Ordspråksboken 12
1 Den sig gerna straffa låter, han varder klok; men den der ostraffad vara vill, han blifver en dåre.
O que ama a correcção ama o conhecimento, mas o que aborrece a reprehensão é brutal.
2 Den der from är, honom vederfars tröst af Herranom; men en ond man varder förkastad.
O homem de bem alcançará o favor do Senhor, mas ao homem de perversas imaginações elle condemnará.
3 Ett ogudaktigt väsende främjar menniskona intet; men dens rättfärdigas rot skall blifva.
O homem não se estabelecerá pela impiedade, mas a raiz dos justos não será removida.
4 En idog qvinna är sins mans krona; men en oidog är såsom var i hans ben.
A mulher virtuosa é a corôa do seu senhor, mas a que faz vergonha é como apodrecimento nos seus ossos.
5 De rättfärdigas tankar äro redelige; men de ogudaktigas anslag äro bedrägeri.
Os pensamentos dos justos são juizo, mas os conselhos dos impios engano.
6 De ogudaktigas anslag vakta efter blod; men de frommas mun friar dem.
As palavras dos impios são de armarem ciladas ao sangue, mas a bocca dos rectos os fará escapar.
7 De ogudaktige skola varda omstörte, och icke mer vara till; men dens rättfärdigas hus blifver beståndandes.
Transtornados serão os impios, e não serão mais, mas a casa dos justos permanecerá.
8 Ett godt råd varder (dock på ändalyktene) lofvadt; men arg list kommer på skam.
Segundo o seu entendimento, será louvado cada qual, mas o perverso de coração estará em desprezo.
9 Den som ringa är, och tager vara uppå sitt, han är bättre än den der stor vill vara, och honom fattas bröd.
Melhor é o que se estima em pouco, e tem servos, do que o que se honra a si mesmo e tem falta de pão.
10 Den rättfärdige förbarmar sig öfver sin ök; men de ogudaktigas hjerta är obarmhertigt.
O justo attende pela vida dos seus animaes, mas as misericordias dos impios são crueis.
11 Den som sin åker brukar, han skall få bröd tillfyllest; men den som går efter de ting, som intet af nödene äro, han är en dåre.
O que lavra a sua terra se fartará de pão mas o que segue os ociosos está falto de juizo.
12 Dens ogudaktigas lust är till att göra skada; men dens rättfärdigas rot skall bära frukt.
Deseja o impio a rede dos males, mas a raiz dos justos produz o seu fructo.
13 Den onde varder gripen i sin egen falska ord; men den rättfärdige undkommer ångest.
O laço do impio está na transgressão dos labios, mas o justo sairá da angustia.
14 Mycket godt kommer enom genom munsens frukt; och menniskone varder vedergullet efter som hennes händer förtjent hafva.
Do fructo da bocca cada um se farta de bem, e a recompensa das mãos dos homens se lhe tornará.
15 Enom dåra behagar hans sed väl; men den der råde lyder, han är vis.
O caminho do tolo é recto aos seus olhos, mas o que dá ouvidos ao conselho é sabio.
16 En dåre beviser sina vrede snarliga; men den der smälek fördöljer, han är vis.
A ira do louco se conhece no mesmo dia, mas o avisado encobre a affronta.
17 Den som sannfärdig är, han säger hvad rätt är; men ett falskt vittne bedrager.
O que produz a verdade manifesta a justiça, mas a testemunha da falsidade o engano.
18 Den der ovarliga talar, han stinger såsom ett svärd; men de visas tunga är helsosam.
Ha alguns que fallam palavras como estocadas de espada, mas a lingua dos sabios é saude.
19 En sannfärdig mun består evigliga; men en falsk tunga består icke länge.
O labio de verdade ficará para sempre, mas a lingua de falsidade dura por um só momento.
20 De som något ondt råda, bedraga sig sjelfva; men de som tillfrid råda, de skola glädja sig deraf.
Engano ha no coração dos que maquinam mal, mas alegria teem os que aconselham a paz.
21 Dem rättfärdiga varder intet ondt vederfarandes; men de ogudaktige skola med olycko fulla varda.
Nenhum aggravo sobrevirá ao justo, mas os impios ficam cheios de mal.
22 Falske munnar äro Herranom en styggelse; men de som troliga handla, de behaga honom väl.
Os labios mentirosos são abominaveis ao Senhor, mas os que obram fielmente são o seu deleite.
23 En vis man gör icke mycket af sin klokhet; men de dårars hjerta utropar sin dårskap.
O homem avisado encobre o conhecimento, mas o coração dos tolos proclama a estulticia.
24 En trifven hand skall varda väldig; men den som som lat är, hon måste skatt gifva.
A mão dos diligentes dominará, mas os enganadores serão tributarios.
25 Sorg i hjertana kränker; men ett vänligit ord fröjdar.
A solicitude no coração do homem o abate, mas uma boa palavra o alegra.
26 Den rättfärdige hafver bättre än hans näste; men de ogudaktigas väg förförer dem.
Mais excellente é o justo do que o companheiro, mas o caminho dos impios os faz errar.
27 Enom latom lyckas icke hans handel; men en trifven menniska varder rik.
O preguiçoso não assará a sua caça, mas o precioso bem do homem é ser diligente.
28 På rättom väg är lif, och på farnom stig är ingen död.
Na vereda da justiça está a vida, e no caminho da sua carreira não ha morte.
