Psaltaren 103
1 En Psalm Davids. Lofva Herran, min själ, och allt det uti mig är, hans helga Namn.
ipsi David benedic anima mea Domino et omnia quae intra me sunt nomini sancto eius
2 Lofva Herran, min själ, och förgät icke, hvad godt han dig gjort hafver;
benedic anima mea Domino et noli oblivisci omnes retributiones eius
3 Den dig alla dina synder förlåter, och helar alla dina brister;
qui propitiatur omnibus iniquitatibus tuis qui sanat omnes infirmitates tuas
4 Den ditt lif förlöser ifrå förderf, och kröner dig med nåd och barmhertighet;
qui redimit de interitu vitam tuam qui coronat te in misericordia et miserationibus
5 Den dig uppfyller med tröst, att du dägelig varder, och gör dig ung och frisk såsom en örn.
qui replet in bonis desiderium tuum renovabitur ut aquilae iuventus tua
6 Herren skaffar rättfärdighet och dom, allom dem som orätt lida.
faciens misericordias Dominus et iudicium omnibus iniuriam patientibus
7 Han hafver låtit Mose veta sina vägar; Israels barn sin verk.
notas fecit vias suas Mosi filiis Israhel voluntates suas
8 Barmhertig och nådelig är Herren, tålig och af stora mildhet.
miserator et misericors Dominus longanimis et multum misericors
9 Han träter icke till evig tid, och vredgas icke evinnerliga.
non in perpetuum irascetur neque in aeternum comminabitur
10 Han handlar icke med oss efter våra synder, och vedergäller oss icke efter våra missgerningar.
non secundum peccata nostra fecit nobis nec secundum iniustitias nostras retribuit nobis
11 Ty så hög som himmelen öfver jordena är, låter han sina nåd väldig vara öfver dem som frukta honom.
quoniam secundum altitudinem caeli a terra corroboravit misericordiam suam super timentes se
12 Så långt som öster är ifrå vester, låter han vår öfverträdelse vara ifrån oss.
quantum distat ortus ab occidente longe fecit a nobis iniquitates nostras
13 Såsom en fader förbarmar sig öfver barnen, så förbarmar sig Herren öfver dem som frukta honom.
quomodo miseretur pater filiorum misertus est Dominus timentibus se
14 Ty han vet hvad vi för ett verk äre; han tänker derpå, att vi stoft äre.
quoniam ipse cognovit figmentum nostrum recordatus est quoniam pulvis sumus
15 En menniska är i sitt lefvande såsom gräs; hon blomstras såsom ett blomster på markene.
homo sicut faenum dies eius tamquam flos agri sic efflorebit
16 När vädret deröfver går, så är det intet mer der, och dess rum känner det intet mer.
quoniam spiritus pertransivit in illo et non subsistet et non cognoscet amplius locum suum
17 Men Herrans nåd varar ifrån evighet till evighet, öfver dem som frukta honom; och hans rättfärdighet intill barnabarn,
misericordia autem Domini ab aeterno et usque in aeternum super timentes eum et iustitia illius in filios filiorum
18 När dem som hans förbund hålla, och tänka uppå hans bud, att de derefter göra.
his qui servant testamentum eius et memores sunt mandatorum ipsius ad faciendum ea
19 Herren hafver beredt sin stol i himmelen, och hans rike skall råda öfver allt.
Dominus in caelo paravit sedem suam et regnum ipsius omnibus dominabitur
20 Lofver Herran, I hans Änglar, I starke hjeltar, som hans befallning uträtten, att man hans ords röst höra skall.
benedicite Domino angeli eius potentes virtute facientes verbum illius ad audiendam vocem sermonum eius
21 Lofver Herran, alle hans härar; I hans tjenare, som hans vilja gören.
benedicite Domino omnes virtutes eius ministri eius qui facitis voluntatem eius
22 Lofver Herran, all hans verk uti all hans herradömes rum; min själ lofve Herran.
benedicite Domino omnia opera eius in omni loco dominationis ipsius benedic anima mea Domino
