Ordspråksboken 2

1 Min son, vill du anamma mitt tal, och min bud när dig behålla,

Synu můj, přijmeš-li slova má, a přikázaní má schováš-li u sebe;

2 Så låt din öron gifva akt på vishet, och böj ditt hjerta dertill med flit.

Nastavíš-li moudrosti ucha svého, a nakloníš-li srdce svého k opatrnosti;

3 Ty om du far derefter med flit, och beder derom;

Ovšem, jestliže na rozumnost zavoláš, a na opatrnost zvoláš-li;

4 Om du söker efter henne, såsom efter silfver, och letar efter henne, såsom efter en skatt;

Budeš-li jí hledati jako stříbra, a jako pokladů pilně vyhledávati jí:

5 Så skall du förstå Herrans fruktan, och Guds kunskap finna.

Tehdy porozumíš bázni Hospodinově, a známosti Boží nabudeš;

6 Ty Herren gifver vishet, och utaf hans mun kommer vett och förstånd.

Nebo Hospodin dává moudrost, z úst jeho umění a opatrnost.

7 Han låter dem redeligom väl gå, och beskärmar de fromma;

Chová upřímým dlouhověkosti, pavézou jest chodícím v sprostnosti,

8 Och bevarar dem som rätt göra, och bevarar sina heligas väg.

Ostříhaje stezek soudu; on cesty svatých svých ostříhá.

9 Då skall du förstå rättfärdighet, och dom; och fromhet, och allan godan väg.

Tehdy porozumíš spravedlnosti a soudu, a upřímosti i všeliké cestě dobré,

10 Om vishet faller dig på hjertat, så att du gerna lärer,

Když vejde moudrost v srdce tvé, a umění duši tvé se zalíbí.

11 Så skall godt råd bevara dig, och förstånd skall gömma dig;

Prozřetelnost ostříhati bude tebe, a opatrnost zachová tě,

12 Att du icke råkar in uppå de ondas väg, eller ibland dem som tala det vrångt är;

Vysvobozujíc tě od cesty zlé, a od lidí mluvících věci převrácené,

13 Och öfvergifva den rätta vägen, och gå mörka stigar.

Kteříž opouštějí stezky přímé, aby chodili po cestách tmavých,

14 De der glädjas att göra illa, och äro glade uti sitt onda och vrångvisa väsende;

Kteříž se veselí ze zlého činění, plésají v převrácenostech nejhorších,

15 Hvilke sin väg förvända, och följa villstigar;

Jejichž stezky křivolaké jsou, anobrž zmotaní jsou na cestách svých;

16 Att du icke råkar in till ens annars hustru, och den icke din är, den slät ord gjfver;

Vysvobozujíc tě i od ženy postranní, od cizí, kteráž řečmi svými lahodí,

17 Och öfvergi! ver sins ungdoms herra, och förgäter sins Guds förbund;

Kteráž opouští vůdce mladosti své, a na smlouvu Boha svého se zapomíná;

18 Ty hennes hus böjer sig till döden och hennes gånger till de förtappade;

K smrti se zajisté nachyluje dům její, a k mrtvým stezky její;

19 Alle de som ingå till henne, de komma intet igen, och fatta icke lifsens väg;

Kteřížkoli vcházejí k ní, nenavracují se zase, aniž trefují na cestu života;

20 Att du må vandra på en god väg, och blifva på rätta stråtene.

Abys chodil po cestě dobrých, a stezek spravedlivých abys ostříhal.

21 Ty de rättfärdige skola bo i landena, och de fromme skola derinne blifva;

Nebo upřímí bydliti budou v zemi, a pobožní zůstanou v ní;

22 Men de ogudaktige skola utu landena utrotade varda, och de föraktare skola derut förgjorde varda.

Bezbožní pak z země vyťati budou, a přestupníci vykořeněni budou z ní.