< Psaltaren 34 >

1 En Psalm Davids, då han förvandlade sitt ansigte för Abimelech, den honom ifrå sig dref, och han gick sin väg. Jag vill lofva Herran i allom tid; hans lof skall alltid vara i minom mun.
Ob vseh časih bom blagoslavljal Gospoda, njegova hvala bo nenehno na mojih ustih.
2 Min själ skall berömma sig af Herranom, att de elände skola höra det, och glädja sig.
Moja duša bo storila svoje bahanje v Gospodu. Ponižni bodo o tem slišali in bodo veseli.
3 Priser med mig Herran, och låter oss med hvarannan upphöja hans Namn.
Oh poveličujte z menoj Gospoda in skupaj poveličujmo njegovo ime.
4 Då jag sökte Herran, svarade han mig, och frälste mig utur all min fruktan.
Iskal sem Gospoda in me je uslišal ter me osvobodil pred vsemi mojimi strahovi.
5 De som uppå honom se, de varda upplyste, och deras ansigte varder icke till skam.
Pogledali so k njemu in bili ožarjeni in njihovi obrazi niso bili osramočeni.
6 De denne elände ropade, hörde honom Herren; och halp honom utur all hans nöd.
Ta revež je zajokal in Gospod ga je uslišal ter ga rešil pred vsemi njegovimi težavami.
7 Herrans Ängel lägrar sig omkring dem som frukta honom, och hjelper dem ut.
Gospodov angel tabori okoli teh, ki se ga bojijo in jih osvobaja.
8 Smaker och ser, huru ljuflig Herren är; säll är den som tröster uppå honom.
Oh okusite in vidite, da je Gospod dober. Blagoslovljen je človek, ki zaupa vanj.
9 Frukter Herran, I hans helige; ty de som frukta honom, de hafva ingen brist.
Oh bojte se Gospoda, vi njegovi sveti, kajti nič ne manjka tem, ki se ga bojijo.
10 De rike skola törstige vara och hungra; men de som Herran söka, hafva ingen brist på något godt.
Mladim levom primanjkuje in trpijo lakoto, toda tistim, ki iščejo Gospoda, ne bo manjkala nobena dobra stvar.
11 Kommer hit, barn, hörer mig; jag vill lära eder Herrans fruktan.
Pridite, otroci, prisluhnite mi. Strahu Gospodovega vas bom učil.
12 Hvilken är den som ett godt lefvande begärar, och gerna goda dagar hade?
Kakšen človek je tisti, ki želi življenje in ljubi mnoge dneve, da bi lahko videl dobro?
13 Bevara dina tungo för det ondt är, och dina läppar, att de intet bedägeri tala.
Zadržuj svoj jezik pred zlom in svoje ustnice od govorjenja zvijače.
14 Låt af det onda, och gör det goda; sök friden, och far efter honom.
Odidi od zla in delaj dobro, išči mir in ga zasleduj.
15 Herrans ögon se uppå de rättfärdiga, och hans öron på deras ropande.
Gospodove oči so na pravičnih in njegova ušesa so odprta k njihovemu klicanju.
16 Men Herrans ansigte står öfver dem som ondt göra, så att han utskrapar deras åminnelse af jordene.
Gospodovo obličje je zoper te, ki delajo zlo, da z zemlje iztrebi spomin na njih.
17 Då de rättfärdige ropa, så hörer Herren; och hjelper dem utur alla deras nöd.
Pravični kličejo in Gospod uslišuje ter jih osvobaja iz vseh njihovih stisk.
18 Herren är hardt när dem som ett förbråkadt hjerta hafva; och hjelper dem som ett bedröfvadt mod hafva.
Gospod je blizu tem, ki so zlomljenega srca in rešuje takšne, ki so skesanega duha.
19 Den rättfärdige måste mycket lida; men Herren hjelper honom utu thy allo.
Mnoge so stiske pravičnega, toda Gospod ga osvobaja iz njih vseh.
20 Han bevarar honom all hans ben, att icke ett sönderbrutet varder.
Varuje vse njegove kosti niti ena izmed njih ni zlomljena.
21 Den ogudaktiga skall det onda dräpa; och de som hata den rättfärdiga, de skola brottslige varda.
Zlo bo pokončalo zlobnega in tisti, ki sovražijo pravične, bodo zapuščeni.
22 Herren förlöser sina tjenares själar; och alle de som trösta på honom, skola icke varda brottslige.
Gospod odkupuje dušo svojih služabnikov in nobeden od teh, ki zaupajo vanj, ne bo zapuščen.

< Psaltaren 34 >