< Psaltaren 115 >

1 Icke oss, Herre, icke oss, utan dino Namne, gif ärona, för dina nåde och sannings skull.
Bizge emes, i Perwerdigar, bizge emes — Özgermes muhebbiting üchün, heqiqet-sadaqiting üchün, Öz naminggha shan-sherep keltürgeysen.
2 Hvi skulle Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud?
Eller némishqa «Ularning Xudasi qeyerde?» dep [mazaq] qilishidu?
3 Men vår Gud är i himmelen; han kan göra hvad han vill.
Biraq Xudayimiz bolsa ershlerdidur; Némini xalisa, U shuni qilghandur.
4 Men deras afgudar äro silfver och guld, med menniskors händer gjorde.
Ularning butliri bolsa peqet kümüsh-altundin ibaret, Insanning qolliri yasighinidur, xalas.
5 De hafva mun, och tala intet; de hafva ögon, och se intet.
Ularning aghzi bar, biraq sözliyelmeydu; Közliri bar, körmeydu;
6 De hafva öron, och höra intet; de hafva näso, och lukta intet.
Qulaqliri bar, anglimaydu, Burni bar, puriyalmaydu;
7 De hafva händer, och taga intet; fötter hafva de, och gå intet; och tala intet genom deras hals.
Qolliri bar, siliyalmaydu; Putliri bar, mangalmaydu; Kaniyidin héchbir sada chiqarmaydu.
8 De som sådana göra, äro likaså, alle de som hoppas uppå dem.
Ularni yasighanlar ulargha oxshashtur, Ulargha tayan’ghanlarmu shundaqtur.
9 Men Israel hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
I Israil, Perwerdigargha tayininglar; U silerge yardem qilghuchinglar hem qalqininglardur.
10 Aarons hus hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
I Harun jemeti, Perwerdigargha tayininglar; U silerge yardem qilghuchi hem silerning qalqininglardur.
11 De der Herran frukta, hoppes ock uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
Perderdigardin eyminidighanlar, Perwerdigargha tayininglar; U silerge yardem qilghuchi hem qalqininglardur.
12 Herren tänker uppå oss, och välsignar oss; han välsignar Israels hus, han välsignar Aarons hus.
Perwerdigar bizni eslep keldi; U bext ata qilidu; U Israil jemetige bext ata qilidu; U Harun jemetige bext ata qilidu;
13 Han välsignar dem som frukta Herran, både små och stora.
Perwerdigardin eyminidighanlargha, Chongliri hem kichiklirigimu bext ata qilidu.
14 Herren välsigne eder, ju mer och mer, eder och edor barn.
Perwerdigar silerge qoshlap béridu, Silerge hem perzentliringlargha;
15 I ären Herrans välsignade, den himmel och jord gjort hafver.
Silerge Perwerdigar teripidin bext ata qilin’ghan, Asman-zéminni Yaratquchidin beriketlen’gen!
16 Himmelen allt omkring är Herrans; men jordena hafver han gifvit menniskors barnom.
Asmanlar bolsa Perwerdigarning asmanliridur; Biraq zéminni bolsa insan balilirigha tapshurghandur.
17 De döde kunna dig, Herre, intet lofva; ej heller de som nederfara i det stilla;
Ölükler Yahni medhiyiliyelmeydu, Süküt diyarigha chüshüp ketkenlermu shundaq;
18 Utan vi lofve Herran, ifrå nu och i evighet. Halleluja.
Biraq bizler hazirdin bashlap Yahqa ebedil’ebedgiche teshekkür-medhiye qayturimiz! Hemdusana!

< Psaltaren 115 >