Psaltaren 14

1 En Psalm Davids, till att föresjunga. De dårar säga i sitt hjerta: Det är ingen Gud till; de doga intet, och äro en styggelse med sitt väsende; det är ingen, som väl gör.

למנצח לדוד אמר נבל בלבו אין אלהים השחיתו התעיבו עלילה-- אין עשה-טוב

2 Herren såg af himmelen uppå menniskors barn, att han se skulle om der någor förståndig vore, och efter Gud frågade.

יהוה-- משמים השקיף על-בני-אדם לראות היש משכיל-- דרש את-אלהים

3 Men de äro alle afvekne, och allesammans odogse; det är ingen, som väl gör, ja icke en.

הכל סר יחדו נאלחו אין עשה-טוב--אין גם-אחד

4 Vill då ingen af de ogerningsmän det märka? de som mitt folk uppfräta, på det de måga föda sig; men Herran åkalla de intet.

הלא ידעו כל-פעלי-און אכלי עמי אכלו לחם יהוה לא קראו

5 Der frukta de sig; men Gud är när de rättfärdigas slägte.

שם פחדו פחד כי-אלהים בדור צדיק

6 I skämmen den fattigas råd; men Gud är hans tröst.

עצת-עני תבישו כי יהוה מחסהו

7 Ack! att hjelpen af Zion öfver Israel komme, och Herren sitt fångna folk förlossade; så skulle Jacob glad vara, och Israel fröjda sig.

מי יתן מציון ישועת ישראל בשוב יהוה שבות עמו יגל יעקב ישמח ישראל