Jesaja 21
1 Detta är tungen öfver öknena vid hafvet: Såsom ett väder kommer ifrå sunnan, det all ting omvänder, så kommer det utur öknene, utur ett grufveligit land.
Amo sia: ne iasu da Ba: bilone soge fi ilia hou olelesa. Ba: bilone wadela: su liligi da soge amoma dunu da beda: i, amoga sisiga: su fo agoane manebe ba: mu.
2 Ty mig är betedd en hård syn: En föraktare kommer emot den andra; och en förstörare emot den andra; drag upp, Elam, belägg dem, Madai; jag skall göra en ända uppå allt hans suckande.
Na da esala ba: su amo ganodini, se nabasu hou misunu amola hohonosu hou amola soge wadela: mu hou ba: i dagoi. Ila: me dadi gagui dunu! Doagala: ma! Midia dadi gagui dunu! Moilai bai bagadega doagala: ma! Ba: bilone fi ilia hamobeba: le, dunu bagohame da se bagade nabi. Be Gode da ilia hou hedofamu.
3 Derföre äro mina länder fulla mes värk, och ångest hafver begripit mig, såsom ena barnafödersko; jag kröker mig, när jag hörer det, och förskräckes, när jag ser deruppå.
Na esala ba: su amo ganodini liligi ba: beba: le, se bagade nabi amola beda: i bagade ba: i. Amo se nabasu da uda da mano lalelegesea se naba, amo defele ba: i.
4 Mitt hjerta bäfvar; grufvelse hafver mig förskräckt; jag hafver derföre uti den ljufva nattene ingen ro haft.
Na dialuma da feloasa. Na da bagade beda: iba: le, yagugusa. Na da daeya doaga: ma: ne, bagade hanai galu. Be daeya doaga: loba, beda: i fawane ba: i.
5 Ja, tillred ett bord, låt vaka på vaktene, äter, dricker; står upp, I Förstar, smörjer skölden.
Na esala ba: su ganodini, na da lolo nabe momagei dagoi ba: i. Misi dunu fima: ne, debea da fa: si dagoi. Ilia da hahawane ha: i amola waini hano naha esalebe ba: sa. Hedolodafa, sia: bagade naba, “Dadi gagui ouligisu! Dilia da: igene gaga: su liligi momagema!”
6 Ty Herren säger till mig alltså: Gack bort och beställ en väktare, den som tillser och tillsäger.
Amalalu, Hina Gode da nama amane sia: i, “Sosodo aligisu dunu ilegele asunasima! E da ea ba: i liligi sia: ne iasima: ne sia: ma.
7 Men han ser resenärer rida och fara med hästar, åsnar, och camelar, och hafver granneliga akt deruppå.
E da dunu aduna aduna hosi amoga fila heda: le, amola dunu dougi amola ga: mele amo da: iya fila heda: le, manebe ba: sea, e da ili ha: giwane ba: ma: ne sia: ma.”
8 Och ett lejon ropade: Herre, jag står på vaktene alltjemt om dagen, och står i mine vakt alla nätter.
Sosodo aligisu dunu da amane wele sia: sa, “Hina! Na da na sosodo aligisu sogebi amoga mae fisili, eso amola gasi ganodini lelu.”
9 Och si, der kommer en på enom vagn, han svarar, och säger: Babel är fallet; det är fallet, och all dess gudars beläte äro slagne ned till markena.
Amalalu, hedolowane ilia da manebe goea! Dunu aduna aduna, hosi da: iya fila heda: le, manebe. Sosodo aligisu dunu da sia: ne iaha amane, “Ba: bilone da dafai dagoi. Loboga hamoi ‘gode’ liligi amoga ilia da nodone sia: ne gadoi, da mugululi, osoboga dafane wadela: lesi dagoi dialebe ba: sa.
10 O! min loge, der jag på tröskar; hvad jag af Herranom Zebaoth Israels Gudi hört hafver, det förkunnar jag eder.
Na fi dunu! Isala: ili fi! Dilia da widi defele, dabi dagoi ba: sa. Be wali na da sia: ida: iwane gala, amo na da Hina Gode Bagadedafa, Isala: ili dunu ilia Gode, amoma nabi, na da dilima olelei dagoi.
11 Detta är tungen öfver Duma: Man ropar till mig utaf Seir: Väktare, hvad lider natten? Väktare, hvad lider natten?
Amo sia: da Idome soge ea hou olelesa. Dunu afae Idome sogega esala da nama amane adole ba: sa, “Sosodo aligisu! Gasi da habogala dagoma: bela: ? Amo se nabasu da habogala dagoma: bela: , nama adoma!
12 Väktaren sade: Då morgonen än kommer, så skall det ändå vara natt; om I än frågen, så skolen I likväl igenkomma och åter fråga.
Na da bu adole iaha, “Hahabe da mabe. Be gasi da bu misunu. Di da nama bu adole ba: musa: dawa: sea, defea, bu adole ba: ma: ne misa.”
13 Detta är tungen öfver Arabien: I skolen bo uti skogenom i Arabien, på den vägen åt Dedanim.
Amo sia: da Ala: ibia soge ea hou olelesa. Dilia Dida: ne fi dunu, dilia da abula diasu Ala: ibia hafoga: i soge ganodini esala!
14 Bärer vatten emot den törstiga, I som bon uti Thema land; bjuder dem flyktigom bröd;
Hano hanai dunu da dilima masea, hano ilima ima. Dima sogega fi dunu! Mugululi asi dunu da dilima doaga: sea, ha: i manu ilima ima.
15 Förty de flyr för svärd, ja, för draget svärd, för spändom båga, för storo strid.
Ha lai dunu da dunu eno gobihei amola dadi amoga medole legemusa: dawa: lala. Amaiba: le, dunu da gegesu amoma beda: iba: le, gadili hobeasa.
16 Ty alltså, säger Herren till mig: Ännu innan ett år, såsom legodrängers år äro, skall all Kedars härlighet förgås;
Amalalu, Hina Gode da nama amane sia: i, “Ode afadafa fawane da gidigisia, Gida fi ilia gasa bagade hou da ebelei dagoi ba: mu.
17 Och de qvarblefne skyttar af hjeltarna i Kedar skola mindre varda; ty Herren Israels Gud hafver det så sagt.
Gida fi oulali gagui dunu, ilia nimi gasa hou da eno Gida dunu ilia hou baligisa, be bagahame fawane esalebe ba: mu. Na, Isala: ili Hina Gode da sia: i dagoi.”
