< Job 41 >

1 Kan du draga Leviathan med en krok, och fatta hans tungo med ett snöre?
Canst thou draw out the leviathan with a hook, or canst thou tie his tongue with a cord?
2 Kan du sätta honom en ring i näsona, och borra honom hans kindben igenom med en syl?
Canst thou put a ring in his nose, or bore through his jaw with a buckle?
3 Menar du, att han skall mycket bedjas före, eller smeka dig?
Will he make many supplications to thee, or speak soft words to thee?
4 Menar du, att du kan göra ett förbund med honom, att du må hafva honom till en träl evinnerliga?
Will he make a covenant with thee, and wilt thou take him to be a servant for ever?
5 Kan du spela med honom såsom med en fogel; eller binda honom dinom pigom?
Shalt thou play with him as with a bird, or tie him up for thy handmaids?
6 Menar du, att sällskapet skola skära honom sönder, att han blifver utdelad ibland köpmännerna?
Shall friends cut him in pieces, shall merchants divide him?
7 Kan du fylla ena not med hans hud, och någon fiskaryssjo med hans hufvud?
Wilt thou fill nets with his skin, and the cabins of fishes with his head?
8 När du kommer dina hand vid honom, så kom ihåg, att det en strid är, den du icke uthålla kan.
Lay thy hand upon him: remember the battle, and speak no more.
9 Si, hans hopp skall fela honom, och han skall uppenbarligen fördrifven varda.
Behold his hope shall fail him, and in the sight of all he shall be cast down.
10 Ingen är så dristig, att han honom uppväcka tör. Ho är då den, som för mig bestå kan?
I will not stir him up, like one that is cruel: for who can resist my countenance?
11 Ho hafver något gifvit mig tillförene, att jag må honom det vedergälla? Mitt är allt det under hela himmelen är.
Who hath given me before that I should repay him? All things that are under heaven are mine.
12 Jag vill icke förtiga hans kraft; ej heller hans magt, eller huru välskapad han är.
I will not spare him, nor his mighty words, and framed to make supplication.
13 Ho kan upptäcka honom hans kläde? Eller ho tör vågat, att fatta honom i tänderna?
Who can discover the face of his garment? or who can go into the midst of his mouth?
14 Ho kan öppna hans anletes kindben? Förskräckeliga stå hans tänder allt omkring.
Who can open the doors of his face? his teeth are terrible round about.
15 Hans fjäll äro lika som sköldar, sammanfäste hvar i annan.
His body is like molten shields, shut close up with scales pressing upon one another.
16 Det ena hänger in i det andra, så att vädret icke går deremellan;
One is joined to another, and not so much as any air can come between them:
17 Det hänger hvar i annan, och hålla sig tillsammans, så att de icke kunna skiljas åt.
They stick one to another and they hold one another fast, and shall not be separated.
18 Hans njusande är såsom ett glimmande ljus; hans ögon äro såsom morgonrodnans ögnahvarf.
His sneezing is like the shining of fire, and his eyes like the eyelids of the morning.
19 Utaf hans mun fara bloss och eldbrandar.
Out of his mouth go forth lamps, like torches of lighted fire.
20 Utaf hans näso går rök, såsom utaf heta grytor och kettlar.
Out of his nostrils goeth smoke, like that of a pot heated and boiling.
21 Hans ande är glödande kol, och utu hans mun går låge.
His breath kindleth coals, and a flame cometh forth out of his mouth.
22 Han hafver en starkan hals, och det är honom lust, då han något förderfvar.
In his neck strength shall dwell, and want goeth before his face.
23 Hans kötts ledamot hänga vid hvartannat; de äro faste i honom, att han icke rörd varder.
The members of his flesh cleave one to another: he shall send lightnings against him, and they shall not be carried to another place.
24 Hans hjerta är hårdt såsom sten, och så fast som ett stycke af understenen i qvarnene.
His heart shall be as hard as a stone, and as firm as a smith’s anvil.
25 När han reser sig, förfära sig de starke; och när han får dem fatt, är der ingen nåde.
When he shall raise him up, the angels shall fear, and being affrighted shall purify themselves.
26 Om man vill till honom med svärd, så rörer han sig intet; eller med spets, skott och harnesk.
When a sword shall lay at him, it shall not be able to hold, nor a spear, nor a breastplate.
27 Han aktar jern såsom strå, och koppar såsom ruttet trä.
For he shall esteem iron as straw, and brass as rotten wood.
28 Ingen skytte förjagar honom; slungostenar äro honom såsom agnar.
The archer shall not put him to flight, the stones of the sling are to him like stubble.
29 Hammaren aktar han såsom strå; han bespottar de bäfvande spetsar.
As stubble will he esteem the hammer, and he will laugh him to scorn who shaketh the spear.
30 Han kan ligga på skarpt grus; han lägger sig uppå det skarpt är, såsom på dyngo.
The beams of the sun shall be under him, and he shall strew gold under him like mire.
31 Han gör, att djupa hafvet sjuder såsom en gryta, och rörer det ihop, såsom man blandar ena salvo.
He shall make the deep sea to boil like a pot, and shall make it as when ointments boil.
32 Efter honom är vägen ljus; djupet aktar han såsom en gamlan gråhårotan.
A path shall shine after him, he shall esteem the deep as growing old.
33 På jordene kan ingen liknas honom; han är gjord till att vara utan fruktan.
There is no power upon earth that can be compared with him who was made to fear no one.
34 Han föraktar allt det högt är; han är Konung öfver alla högmodiga.
He beholdeth every high thing, he is king over all the children of pride.

< Job 41 >