Psaltaren 108

1 En Psalmvisa Davids. Gud, det är mitt rätta allvar, jag vill sjunga. och lofva; min ära också.

Rwiyo. Pisarema raDhavhidhi. Mwoyo wangu wakasimba, Mwari imi; ndichaimba uye ndichaimba zvakanaka nomwoyo wangu wose.

2 Vaka upp, psaltare och harpa, jag vill bittida uppe vara.

Muka iwe mutengeranwa nembira! Ndichamutsa mambakwedza.

3 Jag vill tacka dig, Herre, ibland folken; jag vill lofsjunga dig ibland menniskorna;

Haiwa Jehovha ndichakurumbidzai pakati pendudzi; ndichaimba nezvenyu pakati pamarudzi. Kutendeka kwenyu kunosvika kumatenga.

4 Ty din nåd räcker så vidt som himmelen är; och din sanning så vidt som skyarna gå.

Nokuti rudo rwenyu rukuru, kupfuura kudenga denga;

5 Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och din äro öfver all land;

Kudzwai, imi Mwari, kumusoro kwokudenga, uye kurumbidzwa kwenyu ngakuve pamusoro penyika yose.

6 På det dine älskelige vänner måga förlossade varda; hjelp med dina högra hand, och bönhör mig.

Tiponesei uye mutibatsire noruoko rwenyu rworudyi, kuti vamunoda varwirwe.

7 Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill skifta Sichem, och afmäta den dalen Succoth.

Mwari akataura ari panzvimbo yake tsvene achiti, “Pakukunda kwangu ndichaganhura Shekemu, uye ndigoyera Mupata weSukoti.

8 Gilead är min, Manasse är ock min, och Ephraim är mins hufvuds magt. Juda är min Förste.

Gireadhi ndeyangu, Manase ndowangu; Efuremu inguwani yangu, Judha itsvimbo yangu.

9 Moab är mitt tvättekar; jag vill sträcka mina skor öfver Edom; öfver de Philisteer vill jag fröjdas.

Moabhu ndiwo mudziyo wangu wokugezera, pamusoro paEdhomu ndichapotsera shangu dzangu; pamusoro paFiristia ndichapembera mukukunda.”

10 Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho vill leda mig intill Edom?

Ndianiko achandiuyisa muguta rakakomberedzwa namasvingo? Ndianiko achanditungamirira kuEdhomu?

11 Skall icke du göra det, Gud, som oss förkastat hafver, och drager icke ut, Gud, med vårom här?

Ko, hamusimi here, imi Mwari, iyemi makatiramba uye mukasazobudazve kuenda nehondo dzedu?

12 Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskos hjelp är fåfängelig.

Tibatsirei pamuvengi wedu, nokuti rubatsiro rwomunhu haruna maturo.

13 I Gudi vilje vi bevisa manlig verk; han skall underträda våra fiendar.

Tichapiwa kukunda naMwari, uye achatsika-tsika vavengi vedu.