Markus 11
1 Och då de kommo in mot Jerusalem, till Bethphage och Bethanien, vid Oljoberget, utsände han två af sina Lärjungar;
Now when they were drawing near Jerusalem, to Bethphage and Bethany, at the Mount of Olives, He sent two of His disciples,
2 Och han sade till dem: Går i byn, som för eder är; och straxt I kommen derin, varden I finnande en fåla bunden, der ännu ingen menniska på sutit hafver; löser honom, och hafver honom hit.
saying to them: “Go into the village opposite you; and as soon as you enter it you will find a foal tied, on which no man has sat. Untie and bring it.
3 Och om någor säger till eder: Hvi gören I detta? säger: Herren behöfver honom; och då skall han straxt sända honom hit.
And if anyone says to you, ‘Why are you doing this?’ say, ‘The Lord has need of it,’ and thereupon he will send it here.”
4 Så gingo de bort, och funno fålan bunden för dörrene, vid vägamotet, och löste honom.
So they went and found the foal tied at the door, out in the street, and they loosed it.
5 Och somlige, som der stodo, sade till dem: Hvad gören I, att I lösen fålan?
Some of those who stood there said to them, “What are you doing, untying the foal?”
6 Då sade de till dem, såsom Jesus hade budit dem; så läto de betämma dem.
So they answered them just as Jesus had instructed, and they let them go.
7 Och de hade fålan till Jesum, och kastade sin kläder på honom; och han satte sig deruppå.
Then they brought the foal to Jesus, and they placed their clothes on it, and He sat on it.
8 Och månge bredde sin kläder på vägen; och somlige skåro qvistar af trän, och strödde på vägen.
And many spread their clothes on the road, while others were cutting leafy branches from the trees and spreading them on the road.
9 Och de der föregingo, och der efterföljde, ropade, och sade: Hosianna! välsignad vare den, som kommer i Herrans Namn.
Both those who went in front and those who followed started calling out, saying: “Hosanna!” “Blessed is He who comes in the name of the Lord!”
10 Välsignad vare vårs faders Davids rike, som kommer i Herrans Namn; Hosianna i höjdene!
“Blessed is the Kingdom of our father David that is coming in the name of the Lord!” “Hosanna in the highest!”
11 Och Herren gick in i Jerusalem, och i templet, och besåg all ting. Och när det led åt aftonen, gick han ut till Bethanien, med de tolf.
So Jesus entered Jerusalem and went into the temple. And when He had looked around at everything, the hour being late, He went out to Bethany with the twelve.
12 Och dagen derefter, då de gingo ut ifrå Bethanien, hungrade honom.
Now the next day, as they were leaving Bethany, He was hungry.
13 Och han fick se ett fikonaträ der långt ifrå, som löf hade; dit kom han, om han tilläfventyrs måtte finna der något uppå; och då han kom dit, fann han der intet annat än löf; ty det var icke då tid till fikon.
And seeing from a distance a fig tree having leaves, He went to see if perhaps He would find something on it. When He came to it He found nothing but leaves, because it was not fig season.
14 Och Jesus svarade, och sade till det: Äte aldrig någor härefter frukt af dig till evig tid. Och hans Lärjungar hörde det. (aiōn g165)
So Jesus reacted by saying to it, “Let no one ever eat fruit from you again!” And His disciples were listening. (aiōn g165)
15 Och de kommo till Jerusalem. Och Jesus gick in i templet, och begynte utdrifva dem som sålde och köpte i templet; och förstörte de vexlares bord, och deras stolar som dufvor sålde;
So they came to Jerusalem, and entering the temple Jesus began to drive out those who sold and bought in the temple, and He overturned the tables of the money changers and the seats of the dove sellers.
16 Och stadde icke till, att någor bar något genom templet.
And He would not allow anyone to carry a container through the temple.
17 Och han lärde, och sade till dem: Är icke skrifvet: Mitt hus skall kallas ett bönehus allom folkom? Men I hafven gjort det till en röfvarekulo.
And He kept teaching them by saying: “Is it not written, ‘My house will be called a house of prayer for all the nations’? but you have made it ‘a den of robbers’!”
18 Och de Skriftlärde och öfverste Presterne fingo det höra; och begynte söka efter, huru de kunde förgöra honom, men de fruktade för honom; ty allt folket förundrade sig på hans lärdom.
Well the scribes and the chief priests heard it, and kept on looking for a way to destroy Him; because they were afraid of Him, in that all the people were astonished at His teaching.
19 Och då aftonen kom, gick han utu staden.
When evening came, He went out of the city.
20 Och om morgonen gingo de der framom, och sågo fikonaträt förtorkadt vara intill roten.
Now in the morning, as they passed by, they saw the fig tree dried up from the roots.
21 Då kom Petrus det ihåg, och sade till honom: Rabbi, si, det fikonaträt, som du bannade, är förtorkadt.
And Peter, remembering, said to Him: “Rabbi, look! The fig tree that you cursed has dried up!”
22 Jesus svarade, och sade till dem: Hafver trona till Gud.
So in answer Jesus said to them: “Have faith in God.
23 Sannerliga säger jag eder: Hvilken som helst sade till detta berg: Häf dig upp, och kasta dig i hafvet; och han tviflade intet i sitt hjerta, utan trodde så ske skola som han sade; honom skall ske allt det han säger.
Because I tell you assuredly, whoever says to this mountain, ‘Be picked up and be thrown into the sea,’ and does not doubt in his heart but believes that the things he says will happen, he will have whatever he says.
24 Derföre säger jag eder: Allt det I bedjen i edra böner, tror att I fån det, så skall det ske eder.
That is why I say to you, whatever things you ask for in prayer, believe that you receive, and you will have them.
25 Och när I stån och bedjen, så förlåter, om I något hafven emot någon; på det edar Fader, som i himmelen är, skall ock förlåta eder edra brister.
“And whenever you stand praying, forgive, if you have anything against anyone, so that your Father, who is in heaven, may also forgive you your trespasses.
26 Men om I icke förlåten, så skall icke heller edar Fader, som är i himmelen, förlåta det I bryten.
But if you do not forgive, neither will your Father who is in heaven forgive your trespasses.”
27 Och som de kommo åter till Jerusalem, och han gick i templet, kommo till honom de öfverste Presterna, och de Skriftlärde, och de äldste;
Then they came again to Jerusalem. And as He was walking in the temple, the chief priests, the scribes and the elders came to Him.
28 Och de sade till honom: Af hvad magt gör du detta? Och hvilken hafver gifvit dig denna magten, att du detta göra skall?
And they said to Him, “By what authority are you doing these things?” and “Who gave you this authority to do these things?”
29 Jesus svarade, och sade till dem: Jag vill ock något spörja eder; svarer mig, så vill jag säga eder, af hvad magt jag detta gör.
So in answer Jesus said to them: “I also will ask you one question; answer me, and I will tell you by what authority I am doing these things.
30 Johannis döpelse, var den af himmelen, eller af menniskor? Svarer mig.
The baptism of John: was it from heaven or from men?”
31 Och de tänkte vid sig, och sade: Säge vi, af himmelen; då säger han: Hvi trodden I honom icke då?
They considered among themselves, saying: “If we say, ‘From heaven,’ he will say, ‘So why did you not believe him?’
32 Men säge vi, att den var af menniskom, rädes vi för folket; ty alle höllo Johannes för en sann Prophet.
But if we say, ‘From men’…”—they feared the people, for everyone held John to really be a prophet.
33 Och så svarade de, sägande till Jesum: Vi vete det icke. Svarade Jesus, och sade till dem: Icke heller säger jag eder, af hvad magt jag detta gör.
So they answered Jesus by saying, “We don't know.” And in answer Jesus said to them, “Neither do I tell you by what authority I do these things.”
