< Psaltaren 123 >
1 En visa i högre choren. Jag lyfter min ögon upp till dig, du som i himmelen sitter.
Een bedevaartslied. Tot U hef ik mijn ogen omhoog, Tot U, die troont in de hemel!
2 Si, såsom tjenarenas ögon uppå deras herrars händer se; såsom tjenarinnones ögon uppå sine frues händer; alltså se vår ögon uppå Herran vår Gud, tilldess han oss nådelig varder.
Zie, als de ogen van slaven op de hand hunner meesters, En het oog der slavin op de hand van haar gebiedster: Zo zijn ònze ogen op Jahweh gericht, Onzen God, totdat Hij Zich onzer erbarmt.
3 Var oss nådelig, Herre, var oss nådelig; ty vi äre fast fulle med föraktelse.
Ontferm U onzer, o Jahweh. Ach, erbarm U over ons! Want we zijn met hoon overkropt,
4 Fast full är vår själ af de stoltas begabberi, och de högfärdigas föraktelse.
En onze ziel is er zat van: Door de spot van de snoevers, Door de smaad van de trotsen.