Psaltaren 91

1 Den der under dens Högstas bekärm sitter, och under dens Allsmägtigas skugga blifver,

He who is dwelling In the secret place of the Most High, Habitually lodges in the shade of the Mighty,

2 Han säger till Herran: Mitt hopp och min borg; min Gud, den jag hoppas uppå.

He is saying of YHWH, “My refuge, and my bulwark, my God, I trust in Him,”

3 Ty han frälsar dig ifrå jägarens snaro, och ifrå den skadeliga pestilentie.

For He delivers you from the snare of a fowler, From a calamitous pestilence.

4 Han skall betäcka dig med sina fjädrar, och ditt hopp skall vara under hans vingar; hans sanning är spjut och sköld;

He covers you over with His pinion, And under His wings you trust, His truth [is] a shield and buckler.

5 Att du icke torf förskräckas för nattenes stygghet; för de skott, som om dagen flyga;

You are not afraid of fear by night, Of arrow that flies by day,

6 För pestilentie, som i mörkrena vankar; för den sjuko, som om middagen förderfvar.

Of pestilence that walks in thick darkness, Of destruction that destroys at noon,

7 Om tusende falla vid dina sido, och tiotusende vid dina högra sido, så skall det dock intet drabba uppå dig.

One thousand fall at your side, And a myriad at your right hand, [But] it does not come near to you.

8 Ja, du skall med din ögon se lust, och skåda huru dem ogudaktigom vedergullet varder.

But with your eyes you look, And you see the reward of the wicked,

9 Ty Herren är ditt hopp; den Högste är din tillflykt.

(For You, O YHWH, [are] my refuge), You made the Most High your habitation.

10 Dig varder intet ondt vederfarandes, och ingen plåga skall nalkas dine hyddo.

Evil does not happen to you, And a plague does not come near your tent,

11 Ty han hafver befallt sinom Änglom om dig, att de skola bevara dig på allom dinom vägom.

For He charges His messengers for you, To keep you in all your ways,

12 De skola bära dig på händerna, att du icke stöter din fot på stenen.

On the hands they bear you up, Lest you strike your foot against a stone.

13 På lejon och huggormar skall du gå, och trampa uppå det unga lejonet och drakan.

You tread on lion and cobra, You trample young lion and dragon.

14 Han begärar mig, ty vill jag uthjelpa honom; han känner mitt Namn, derföre vill jag beskydda honom.

Because he has delighted in Me, I also deliver him—I set him on high, Because he has known My Name.

15 Han åkallar mig, ty vill jag höra honom; jag är när honom i nödene; jag skall taga honom derut, och låta honom till äro komma.

He calls Me, and I answer him, I [am] with him in distress, I deliver him, and honor him.

16 Jag skall mätta honom med långt lit, och skall bete honom mina salighet.

I satisfy him with [the] length of [his] days, And I cause him to look on My salvation!