Job 34
1 Och Elihu svarade, och sade:
Ipapo Erihu akati:
2 Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
“Inzwai mashoko angu, imi vanhu vakachenjera; nditeererei, imi vanhu vedzidzo.
3 Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
Nokuti nzeve inoedza mazwi sokuravira kunoita rurimi chokudya.
4 Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
Ngatinzverei pachedu kuti chakarurama ndechipi; ngatidzidzei pamwe chete kuti chakanaka ndechipi.
5 Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
“Jobho anoti, ‘Handina mhosva, asi Mwari anoramba kundiruramisira.
6 Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
Kunyange ndakarurama, ndinonzi ndiri murevi wenhema; kunyange ndisina mhaka, museve wake unobaya ronda risingarapiki.’
7 Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
Ndianiko munhu akaita saJobho, anonwa kushorwa semvura?
8 Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
Anofambidzana navanoita zvakaipa; anowirirana navanhu vakaipa.
9 Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
Nokuti anoti, ‘Munhu haana chaanobatsirwa nacho, paanoedza kufadza Mwari.’
10 Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
“Saka nditeererei, imi vanhu vokunzwisisa. Mwari haangatongoiti zvakaipa, Wamasimba Ose haangatongokanganisi.
11 Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
Anoripira munhu pane zvaanenge aita; anoisa pamusoro pake zvakakodzera mafambiro ake.
12 Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
Hazvingatongogoni kuti Mwari angaita zvakaipa, kuti Wamasimba Ose angaminamisa kururamisira.
13 Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
Ndianiko akamugadza pamusoro penyika? Ndianiko akamuita mutariri wepasi pose?
14 Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
Kana kwaiva kufunga kwake, uye akatora mweya wake nokufema kwake,
15 Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
marudzi ose avanhu aiparara pamwe chete, uye munhu aizodzokerazve kuguruva.
16 Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
“Kana uchinzwisisa teerera izvi; chinzwa zvandinoreva.
17 Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
Ko, munhu anovenga kururamisira angatonga here? Ko, muchapomera akarurama uye ane simba here?
18 Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
Ko, haazi iye anoti kumadzimambo, ‘Hamubatsiri imi,’ uye kumakurukota, ‘Makaipa imi,’
19 Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
asingaitiri machinda zvakanaka nokuti machinda, uye asingaitiri zvakanaka vapfumi kupfuura varombo, nokuti vose ibasa ramaoko ake?
20 Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
Vanofa kamwe kamwe, pakati pousiku; vanhu vanovhundutswa vagoparara; vane simba vanobviswa zvisingaitwi noruoko rwomunhu.
21 Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
“Meso ake ari panzira dzavanhu; anoona nhambwe imwe neimwe yavo.
22 Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
Hakuna nzvimbo ine rima, hakuna mumvuri wakadzama, pangavanda vaiti vezvakaipa.
23 Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
Mwari haanei nezvokuedzazve vanhu, kuti vauye vamire pamberi pake vagotongwa.
24 Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
Anoparadza vane simba asina kumbobvunza, agogadza vamwe panzvimbo yavo.
25 Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
Nokuti anocherechedza mabasa avo, anovabvisa usiku uye vanopwanyiwa.
26 Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
Anovaranga nokuda kwokuipa kwavo, pavanoonekwa nomunhu wose,
27 Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
nokuti vakatsauka pakumutevera uye havana kuva nehanya kana neimwe yenzira dzake.
28 Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
Vakakonzera kuchema kwavarombo kuti kusvike pamberi pake, zvokuti akanzwa kuchema kwavanoshayiwa.
29 Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
Asi kana akaramba anyerere ndiani angamupa mhosva? Kana akavanza chiso chake, ndianiko angamuona? Zvakadaro iye ari pamusoro pazvose, munhu nendudzi,
30 Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
kuti abvise munhu asina umwari pakutonga, kuti asaisira vanhu misungo.
31 För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
“Ngatiti munhu oti kuna Mwari, ‘Ndine mhaka asi handichatadzazve.
32 Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
Ndidzidzisei zvandisingagoni kuona; kana ndakaita zvakaipa, handichazviitizve.’
33 Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
Ko, Mwari angafanira kukupa mubayiro sezvaunoda iwe here, zvaunoramba kutendeuka? Unofanira kusarudza iwe, kwete ini; saka nditaurire zvaunoziva.
34 Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
“Imi vanhu vokunzwisisa taurai, vanhu vakachenjera munondinzwa muti kwandiri,
35 Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
‘Jobho anotaura asina zivo; mashoko ake haana uchenjeri.’
36 Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
Haiwa, dai Jobho aedzwa kusvikira pakupedzisira, nokuti anopindura somunhu akaipa!
37 Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.
Pachivi chake anowedzera kumukira; anouchira maoko ake pakati pedu sezvisina basa, uye anowedzera mashoko ake okurwa naMwari.”
