< Ordspråksboken 13 >

1 En vis son låter fadren tukta sig; men en bespottare lyder icke straff.
בן חכם מוסר אב ולץ לא-שמע גערה
2 Munsens frukt nyttjar man; men de föraktare tänka icke annat än vrånghet.
מפרי פי-איש יאכל טוב ונפש בגדים חמס
3 Den sin mun bevarar, han bevarar sitt lif; men den som sin mun orådeliga upplåter, han kommer i förskräckelse.
נצר פיו שמר נפשו פשק שפתיו מחתה-לו
4 Den late begärar, och får dock intet; men de trefne få nog.
מתאוה ואין נפשו עצל ונפש חרצים תדשן
5 Den rättfärdige är lögnenes fiende; men den ogudaktiga skämmer, och försmäder.
דבר-שקר ישנא צדיק ורשע יבאיש ויחפיר
6 Rättfärdighet bevarar den oskyldiga; men det ogudaktiga väsendet förer en till synd.
צדקה תצר תם-דרך ורשעה תסלף חטאת
7 Mången är fattig i stor rikedom, och mången är rik i sinom fattigdom.
יש מתעשר ואין כל מתרושש והון רב
8 Med rikedom kan en hjelpa sitt lif; men en fattig man hörer icke straff.
כפר נפש-איש עשרו ורש לא-שמע גערה
9 De rättfärdigas ljus gör gladsamma; men de ogudaktigas lykta skall utslockna.
אור-צדיקים ישמח ונר רשעים ידעך
10 Ibland de högmodiga är alltid träta; men vishet gör förnuftigt folk.
רק-בזדון יתן מצה ואת-נועצים חכמה
11 Rikedom varder liten, när man förslöser honom; men det man tillsammanhåller, det varder stort.
הון מהבל ימעט וקבץ על-יד ירבה
12 Det hopp, som fördröjes, gör ängslo i hjertat; men när det kommer, som man begärar, det är ett lifsträ.
תוחלת ממשכה מחלה-לב ועץ חיים תאוה באה
13 Den som föraktar ordet, han förderfvar sig sjelf; men den som fruktar budet, han skall få frid.
בז לדבר יחבל לו וירא מצוה הוא ישלם
14 Dens visas lära är en lefvandes källa, till att undvika dödsens snaro.
תורת חכם מקור חיים-- לסור ממקשי מות
15 Ett godt råd bekommer väl; men de föraktares väg gör ondt.
שכל-טוב יתן-חן ודרך בגדים איתן
16 En kloker gör all ting med förnuft men en dåre utsprider dårskap.
כל-ערום יעשה בדעת וכסיל יפרש אולת
17 Ett ogudaktigt bådskap bär ondt fram; men ett troget båd är helsosamt.
מלאך רשע יפל ברע וציר אמונים מרפא
18 Den som tuktan låter fara, han hafver fattigdom och skam; den sig gerna straffa låter, han skall till äro komma.
ריש וקלון פורע מוסר ושמר תוכחת יכבד
19 När det kommer, som man begärar, det gör hjertana godt; men den som flyr det onda, han är dem galnom en styggelse.
תאוה נהיה תערב לנפש ותועבת כסילים סור מרע
20 Den som med visom omgår, han varder vis; men den som de dårars stallbroder är, han får olycko.
הלוך (הולך) את-חכמים וחכם (יחכם) ורעה כסילים ירוע
21 Det onda följer syndarena efter; men dem rättfärdigom varder godt vedergullet.
חטאים תרדף רעה ואת-צדיקים ישלם-טוב
22 Den gode skall hafva arfvingar intill barnabarn, men syndarens gods skall varda spardt till den rättfärdiga.
טוב--ינחיל בני-בנים וצפון לצדיק חיל חוטא
23 Mycken spis är uti de fattigas åker; men somliga församla med orätt.
רב-אכל ניר ראשים ויש נספה בלא משפט
24 Den sitt ris spar, han hatar sitt barn; men den som det kärt hafver, han näpser det i tid.
חושך שבטו שונא בנו ואהבו שחרו מוסר
25 Den rättfärdige äter, att hans själ må mätt varda; men de ogudaktigas buk hafver aldrig nog.
צדיק--אכל לשבע נפשו ובטן רשעים תחסר

< Ordspråksboken 13 >