Ordspråksboken 22
1 Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
Pito yo nonmen non ou an byen pase pou ou gen anpil richès. Pito moun gen anpil konsiderasyon pou ou pase pou ou gen anpil lajan ak anpil lò.
2 Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
Pa gen diferans ant moun rich ak moun pòv, paske tou de se kreyati Bondye yo ye.
3 Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
Moun ki gen konprann, lè li wè malè ap vin sou li, li wete kò l'. Men, moun sòt pote lestonmak li bay, epi se li ki peye sa.
4 Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
Soumèt ou devan Bondye, gen krentif pou li: W'a gen richès, y'a nonmen non ou, w'a viv lontan.
5 Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
Moun ki mache kwochi jwenn pikan ak pèlen sou wout yo. Si ou renmen lavi, pa fè menm wout ak yo.
6 Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
Bay yon timoun prensip li dwe swiv. Jouk li mouri, li p'ap janm bliye l'.
7 Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
Moun rich ap donminen sou moun pòv. Lè ou prete lajan nan men yon moun, ou tounen timoun devan pòt li.
8 Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
Lè ou simen lenjistis, ou rekòlte malè. Ou rete konsa sak te fè ou gen gwo kòlèt la disparèt.
9 Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
Bondye beni moun ki gen bon kè, paske lè moun ki gen bon kè wè yon pòv, yo separe sa yo genyen an avè l'.
10 Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
Mete moun k'ap pase lòt moun nan betiz la deyò, lamenm tout kont, tout joure ap sispann.
11 Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
Moun ki pa gen move lide dèyè tèt yo epi ki gen bon pawòl nan bouch yo ap gen wa a pou zanmi yo. Men, Bondye renmen moun ki sensè.
12 Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
Seyè a pwoteje moun k'ap di verite. Men, li fè moun k'ap bay manti yo wont.
13 Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
Parese rete chita lakay li, li di si li soti bèt nan bwa va manje l' nan lari a.
14 Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
Pawòl fanm adiltè se gwo pèlen. Lè Seyè a move sou yon moun, moun lan ap pran nan pèlen sa a.
15 Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
Timoun toujou ap fè move bagay. Men, fwèt ap fè yo pa rekonmanse ankò.
16 Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
Lè w'ap peze yon pòv malere se lespri l' w'ap louvri. Lè w'ap fè moun rich kado, se pòv w'ap fè l' pòv.
17 Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
Louvri zòrèy ou, koute pawòl moun ki gen bon konprann yo. Chache konprann sa m'ap moutre ou la a.
18 Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
L'a bon pou ou toujou kenbe yo nan kè ou, pou yo ka toujou anba lang ou.
19 Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
Koulye a, mwen pral moutre ou tout pawòl sa yo, ou menm tou, pou ou ka mete konfyans ou nan Seyè a.
20 Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
Depi lontan, mwen te ekri bon pawòl sa yo pou ou. W'a jwenn anpil bon konsèy ak konesans ladan yo.
21 På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
Y'a fè ou konnen verite a jan li ye a. Konsa, w'a pote bon repons bay moun ki te voye ou la. Men yo:
22 Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
Pa pran ti sa pòv la genyen an paske se pòv li ye. Pa pwofite sou ti malere yo nan tribinal.
23 Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
Se Seyè a ki va plede kòz yo pou yo. L'a touye moun ki vòlò malere sa yo.
24 Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
Pa fè zanmi ak moun ki ankòlè fasil. Pa mache ak moun ki gen san wo.
25 Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
W'a pran move mès yo. W'a rale malè sou ou.
26 Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
Pa pwomèt pou ou reskonsab dèt yon lòt moun fè.
27 Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
Si ou pa ka peye, y'a sezi ata kabann anba do ou.
28 För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
Pa janm deplase bòn tè kote granmoun lontan te mete yo.
29 Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.
Moutre m' yon nonm ki gen ladrès nan sa l'ap fè. Se moun konsa k'ap rive travay ak chèf. Li pa pral travay ak moun ki pa anyen.
