Ordspråksboken 21
1 Konungens hjerta är uti Herrans hand, såsom vattubäcker; och han böjer det hvart han vill.
Seyè a dirije lespri yon wa, menm jan li dirije yon kouran dlo nan kannal. Li mennen l' kote li vle.
2 Hvar och en tycker sin väg rättan vara; men Herren allena gör hjertan viss.
Lèzòm mete nan lide yo tou sa y'ap fè dwat. Men, pa bliye, se Seyè a k'ap jije sa ki nan kè yo.
3 Göra väl och rätt är Herranom kärare än offer.
Fè sa ki dwat. Pa nan patipri. Sa fè Seyè a plezi pi plis pase bèt ou ta touye pou li.
4 Högfärdig ögon, och ett stolt sinne, och de ogudaktigas lykta, är synd.
Fè awogans, gonfle lestonmak yo sou moun, se sa ase mechan yo ap chache fè. Tou sa se peche.
5 En idogs mans anslag draga in ymnoghet; men den som allt för hastig är, han varder fattig.
Lè ou pran san ou pou ou travay, tou sa w'ap fè ap ba ou benefis. Men, lè ou twò prese, ou p'ap janm gen anyen.
6 Den som en skatt samkar med lögn, honom skall fela; och han skall falla ibland dem som döden söka.
Moun k'ap mache bay manti pou fè lajan ap kouri dèyè van. Se lanmò y'ap chache.
7 De ogudaktigas röfvande skall förskräcka dem; ty de ville icke göra hvad rätt var.
Move zak mechan yo ap fè a ap fini ak yo, paske yo derefize fè sa ki dwat devan Bondye.
8 Den en främmande väg går, han är vrångvis; men den som går i sine befallning, hans verk är rätt.
Moun k'ap fè sa ki mal ap mache sou chemen plen detou. Men, inonsan yo fè sa ki dwat.
9 Bättre är bo uti en vrå på taket, än med en trätosam qvinna uti ett stort hus.
Pito ou rete pou kont ou nan yon kwen galata pase pou ou rete nan kay ak yon fanm ki toujou ap chache kont.
10 Dens ogudaktigas själ önskar ondt, och unnar sinom nästa intet godt.
Mechan toujou anvi fè sa ki mal. Yo pa gen pitye pou pesonn.
11 När bespottaren straffad varder, varda de fåkunnige vise; och när man underviser en visan, så varder han förnuftig.
Lè yo pini yon moun ki renmen pase lòt nan betiz, se yon leson pou moun ki pa gen lespri. Men, moun ki gen bon konprann, lè yo pale avè l', li vin gen plis konesans.
12 En rättfärdig håller sig visliga emot dens ogudaktigas hus; men de ogudaktige tänka till att göra skada.
Bondye pa nan patipri, li konnen sa k'ap pase anndan kay mechan yo. Li fè malè tonbe sou yo.
13 Den som tillstoppar sin öron för dens fattigas rop, han skall ock ropa, och intet hörd varda.
Si ou fèmen zòrèy ou pou ou pa tande pòv k'ap mande ou lacharite, konsa tou pesonn p'ap tande ou lè w'a mande sekou.
14 En hemlig gåfva stillar vrede, och en skänk i skötet aldrastörsta ogunst.
Lè yon moun fache sou ou, si ou ba li yon kado an kachèt, w'a fè l' vin frèt. Wi, yon kado glise nan pòch li ap kase fe l'.
15 Det är dem rättfärdiga en glädje, att göra det rätt är; men fruktan blifver dem som illa göra.
Lè yo rann jistis san patipri, moun ki mache dwat yo gen kè kontan. Men, mechan yo gen kè kase.
16 En menniska, som ifrå klokhetenes väg, hon skall blifva uti de dödas hop.
Lè yon moun pèdi chemen l' pou l' aji tankou moun fou, se lanmò k'ap fè li siyon.
17 Den som gerna lefver i vällust, han skall blifva fattig; och den der vin och oljo älskar, han varder icke rik.
Lè ou renmen plezi, w'ap toujou pòv. Lè ou renmen bon bweson ak bon manje, ou p'ap janm gen lajan.
18 Den ogudaktige måste i dens rättfärdigas stad utgifven varda, och föraktaren för de fromma.
Lè pou malè ta tonbe sou moun ki mache dwat yo, se sou mechan yo li tonbe.
19 Bättre är att bo uti ett öde land, än när en trätosamma och ensinnada qvinno.
Pito ou viv pou kont ou nan yon dezè pase pou ou viv nan kay ak yon fanm ki tout tan ap chache kont, ki tout tan ap plenyen.
20 Uti dens visas hus är en lustig skatt, och olja; men en dåre förtärer det.
Moun ki gen konprann ap gen gwo richès ak kantite bon manje lakay yo. Men, moun sòt gaspiye tout lajan yo.
21 Den som far efter barmhertighet och godhet, han finner lif, barmhertighet och äro.
Lè yon moun pa fè lenjistis, lè li gen bon kè, l'ap viv lontan. Tout zafè l' ap mache byen, y'ap respekte l'.
22 En vis man vinner de starkas stad, och omstörter hans magt genom hans säkerhet.
Yon nonm lespri ka pran yon lavil kote ki gen anpil grannèg. L'ap kraze fòs ki t'ap fè yo pa pè anyen an.
23 Den sin mun och tungo bevarar, han bevarar sina själ för ångest.
Veye bouch ou ak lang ou, ou p'ap nan pwoblèm.
24 Den som stolt och öfverdådig är, han kallas en lösaktig menniska, den i vredene stolthet bevisar.
Moun k'ap pase Bondye nan betiz, se moun ki radi, se moun ki awogan. Yo pa gen konsiderasyon pou pesonn.
25 Den late dör öfver sine önsko; ty hans händer vilja intet göra.
Parese pa anvi leve ni lou ni lejè. Se sa k'ap touye l' la tou.
26 Han önskar dagliga; men den rättfärdige gifver, och nekar intet.
Tout lajounen l'ap kalkile sou sa l' ta renmen genyen. Men, moun ki mache dwat yo gen pou bay, y'ap bay san gad dèyè.
27 De ogudaktigas offer är en styggelse; ty det varder i synd offradt.
Seyè a pa ka sipòte lè mechan yo ap ofri bèt pou touye pou li. Sa pi mal toujou lè yo ofri bèt pou touye ba li avèk lide mechanste dèyè tèt yo.
28 Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men den som höra gitter, honom låter man ock tala igen.
Temwen k'ap bay manti gen pou l' mouri. Men, yo p'ap koupe pawòl nan bouch moun ki peze sa l'ap di.
29 Den ogudaktige löper igenom med hufvudet; men den der from är, hans väg blifver beståndandes.
Mechan toujou pran pòz radi l'. Men, moun ki mache dwat la konnen sa l'ap fè.
30 Ingen vishet, intet förstånd, ingen konst hjelper emot Herran.
Devan Seyè a pa gen ni moun konnen, ni moun lespri, ni moun ki gen bon konprann.
31 Hästar varda tillredde till stridsdagen; men segren kommer af Herranom.
Moun pare chwal pou y' al fè lagè, men se Seyè a k'ap deside kilès k'ap genyen batay la.
