Ordspråksboken 16
1 En menniska sätter sig väl före i hjertat; men af Herranom kommer, hvad tungan tala skall.
Of man [are] arrangements of the heart, And from Jehovah an answer of the tongue.
2 Hvarjom och enom tyckas hans vägar rene vara; men Herren allena gör hjertat visst.
All the ways of a man are pure in his own eyes, And Jehovah is pondering the spirits.
3 Befalla Herranom din verk, så gå din anslag fram.
Roll unto Jehovah thy works, And established are thy purposes,
4 Herren gör all ting för sin egen skull; desslikes ock den ogudaktiga till en ondan dag.
All things hath Jehovah wrought for Himself, And also the wicked [worketh] for a day of evil.
5 All högmodig hjerta äro Herranom en styggelse, och skola icke ostraffad blifva, om de än alle tillhopa höllo.
An abomination to Jehovah [is] every proud one of heart, Hand to hand he is not acquitted.
6 Genom godhet och trohet varder en missgerning försonad, och genom Herrans fruktan undflyr man det onda.
In kindness and truth pardoned is iniquity, And in the fear of Jehovah Turn thou aside from evil.
7 Om någors mans vägar behaga Herranom, så gör han ock hans ovänner tillfrids med honom.
When a man's ways please Jehovah, even his enemies, He causeth to be at peace with him.
8 Bättre är litet med rättfärdighet, än mycken tilldrägt med orätt.
Better [is] a little with righteousness, Than abundance of increase without justice.
9 Menniskones hjerta sätter sig sina vägar före; men Herren allena gifver, att de framgår.
The heart of man deviseth his way, And Jehovah establisheth his step.
10 Prophetia ( är ) i Konungens mun; hans mun felar intet i domen.
An oath [is] on the lips of a king, In judgment his mouth trespasseth not.
11 Rätt våg och vigt är af Herranom; och all pund i säckenom äro hans verk.
A just beam and balances [are] Jehovah's, His work [are] all the stones of the bag.
12 Om Konungarna orätt göra, så äro de en styggelse; ty genom rättfärdighet varder Konungssätet fast.
An abomination to kings [is] doing wickedness, For by righteousness is a throne established.
13 Rätt råd behagar Konungenom, och den som rätt råder, han varder älskad.
The delight of kings [are] righteous lips, And whoso is speaking uprightly he loveth,
14 Konungens vrede är dödsens bådskap, och en vis man försonar honom.
The fury of a king [is] messengers of death, And a wise man pacifieth it.
15 När Konungens ansigte är ljufligit, det är lifvet, och hans ynnest är såsom ett aftonregn.
In the light of a king's face [is] life, And his good-will [is] as a cloud of the latter rain.
16 Tag vishet till dig, ty hon är bättre än guld; och hafva förstånd är ädlare än silfver.
To get wisdom — how much better than gold, And to get understanding to be chosen than silver!
17 De frommas väg flyr det arga, och den sin väg bevarar, han behåller sitt lif.
A highway of the upright [is], 'Turn from evil,' Whoso is preserving his soul is watching his way.
18 Den som ett nederfall skall få, han varder tillförene högmodig, och stort sinne går för fallet.
Before destruction [is] pride, And before stumbling — a haughty spirit.'
19 Bättre är ödmjuk vara med de elända, än utskifta rof med de högfärdiga.
Better is humility of spirit with the poor, Than to apportion spoil with the proud.
20 Den ena sak visliga företager, han finner lycko, och säll är den som sig förlåter på Herran.
The wise in any matter findeth good, And whoso is trusting in Jehovah, O his happiness.
21 En förståndig varder berömd for en vis man, och ljuft tal lärer väl.
To the wise in heart is called, 'Intelligent,' And sweetness of lips increaseth learning.
22 Klokhet är en lefvandes källa honom, som hafver henne; men de dårars tuktan är galenskap.
A fountain of life [is] understanding to its possessors, The instruction of fools is folly.
23 Ett vist hjerta talar klokliga, och lärer väl.
The heart of the wise causeth his mouth to act wisely, And by his lips he increaseth learning,
24 Ljuftig ord äro en hannogskaka; de trösta själena, och uppfriska benen.
Sayings of pleasantness [are] a honeycomb, Sweet to the soul, and healing to the bone.
25 Mångom behagar en väg väl, men hans yttersta drager till döden.
There is a way right before a man, And its latter end — ways of death.
26 Mången man kommer i stor olycko genom sin egen mun.
A labouring man hath laboured for himself, For his mouth hath caused [him] to bend over it.
27 En lösaktig menniska gräfver efter olycko, och i hennes mun brinner eld.
A worthless man is preparing evil, And on his lips — as a burning fire.
28 En vrång menniska kommer träto åstad, och en lackare gör Förstar oens.
A froward man sendeth forth contention, A tale-bearer is separating a familiar friend.
29 En arg menniska lockar sin nästa, och förer honom in på en ondan väg.
A violent man enticeth his neighbour, And hath causeth him to go in a way not good.
30 Den som blinkar med ögonen, han tänker intet godt; och den som biter läpparna, han fullkomnar ondt.
Consulting his eyes to devise froward things, Moving his lips he hath accomplished evil.
31 Gå hår äro en hederskrona, den på rättfärdighetenes väg funnen varder.
A crown of beauty [are] grey hairs, In the way of righteousness it is found.
32 En tålig man är bättre än en stark; och den, som råder sitt sinne, är bättre än en som städer vinner.
Better [is] the slow to anger than the mighty, And the ruler over his spirit than he who is taking a city.
33 Lotten varder kastad i skötet; men han faller hvart Herren vill.
Into the centre is the lot cast, And from Jehovah [is] all its judgment!
