Psaltaren 50
1 En Psalm Assaphs. Herren Gud den mägtige talar, och kallar verldena, ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången.
Mogočen Bog, celó Gospod, je spregovoril in poklical zemljo od sončnega vzhoda do njegovega zahoda.
2 Af Zion går upp Guds härliga sken.
S Siona, popolne lepote, je zasijal Bog.
3 Vår Gud kommer, och tiger intet. Förtärande eld går för honom, och omkring honom en mägtig storm.
Naš Bog bo prišel in ne bo molčal. Ogenj bo požiral pred njim in okoli njega bo zelo viharno.
4 Han kallar himmel och jord, att han skall döma sitt folk.
Klical bo k nebesom od zgoraj in k zemlji, da bo lahko sodil svoje ljudstvo.
5 Församler mig mina heliga, som förbundet mer akta än offer.
»Zberite k meni moje svete, tiste, ki so z žrtvijo sklenili zavezo z menoj.«
6 Och himlarna skola förkunna hans rättfärdighet; ty Gud är domaren. (Sela)
Nebesa bodo oznanjala njegovo pravičnost, kajti sam Bog je sodnik. (Sela)
7 Hör, mitt folk, låt mig tala; Israel, låt mig ibland dig betyga: Jag Gud är din Gud.
»Poslušaj, oh moje ljudstvo in govoril bom, oh Izrael in pričeval bom zoper tebe. Jaz sem Bog, celó tvoj Bog.
8 För ditt offers skull straffar jag dig intet; äro dock dine bränneoffer alltid för mig.
Ne bom te grajal zaradi tvojih klavnih daritev ali tvojih žgalnih daritev, da so bile nenehno pred menoj.
9 Jag vill icke taga oxar utu ditt hus, eller bockar utu dine stall;
Iz tvoje hiše ne bom vzel nobenega bikca niti kozlov iz tvojih staj.
10 Ty all djur i skogenom äro mine, och boskapen på bergen, der de vid tusendetal gå.
Kajti vsaka gozdna žival je moja in živina na tisočêrih hribih.
11 Jag känner alla foglar på bergen, och allahanda djur på markene äro för mig.
Poznam vso gorsko perjad in divje poljske živali so moje.
12 Om mig hungrade, ville jag intet säga dig deraf; ty jordenes krets är min, och allt det deruti är.
Če bi bil lačen, ti ne bi povedal, kajti zemeljski [krog] je moj in njegova polnost.
13 Menar du, att jag oxakött äta vill, eller bockablod dricka?
Mar bom jedel meso bikov ali pil kri koz?
14 Offra Gudi tackoffer, och betala dem Högsta ditt löfte.
Bogu daruj zahvaljevanje in svoje zaobljube izpolni Najvišjemu.
15 Och åkalla mig i nödene; så vill jag hjelpa dig, så skall du prisa mig.
Obrni se k meni v dnevu stiske, osvobodil te bom in ti me boš proslavil.«
16 Men till den ogudaktige säger Gud: Hvi förkunnar du mina rätter, och tager mitt förbund i din mun;
Toda zlobnemu Bog govori: »Kaj delaš, da oznanjaš moje zakone ali da v svoja usta jemlješ mojo zavezo?
17 Efter du dock hatar tuktan, och kastar min ord bakom dig?
Ker sovražiš poučevanje in moje besede zavračaš za seboj.
18 När du ser en tjuf, så löper du med honom, och hafver din del med horkarlar.
Ko vidiš tatu, se strinjaš z njim in si postal soudeleženec z zakonolomci.
19 Din mun låter du tala det ondt är, och din tunga bedrifver falskhet.
Svoja usta izročaš v zlo in tvoj jezik snuje prevaro.
20 Du sitter och talar emot din broder; dine moders son förtalar du.
Sediš in govoriš zoper svojega brata, obrekuješ sina svoje matere.
21 Detta gör du, och jag tiger. Det menar du, att jag skulle vara lika som du; men jag skall straffa dig, och sätta dig det under ögonen.
Te stvari si storil, jaz pa sem molčal. Mislil si, da sem bil povsem takšen kakor ti. Toda grajal te bom in jih v vrsti postavil pred tvoje oči.
22 Märker dock det, I som Gud förgäten, att jag icke en gång bortrycker, och är så ingen förlösare mer.
Torej preudarite to, vi, ki pozabljate Boga, da vas ne bom raztrgal na koščke in nikogar ne bo, da osvobodi.
23 Den der tack offrar, han prisar mig; och der är vägen, att jag visar honom Guds salighet.
Kdorkoli daruje hvalo, me poveličuje in tistemu, ki pravilno ureja svoje vedênje, bom pokazal Božjo rešitev duše.«
