< Psaltaren 107 >
1 Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
Vongai Jehovha, nokuti akanaka; rudo rwake runogara nokusingaperi.
2 Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
Vakadzikinurwa naJehovha ngavadaro, vaakadzikinura muruoko rwomuvengi,
3 Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
avo vaakaunganidza kubva panyika dzose, kubva kumabvazuva nokumavirira, nokumusoro nezasi.
4 De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
Vamwe vakadzungaira murenje nomugwenga, vachishayiwa nzira yokuenda kuguta kwavangagara.
5 Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
Vakava nenzara nenyota, uye upenyu hwavo hwakanga hwoparara.
6 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
Ipapo vakachema kuna Jehovha pakutambudzika kwavo, akavarwira pakutambura kwavo.
7 Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
Akavafambisa nenzira yakarurama kuenda kuguta ravaizogara.
8 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Vanhu ngavavonge Jehovha nokuda kworudo rwake rusingaperi, uye nokuda kwamabasa anoshamisa aakavaitira,
9 Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
nokuti anogutsa vane nyota, uye vane nzara anovazadza nezvakanaka.
10 De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
Vamwe vakagara murima nokusurikirwa kwakadzama, vari vasungwa vanotambudzika muzvisungo zvamatare,
11 Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
nokuti vakanga vamukira mashoko aMwari uye vakazvidza kurayira kweWokumusoro-soro.
12 Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
Saka akaita kuti vashande zvinorwadza; vakagumburwa, uye pakanga pasina anovabatsira.
13 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
Ipapo vakachema kuna Jehovha pakutambudzika kwavo, uye akavaponesa pakutambura kwavo.
14 Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
Akavabudisa murima nomukusviba kwakadzika dzika, uye akadambura ngetani dzavo.
15 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Vanhu ngavavonge Jehovha nokuda kworudo rwake rusingaperi, uye namabasa ake anoshamisa aakavaitira,
16 Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
nokuti anopwanya masuo endarira, uye akagura mazariro esimbi.
17 De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
Vamwe vakava mapenzi nokuda kwenzira dzavo dzokumukira, uye vakatambudzwa kwazvo nokuda kwezvakaipa zvavo.
18 De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
Vakasema zvokudya zvose, uye vakaswedera pamasuo orufu.
19 Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
Ipapo vakachema kuna Jehovha pakutambudzika kwavo, uye akavaponesa pakutambura kwavo.
20 Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
Akatuma shoko rake uye akavaporesa; akavanunura kubva paguva.
21 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Vanhu ngavavonge Jehovha nokuda kworudo rwake rusingaperi, uye namabasa ake anoshamisa aakavaitira.
22 Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
Ngavabayire zvibayiro zvokuvonga, uye vareve zvamabasa ake nenziyo dzomufaro.
23 De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
Vamwe vakafamba rwendo pagungwa nezvikepe; vakanga vari vashambadziri pamvura zhinji.
24 De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
Vakaona mabasa aJehovha, mabasa ake anoshamisa pakadzika.
25 När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
Nokuti akataura uye akamutsa dutu rikasimudza mafungu.
26 Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
Vakaenda kumusoro kumatenga vakaendawo pasi kwakadzika; mukutambudzika kwavo kushinga kwavo kwakanyongodeka.
27 Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
Vakandeya vakadzedzereka savanhu vadhakwa; vakasvika pakupererwa namazano.
28 Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
Ipapo vakachema kuna Jehovha pakutambudzika kwavo, uye akavabudisa pakutambura kwavo.
29 Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
Akanyaradza dutu remhepo nezevezeve; mafungu egungwa akanyarara kuti mwiro.
30 Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
Vakafara parakadzikama, uye akavatungamirira kwakachengetedzeka kwavaida.
31 De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
Vanhu ngavavonge Jehovha nokuda kworudo rwake rusingaperi, uye namabasa ake anoshamisa aakaitira vanhu.
32 Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
Ngavamukudze paungano yavanhu, uye vamurumbidze pagungano ramakurukota.
33 De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
Akashandura nzizi dzikava gwenga, hova dzinoerera dzikava nyika ine nyota,
34 Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
uye nyika yezvibereko ikava gwenga romunyu, nokuda kwezvakaipa zvavaigaramo.
35 Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
Akashandura gwenga rikava madziva emvura, nenyika yakaoma ikava zvitubu zvinoerera;
36 Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
ndipo paakagarisa vane nzara, uye vakavaka guta ravangagara.
37 Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
Vakadyara minda, uye vakasima minda yemizambiringa, ikabereka mukohwo wakanaka;
38 Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
akavaropafadza, uye akavawanza zvikuru, uye haana kutendera zvipfuwo zvavo kuparara.
39 De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
Ipapo vakava vashoma, uye vakaninipiswa vakadzvinyirirwa, nenjodzi uye nokusuwa;
40 Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
iye anodurura kuzvidzwa pamusoro pamakurukota, akaita kuti vadzungaire musango risina nzira.
41 Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
Akasimudza vanoshayiwa kubva mukutambudzika kwavo, uye akawedzera mhuri dzavo samapoka amakwai.
42 Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
Vakarurama vanozviona vagofara, asi vakaipa vose vanodzivirwa miromo yavo.
43 Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.
Ani naani akachenjera ngaachengete zvinhu izvi, uye arangarire rudo rukuru rwaJehovha.