Ordspråksboken 26
1 Lika som snö om sommaren, och regn i andene, så höfves icke enom dåra ära.
Tankou lanèj nan sezon chalè a, tankou lapli nan sezon rekòlt, se konsa respè pa merite rive sou yon moun ensanse.
2 Lika som en fogel bortfar, och en svala flyger, alltså biter intet en oförtjent banna.
Tankou yon ti zwazo k ap sove ale, tankou yon ti iwondèl nan vòl li, se konsa yon madichon san koz p ap poze.
3 Hästenom en gissel, och åsnanom ett betsel, och dåranom ett ris på ryggen.
Yon fwèt se pou chwal la, yon brid pou bourik la, ak baton pou do a moun ensanse a.
4 Svara icke dåranom efter hans dårskap, att du honom icke lik varder.
Pa reponn yon moun ensanse selon foli li, oswa ou va vin tankou li.
5 Men svara dåranom efter hans dårskap, att han icke skall låta sig tycka, att han är vis.
Reponn yon moun ensanse selon foli li merite, pou l pa vin saj nan pwòp zye li.
6 Den ena sak genom ett galet bådskap beställer, han är såsom en halter på fötterna, och tager skada.
Li koupe pwòp pye li, e bwè vyolans, ki voye yon mesaj pa men a moun ensanse a.
7 Såsom enom krympling står att dansa, alltså står enom dåra tala om vishet.
Tankou janm ki initil pou moun bwate a, se konsa yon pwovèb nan bouch a moun ensanse.
8 Den enom dåra äro tillägger, det är lika som man kastade en ädla sten uppå en stenrösjo.
Tankou yon moun ki mare wòch anndan fistibal se konsa sila ki bay respè a moun ensanse a.
9 Ett ordspråk uti ens dåras mun är såsom en törneqvist, den uti ens druckens mans hand stinger.
Tankou yon pikan ki tonbe nan men yon moun k ap bwè gwòg, se konsa yon pwovèb nan bouch a moun ki ensanse.
10 En god mästare gör ett ting rätt; men den som en klåpare lejer, honom varder det förderfvadt.
Tankou moun ak banza k ap blese tout moun, se konsa sila ki anplwaye moun ensanse a, ak sila ki anplwaye sila k ap pase pa aza a.
11 Såsom en hund uppäter sina spyor igen, alltså är en dåre som sin galenskap på nytt bedrifver.
Tankou yon chen ki retounen nan vomi li, se konsa yon moun ensanse kap repete foli li.
12 När du en ser, som sig tycker vis vara, det är mera hopp uppå en dåra, än på honom.
Èske ou wè yon moun ki saj nan pwòp zye li? Gen plis espwa pou moun fou pase li menm.
13 Den late säger: Det är ett ungt lejon på vägenom, och ett lejon på gatone.
Parese a di: “Gen yon lyon nan lari a! Yon lyon nan plas la!”
14 En later vänder sig i sängene, lika som en dörr på dörrajernen.
Tankou pòt la vire sou gon li, se konsa parese a sou kabann li.
15 Den late gömmer sina hand i barmen, och det varder honom tungt, att han skall bära henne åt munnen.
Parese a fouye men l nan plato a; men l twò fatige pou fè l ankò rive nan bouch li.
16 En later tycker sig visare vara än sju, som seder lära.
Parese a pi saj nan pwòp zye li pase sèt moun ki kab reponn ak bon konprann.
17 Den som framgår, och blandar sig uti annars kif, han är lika som en, den der drager en hund med öronen.
Tankou yon moun ki pran yon chen pa zòrèy, se konsa sila k ap pase pa aza a, pou l gaye nan goumen ki pa apatyen a li menm nan.
18 Lika som en hemliga med skott och pilar skjuter, och dräper;
Tankou yon moun fou k ap jete bwa dife, flèch ak lanmò,
19 Alltså gör en falsk menniska med sin nästa, och säger sedan: Det var mitt skämt.
se konsa nonm ki tronpe vwazen li an pou di: “Èske se pa blag mwen t ap fè?”
20 Då intet mer ved är, slocknar elden; och när klaffaren är borta, vänder trätan åter.
Akoz mank bwa, dife a etenn; lè ti koze sispann, rayisman vin kalme.
21 Såsom kolen glöd, och veden eld, alltså kommer en trätosam man kif åstad.
Tankou chabon tou limen anvè sann cho, ak bwa anvè dife, se konsa yon moun tchenpwèt chofe pwoblèm pou limen konfli.
22 Klaffarens ord äro såsom hugg, och de gå igenom hjertat.
Pawòl a moun k ap chichote nan zòrèy moun nan, vin tankou bèl ti mòso delika. Yo desann rive jis nan pati pi fon kò a.
23 En förgiftig mun, och ondt hjerta, är såsom en lerpotta med silfslagg öfverdragen.
Tankou veso ki fèt ak tè ki kouvri ak yon kouch ajan, se konsa lèv ki brile ak yon kè ki mechan.
24 Fienden varder känd vid sitt tal, och när han nalkas, far han med falskhet.
Yon nonm malonèt, kache sa pou l pa parèt sou lèv li; men nan kè l, li fè depo desepsyon.
25 Då han smeker med sitt mjuka tal, tro honom intet; ty sju styggelser äro uti hans hjerta.
Lè l pale byen dous, pa kwè l; paske, gen sèt abominasyon nan kè l.
26 Den som hat hemliga håller, till att göra skada, hans ondska skall den meniga man uppenbar varda.
Malgre rayisman kouvri kò l ak riz, mechanste li va devwale devan asanble a.
27 Den ena grop gör, han skall falla deruti; och den en sten välter, uppå honom skall han komma.
Sila ki fouye fòs la va tonbe ladann, e sila ki woule wòch la, sou li menm l ap retounen.
28 En falsk tunga hatar den henne straffar, och en smeken mun kommer förderf åstad.
Yon lang ki bay manti, rayi sila li kraze yo, e zèv a lang flatè a se dega.
