fire forever?
47 Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
Remember how [short] my lifetime [is]. Why have You created in vain All the sons of men?
48 Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol h7585)
Who [is] the man that lives, and does not see death? He delivers his soul from the hand of Sheol. (Selah) (Sheol h7585)
49 Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
Where [are] Your former kindnesses, O Lord, [Which] You have sworn to David in Your faithfulness?
50 Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
Remember, O Lord, the reproach of Your servants, I have borne in my bosom all the strivings of the peoples,
51 Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
With which Your enemies reproached, O YHWH, With which they have reproached The steps of Your anointed.
52 Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.
Blessed [is] YHWH for all time. Amen and amen!
