< Ordspråksboken 15 >

1 Ett mjukt svar stillar vrede; men ett hårdt ord kommer harm åstad.
A soft answer turneth back fury, And a grievous word raiseth up anger.
2 De visas tunga gör lärdomen ljuflig; de dårars mun utsputar alltid galenskap.
The tongue of the wise maketh knowledge good, And the mouth of fools uttereth folly.
3 Herrans ögon skåda i all rum, både onda och goda.
In every place are the eyes of Jehovah, Watching the evil and the good.
4 En helsosam tunga är lifsens trä; men en lögnaktig gör hjertans sorg.
A healed tongue [is] a tree of life, And perverseness in it — a breach in the spirit.
5 En dåre lastar sins faders tuktan; men den som tager vid straff, han varder klok.
A fool despiseth the instruction of his father, And whoso is regarding reproof is prudent.
6 Uti dens rättfärdigas hus äro ägodelar nog; men uti dens ogudaktigas tilldrägt är förderf.
[In] the house of the righteous [is] abundant strength, And in the increase of the wicked — trouble.
7 De visas mun utströr god råd; men de dårars hjerta är icke så.
The lips of the wise scatter knowledge, And the heart of fools [is] not right.
8 Dens ogudaktigas offer är Herranom en styggelse; men de frommas bön är honom behagelig.
The sacrifice of the wicked [is] an abomination to Jehovah, And the prayer of the upright [is] His delight.
9 Dens ogudaktigas väg är Herranom en styggelse; men den der far efter rättfärdighet, han varder älskad.
An abomination to Jehovah [is] the way of the wicked, And whoso is pursuing righteousness He loveth.
10 Det är en ond tuktan, öfvergifva vägen; och den der straff hatar, han måste dö.
Chastisement [is] grievous to him who is forsaking the path, Whoso is hating reproof dieth.
11 Helvete och förderf är för Herranom; huru mycket mer menniskornas hjerta? (Sheol h7585)
Sheol and destruction [are] before Jehovah, Surely also the hearts of the sons of men. (Sheol h7585)
12 En bespottare älskar icke den honom straffar, och går icke till den visa.
A scorner loveth not his reprover, Unto the wise he goeth not.
13 Ett gladt hjerta gör ett blidt ansigte; men när hjertat bekymradt är, så faller ock modet.
A joyful heart maketh glad the face, And by grief of heart is the spirit smitten.
14 Ett klokt hjerta handlar visliga; men de öfverdådige dårar regera dårliga.
The heart of the intelligent seeketh knowledge, And the mouth of fools enjoyeth folly.
15 En bedröfvad menniska hafver aldrig en god dag; men ett godt mod är ett dageligit gästabåd.
All the days of the afflicted [are] evil, And gladness of heart [is] a perpetual banquet.
16 Bättre är något lite med Herrans fruktan, än en stor skatt med oro.
Better [is] a little with the fear of Jehovah, Than much treasure, and tumult with it.
17 Bättre är en rätt kål med kärlek, än en gödd oxe med hat.
Better [is] an allowance of green herbs and love there, Than a fatted ox, and hatred with it.
18 En sticken man kommer träto åstad; men en tålig man stillar kif.
A man of fury stirreth up contention, And the slow to anger appeaseth strife.
19 Dens latas väg är full med törne; men de frommas väg är väl slät.
The way of the slothful [is] as a hedge of briers, And the path of the upright is raised up.
20 En vis son fröjdar fadren, och en galen menniska skämmer sina moder.
A wise son rejoiceth a father. And a foolish man is despising his mother.
21 Enom dåra är galenskapen en glädje; men en förståndig man blifver på rätta vägenom.
Folly is joy to one lacking heart, And a man of intelligence directeth [his] going.
22 De anslag varda till intet, der icke råd är med; men der månge rådgifvare äro, blifva de beståndande.
Without counsel [is] the making void of purposes, And in a multitude of counsellors it is established.
23 Det är enom glädje, att man honom skäliga svarar, och ett ord i sinom tid är ganska täckeligit.
Joy [is] to a man in the answer of his mouth, And a word in its season — how good!
24 Lifsens väg leder den visa uppåt, på det han skall undvika helvetet, som nedatill är. (Sheol h7585)
A path of life [is] on high for the wise, To turn aside from Sheol beneath. (Sheol h7585)
25 Herren skall nederslå de högfärdigas hus, och stadfästa enkones gränso.
The house of the proud Jehovah pulleth down, And He setteth up the border of the widow.
26 De argas anslog äro Herranom en styggelse; men ett skäligit tal är täckt.
An abomination to Jehovah [are] thoughts of wickedness, And pure [are] sayings of pleasantness.
27 Men girige förstörer sitt eget hus; men den som mutor hatar, han skall lefva.
A dishonest gainer is troubling his house, And whoso is hating gifts liveth.
28 Dens rättfärdigas hjerta betänker, hvad svaras skall; men de ogudaktigas mun utöser ondt.
The heart of the righteous meditateth to answer, And the mouth of the wicked uttereth evil things.
29 Herren är långt ifrå de ogudaktiga; men de rättfärdigas bön hörer han.
Far [is] Jehovah from the wicked, And the prayer of the righteous He heareth.
30 Ett blidt ansigte gläder hjertat; ett godt ryckte gör benen fet.
The light of the eyes rejoiceth the heart, A good report maketh fat the bone.
31 Det öra, som hörer lifsens straff, det skall bo ibland de visa.
An ear that is hearing the reproof of life Doth lodge among the wise.
32 Den som icke låter sig aga, han gör sig sjelf till intet; men den som straff hörer han varder klok.
Whoso is refusing instruction is despising his soul, And whoso is hearing reproof Is getting understanding.
33 Herrans fruktan är en tuktan till vishet, och förr än man till äro kommer, måste man lida.
The fear of Jehovah [is] the instruction of wisdom, And before honour [is] humility!

< Ordspråksboken 15 >