Ordspråksboken 25
1 Desse äro ock Salomos Ordspråk, hvilka här tillsatt hafva Hiskia män, Juda Konungs.
Sila yo se pwovèb yo a Salomon ke mesye Ézéchias yo, wa Juda a te dechifre.
2 Det är Guds ära ena sak fördölja; men Konungars ära är ena sak utransaka.
Se glwa Bondye pou kache yon bagay; men se glwa a wa yo pou chache konprann yon bagay.
3 Himmelen är hög, och jorden djup; men Konungars hjerta är oransakeligit.
Tankou syèl la nan wotè a, ak tè a nan pwofondè a, se konsa kè a wa a ensondab.
4 Man kastar bort slagget ifrå silfret, så varder der ett rent käril utaf.
Retire vye kras sou ajan k ap fonn nan, e va sòti metal pi pou òfèv la.
5 Man kastar ett ogudaktigt väsende bort ifrå Konungenom, så varder hans säte med rättfärdighet befäst.
Retire mechan an devan wa a, e twòn li an va etabli nan ladwati.
6 Pråla icke för Konungenom, och träd icke fram der de store stå.
Pa reklame bèl repitasyon nan prezans a wa a, e pa kanpe nan plas a moun pwisan yo;
7 Ty det är dig bättre, när man till dig säger: Gack hitupp; än att du skulle för Förstanom förnedrad varda, det din ögon se måste.
paske li pi bon pou yo di ou: “Vin monte isit la”, olye pou ou ta oblije desann piba nan prezans a prens lan, ke zye ou te wè.
8 Var icke hastig till att träta: ty hvad vill du sedan göra, när din nästa dig skämt hafver?
Pa fè vit lantre nan tribinal pou diskite ka ou; anfen, sa ou va fè lè vwazen ou fè ou desann nèt.
9 Handla dina sak med din nästa, och uppenbara icke ens annars hemlighet;
Diskite pwòp ka pa ou devan vwazen ou, e pa devwale sekrè a yon lòt,
10 På det att den det hörer icke skall tala dig illa till, och ditt onda rykte icke återvänder.
oswa sila ki tande ou a, va fè ou repwòch, e move rapò sou ou menm p ap janm disparèt.
11 Ett ord i sinom tid taladt är såsom ett gyldene äple uti silfskålom.
Tankou pòm an lò ki monte sou ajan, se konsa yon mo byen plase nan moman li.
12 Den som en visan straffar, och han lyder honom, det är såsom en gyldene örnaring, och ett gyldene halsband.
Tankou yon zanno an lò ak yon dekorasyon an lò fen se yon repwòch saj nan zòrèy k ap koute.
13 Lika som snököld i andstiden, så är ett troget bådskap honom, som det sändt hafver, och vederqvicker sins herras själ.
Tankou fredi lanèj nan lè rekòlt, se konsa yon mesaje fidèl ye a sila ki voye l yo, paske li rafrechi nanm a mèt li yo.
14 Den der mycket talar, och håller intet, är såsom ett moln och väder utan regn.
Tankou nwaj ak van san lapli, se konsa yon nonm ki ogmante don li yo ak manti.
15 Genom tålamod varder en Förste blidkad, och en len tunga stillar hårdhetena.
Ak pasyans, yon chèf ka vin pèswade; se yon lang dous ki kase zo.
16 Finner du hannog, så ät så mycket som behöfves af honom, att du icke för mätt varder, och spyr det ut.
Èske ou te jwenn siwo myèl? Manje sèlman kont ou, pou ou pa gen twòp pou vomi li.
17 Drag din fot tillbaka ifrå dins nästas hus; han måste ledas vid dig, och varda dig vred.
Kite pye ou raman pile lakay vwazen ou, sinon li va fatige avè w, e vin rayi ou.
18 Den som emot sin nästa falskt vittnesbörd talar, han är ett spjut, svärd och skarp pil.
Tankou gwo baton, nepe, oswa flèch file, se konsa yon nonm ki pote fo temwen kont vwazen li.
19 Föraktarens hopp i nödenes tid är såsom en rutten tand, och en oviss fot.
Tankou yon move dan ak yon pye ki pa estab, se konsa konfyans nan yon nonm enfidèl nan tan gwo twoub.
20 Den för ett bedröfvadt hjerta visor qväder, det är såsom en sönderrifven klädnad om vintren, och ättika på krito.
Tankou yon moun ki retire rad li nan jou fredi, oswa tankou vinèg sou poud bikabonat, se konsa sila ki chante chan ak kè twouble yo ye.
21 Hungrar din ovän, så spisa honom med bröd; törstar han, så gif honom vatten dricka;
Si lènmi ou grangou, ba li manje; epi si li swaf, ba li dlo pou l bwè;
22 Ty du samkar kol tillhopa uppå hans hufvud, och Herren vedergäller dig det.
paske, ou va anpile chabon tou limen sou tèt li, e SENYÈ a va bay ou rekonpans.
23 Nordanväder gör storm, och en hemlig tunga gör ett oblidt ansigte.
Van nò pote lapli e yon lang medizan, pote yon move vizaj.
24 Det är bättre att sitta uti en vrå på taket, än när en trätosamma qvinno i ett stort nus.
Li pi bon pou viv nan yon kwen twati pase nan yon kay avèk yon fanm k ap fè kont tout tan.
25 Ett godt rykte utaf fjerran land är lika som kallt vatten ene törstigo själ.
Tankou dlo frèt pou yon nanm fatige, se konsa yon bòn nouvèl ki sòti nan yon peyi lwen.
26 En rättfärdig, som för enom ogudaktigom faller, är såsom en rörd brunn och en förderfvad källa.
Tankou yon sous ki foule anba pye ak yon pwi kontamine, se konsa yon nonm dwat ki bay plas a mechan an.
27 Den som för mycken hannog äter, det är icke godt; och den svår ting utransakar, det varder honom för svårt.
Li pa bon pou bwè anpil siwo myèl, ni li pa bon pou chache pwòp glwa pa w.
28 En man, som sin anda icke hålla kan, han är såsom en öppen stad utan murar.
Tankou yon gran vil ki kase antre san miray, se konsa yon nonm ki pa kontwole pwòp tèt li.
