Ordspråksboken 20
1 Vin gör lösaktigt folk, och starka drycker göra buller; den som dertill lust hafver, han varder aldrig vis.
Víno činí posměvače, a nápoj opojný nepokojného; pročež každý, kdož se kochá v něm, nebývá moudrý.
2 Konungens förskräckelse är såsom ens ungs lejons rytande; den honom förtörnar, han syndar emot sitt lif.
Hrůza královská jako řvání mladého lva; kdož ho rozhněvá, hřeší proti životu svému.
3 Det är enom man en ära, att han är utan träto; men de som gerna träta, de äro allesamman dårar.
Přestati od sváru jest to každému ku poctivosti, ale kdožkoli se do nich zapletá, blázen jest.
4 För kölds skull vill den late icke plöja; så måste han i andene tigga och intet få.
Lenoch neoře pro zimu, pročež žebrati bude ve žni, ale nadarmo.
5 Rådet uti ens mans hjerta är såsom djup vatten; men en förståndig kan märka, hvad han menar.
Rada v srdci muže voda hluboká, muž však rozumný dosáhne jí.
6 Månge menniskor varda fromme kallade; men ho skall finna en, den rättsliga from är?
Větší díl lidí honosí se účinností svou, ale v pravdě takového kdo nalezne?
7 En rättfärdig, den i sine fromhet vandrar, hans barnom varder väl gångandes efter honom.
Spravedlivý ustavičně chodí v upřímnosti své; blažení synové jeho po něm.
8 En Konung, den på stolenom sitter till att döma, han förskingrar allt argt med sin ögon.
Král sedě na soudné stolici, rozhání očima svýma všecko zlé.
9 Ho kan säga: Jag är ren i mitt hjerta, och klar ifrå mina synder?
Kdo může říci: Očistil jsem srdce své? Èist jsem od hříchu svého?
10 Mångahanda vigt och mått, både är Herranom en styggelse.
Závaží rozdílná a míra rozdílná, obé to ohavností jest Hospodinu.
11 Man känner ock en dräng på hans väsende, om han from och redelig vara vill.
Po skutcích svých poznáno bývá také i pachole, jest-li upřímé a pravé dílo jeho.
12 Ett hörande öra, och seende öga, Herren gör dem båda.
Ucho, kteréž slyší, a oko, kteréž vidí, obé to učinil Hospodin.
13 Älska icke sömn, att du icke skall fattig varda; låt din ögon vaken vara, så får du bröd nog.
Nemiluj snu, abys nezchudl, otevři oči své, a nasytíš se chlebem.
14 Ondt, ondt säger man, då man hafver det; men då det borto är, så rosar man det.
Zlé, zlé, říká ten, kdož kupuje, a odejda, tedy se chlubí.
15 Man finner guld och många perlor; men en förnuftig mun är ett ädla klenodium.
Zlato a množství perel, a nejdražší klínot jsou rtové umělí.
16 Tag honom sin kläde bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för den okändas skull.
Vezmi roucho toho, kterýž slíbil za cizího, a kdo za cizozemku, základ jeho.
17 Stulet bröd smakar hvarjom och enom väl; men derefter skall honom munnen full varda med hvassa stenar.
Chutný jest někomu chléb falše, ale potom ústa jeho pískem naplněna bývají.
18 Anslag bestå, då man förer dem med råd; och krig skall man med förnuft föra.
Myšlení radou upevňuj, a s opatrnou radou veď boj.
19 Var unbevarad med den som hemlighet uppenbarar, och med baktalare, och med falskom mun.
Kdo vynáší tajnost, chodí neupřímě, pročež k lahodícímu rty svými nepřiměšuj se.
20 Den sinom fader och sine moder bannar, hans lykta skall utslockna midt i mörkret.
Kdo zlořečí otci svému neb matce své, zhasne svíce jeho v temných mrákotách.
21 Det arf, der man allt för mycket hastar till det varder på sistone icke välsignadt.
Dědictví rychle z počátku nabytému naposledy nebývá dobrořečeno,
22 Säg icke: Jag vill vedergälla det onda. Förbida Herran, han skall hjelpa dig.
Neříkej: Odplatím se zlým; očekávej na Hospodina, a vysvobodí tě.
23 Mångahanda vigt är Herranom en styggelse; och en falsk våg är icke god.
Ohavností jsou Hospodinu závaží rozdílná, a váhy falešné neoblibuje.
24 Hvars och ens gånger komma af Herranom; hvilken menniska förstår sin väg?
Od Hospodina jsou krokové muže, ale člověk jak vyrozumívá cestě jeho?
25 Det är menniskone en snara, lasta det helga, och sedan söka löfte.
Osídlo jest člověku pohltiti věc posvěcenou, a po slibu zase toho vyhledávati.
26 En vis Konung förskingrar de ogudaktiga, och låter gå hjulet öfver dem.
Král moudrý rozptyluje bezbožné, a uvodí na ně pomstu.
27 Herrans lykta är menniskones ande; han går igenom hela hjertat.
Duše člověka jest svíce Hospodinova, kteráž zpytuje všecky vnitřnosti srdečné.
28 Fromhet och sannfärdighet bevara Konungen, och hans säte består genom fromhet.
Milosrdenství a pravda ostříhají krále, a milosrdenstvím podpírá se trůn jeho.
29 Unga mäns starkhet är deras pris, och de gamlas grå hår är deras prydning.
Ozdoba mládenců jest síla jejich, a okrasa starců šediny.
30 Sår fördrifver det onda, och hela hjertans skada.
Modřiny ran jsou lékařství při zlém, a bití vnitřnostem života.
