< Job 33 >
1 Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.
Sin embargo, Job, escucha ahora mis razones y atiende todas mis palabras.
2 Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;
Ciertamente ahora abro mi boca. Mi lengua habla en mi paladar.
3 Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.
Mis palabras declararán la rectitud de mi corazón y lo que saben mis labios lo dicen con sinceridad:
4 Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.
El Espíritu de ʼElohim me hizo y el soplo de ʼEL-Shadday me dio vida.
5 Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.
Respóndeme si puedes. Alístate y ponte en pie ante mí.
6 Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.
Ciertamente pertenezco a ʼEL, como tú. Del barro también fui formado.
7 Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.
Ciertamente mi terror no te espantará, ni mi mano será demasiado pesada sobre ti.
8 Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.
En verdad tú dijiste a oídos míos. Yo oí el sonido de tus palabras:
9 Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.
Limpio soy, sin transgresión. Soy inocente y no hay culpa en mí.
10 Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;
Ciertamente Él inventa pretextos contra mí y me considera su enemigo.
11 Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.
Puso mis pies en el cepo y vigila todos mis pasos.
12 Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.
Ciertamente yo te respondo: En esto no eres justo, porque ʼElohim es mayor que el hombre.
13 Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?
¿Por qué contiendes con ʼEL? Pues Él no da cuenta de ninguna de sus obras.
14 Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.
Porque ʼElohim habla de una manera o de otra, pero nadie lo percibe:
15 Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;
En sueño, en visión nocturna, cuando el sopor cae sobre los hombres, mientras se adormecen en la cama,
16 Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;
Él abre el oído de los hombres y sella su instrucción para ellos,
17 På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.
a fin de apartar al hombre de su obra y destruir la soberbia del varón,
18 Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;
para librar su alma del sepulcro y que su vida no perezca a filo de espada.
19 Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;
También sobre su cama es reprendido con dolores, con el dolor incesante de sus huesos,
20 Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.
lo cual hace que le repugne el pan, y aun el manjar más delicado.
21 Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;
Su carne se consume hasta que no se ve, y sus huesos, que no se veían, aparecen.
22 Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.
Su alma se acerca al sepulcro y su vida a los que causan la muerte.
23 Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;
Si hay un ángel que sea mediador para él, muy escogido entre 1.000, que recuerda al hombre lo correcto para él,
24 Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.
tenga compasión de él y diga: Líbrenlo de bajar al sepulcro, pues le hallé un rescate.
25 Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.
Entonces su carne sería más tierna que la de un joven que vuelve al vigor de los días de su juventud.
26 Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.
Invocaría a ʼEloha. Él le haría sacrificio que apacigua, para que vea el semblante de ʼEL con gozo y Él le restaure su justicia al hombre.
27 Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.
Él mira a los hombres y al que dice: Pequé y pervertí lo recto, pero nada me aprovechó,
28 Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.
Él le redimirá su alma para que no baje al sepulcro, y su vida verá la luz.
29 Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;
En verdad ʼEL hace todas estas cosas con el hombre dos veces, y aun tres,
30 På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.
para rescatar su alma del sepulcro e iluminarlo con la luz de la vida.
31 Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.
Presta atención, Job, escúchame. Calla, y permíteme hablar.
32 Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.
Si tienes palabras, respóndeme. Habla, porque yo quiero declararte justo.
33 Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.
Si no, escúchame. Calla, y yo te enseñaré sabiduría.