1 Mosebok 30

1 Då Rachel såg, att hon födde Jacob intet, afundades hon vid sina syster, och sade till Jacob: Skaffa mig ock barn, eljest dör jag.

Now Rachel, because she had no children, was full of envy of her sister; and she said to Jacob, If you do not give me children I will not go on living.

2 Jacob vardt ganska vred på Rachel, och sade: Icke är jag Gud, som dig förmenar dins lifs frukt?

But Jacob was angry with Rachel, and said, Am I in the place of God, who has kept your body from having fruit?

3 Men hon sade: Si, der är min tjenstepiga Bilha: lägg dig när henne, att hon må föda i mitt sköt, och jag varder dock uppbyggd genom henne.

Then she said, Here is my servant Bilhah, go in to her, so that she may have a child on my knees, and I may have a family by her.

4 Och gaf honom så Bilha, sina tjenstepigo, till hustru, och Jacob lade sig när henne.

So she gave him her servant Bilhah as a wife, and Jacob went in to her.

5 Och så vardt Bilha hafvande, och födde Jacob en son.

And Bilhah became with child, and gave birth to a son.

6 Då sade Rachel: Gud hafver dömt mina sak, och hört mina röst, och gifvit mig en son: Derföre kallade hon honom Dan.

Then Rachel said, God has been my judge, and has given ear to my voice, and has given me a son; so he was named Dan.

7 Åter vardt Bilha, Rachels tjensteqvinna, hafvande, och födde Jacob den andra sonen.

And again Bilhah, Rachel's servant, was with child, and gave birth to a second son.

8 Då sade Rachel: Gud hafver omvändt det med mig och mine syster, och jag får öfverhandena: Och hon kallade honom Naphthali.

And Rachel said, I have had a great fight with my sister, and I have overcome her: and she gave the child the name Naphtali.

9 Då nu Lea såg, att hon hade vändt igen att föda, tog hon sina tjenstepigo Silpa, och gaf henne Jacob till hustru.

When it was clear to Leah that she would have no more children for a time, she gave Zilpah, her servant, to Jacob as a wife.

10 Så födde Silpa, Leas tjensteqvinna, Jacob en son.

And Zilpah, Leah's servant, gave birth to a son.

11 Då sade Lea: Rustig; och kallade honom Gad.

And Leah said, It has gone well for me: and she gave him the name Gad.

12 Derefter födde Silpa, Leas tjensteqvinna, Jacob den andra sonen.

And Zilpah, Leah's servant, gave birth to a second son.

13 Då sade Lea: Väl mig; förty döttrarna skola säga mig saliga: Och hon kallade honom Asser.

And Leah said, Happy am I! and all women will give witness to my joy: and she gave him the name Asher.

14 Ruben gick ut om hveteandena, och fann liljor på markene, och hade dem hem till sina moder Lea. Då sade Rachel till Lea: Gif mig en del af din sons liljor.

Now at the time of the grain-cutting, Reuben saw some love-fruits in the field, and took them to his mother Leah. And Rachel said to her, Let me have some of your son's love-fruits.

15 Hon svarade: Hafver du icke nog, att du hafver tagit min man bort, och vill desslikes taga min sons liljor? Rachel sade: Nu väl, låt honom denna nattena sofva när dig, för dins sons liljor.

But Leah said to her, Is it a small thing that you have taken my husband from me? and now would you take my son's love-fruits? Then Rachel said, You may have him tonight in exchange for your son's love-fruits.

16 Då nu Jacob kom om aftonen af markene, gick Lea ut emot honom, och sade: När mig skall du ligga; förty jag hafver köpt dig för mins sons liljor: Och han låg när henne de nattena.

In the evening, when Jacob came in from the field, Leah went out to him and said, Tonight you are to come to me, for I have given my son's love-fruits as a price for you. And he went in to her that night.

17 Och Gud hörde Lea, och hon vardt hafvande, och födde Jacob den femte sonen.

And God gave ear to her and she became with child, and gave Jacob a fifth son.

18 Och sade: Gud hafver lönt mig, för det jag gaf minom manne mina tjenstepigo; och hon kallade honom Isaschar.

Then Leah said, God has made payment to me for giving my servant-girl to my husband: so she gave her son the name Issachar.

19 Åter vardt Lea hafvande, och födde Jacob den sjette sonen.

And again Leah became with child, and she gave Jacob a sixth son.

20 Och sade: Gud hafver väl försett mig: Nu varder åter min man boendes när mig, ty jag hafver födt honom sex söner: Och kallade honom Sebulon.

And she said, God has given me a good bride-price; now at last will I have my husband living with me, for I have given him six sons: and she gave him the name Zebulun.

21 Derefter födde hon ena dotter, och kallade henne Dina.

After that she had a daughter, to whom she gave the name Dinah.

22 Men Gud tänkte på Rachel, och hörde henne, och gjorde henne fruktsamma.

Then God gave thought to Rachel, and hearing her prayer he made her fertile.

23 Då vardt hon hafvande, och födde en son, och sade: Gud hafver min smälek ifrå mig tagit.

And she was with child, and gave birth to a son: and she said, God has taken away my shame.

24 Och kallade honom Joseph, och sade: Herren gifve mig ännu en son härtill.

And she gave him the name Joseph, saying, May the Lord give me another son.

25 Då nu Rachel hade födt Joseph, sade Jacob till Laban: Låt mig färdas, och resa hem till mitt, och i mitt land.

Now after the birth of Joseph, Jacob said to Laban, Let me go away to my place and my country.

26 Gif mig mina hustrur och min barn, som jag hafver tjent dig före, att jag må färdas; förty du vetst, hvad jag hafver gjort dig för en tjenst.

Give me my wives and my children, for whom I have been your servant, and let me go: for you have knowledge of all the work I have done for you.

27 Laban sade till honom: Kan jag icke finna nåd för din ögon? Jag förnimmer, att Herren hafver välsignat mig för dina skull.

And Laban said, If you will let me say so, do not go away; for I have seen by the signs that the Lord has been good to me because of you.

28 Säg, hvad lön jag skall gifva dig?

Say then what your payment is to be and I will give it.

29 Men han sade till honom: Du vetst, huru jag hafver tjent dig, och hvad boskap du hafver under mig.

Then Jacob said, You have seen what I have done for you, and how your cattle have done well under my care.

30 Du hade litet, förra än jag kom, men nu äst du riker vorden; och Herren hafver välsignat dig för mina skull: Och nu, när skall jag ock något bestyra till mitt hus?

For before I came you had little, and it has been greatly increased; and the Lord has given you a blessing in everything I have done; but when am I to do something for my family?

31 Laban sade: Hvad skall jag då gifva dig? Jacob sade: Du skall allsintet gifva mig; utan om du vill göra mig det jag säger, så skall jag ännu beta och vakta din får.

And Laban said, What am I to give you? And Jacob said, Do not give me anything; but I will again take up the care of your flock if you will only do this for me:

32 Jag vill i dag gå igenom alla dina hjordar, och skilj du derifrån all fläckot och brokot får, och all svart får ibland lamben och kiden: Hvad nu sedan brokot och fläckot blifver, det skall vara min lön.

Let me go through all your flock today, taking out from among them all the sheep which are marked or coloured or black, and all the marked or coloured goats: these will be my payment.

33 Så varder mig min rättfärdighet betygandes i dag eller morgon, när dertill kommer, att jag skall taga min lön af dig, alltså, att hvad som icke fläckot eller brokot, eller ock hvad svart är ibland lamben och kiden, det vare en tjufnad med mig.

And so you will be able to put my honour to the test in time to come; if you see among my flocks any goats which are not marked or coloured, or any sheep which is not black, you may take me for a thief.

34 Då sade Laban: Jag är till frids, blifve som sagt hafver.

And Laban said, Let it be as you say.

35 Och han skilde i den dagen ut spräcklota och brokota bockar, och all fläckot och brokot kid, der som ju något hvitt var uppå, och allt det svart var ibland lamben; och fick det sin barn i händer.

So that day he took all the he-goats which were banded or coloured, and all the she-goats which were marked or coloured or had white marks, and all the black sheep, and gave them into the care of his sons;

36 Och lät blifva tre dagsleder långe emellan sig och Jacob. Så bette Jacob det öfver var af Labans hjord.

And sent them three days' journey away: and Jacob took care of the rest of Laban's flock.

37 Men Jacob tog gröna aspekäppar, hassel och castaneen, och barkade hvita ränder deruppå;

Then Jacob took young branches of trees, cutting off the skin so that the white wood was seen in bands.

38 Och lade käpparna, som han barkat hade, i dryckehoar för hjordarna, som der komma måste och vattnas, att de skulle hafvande varda, när de kommo till att dricka.

And he put the banded sticks in the drinking-places where the flock came to get water; and they became with young when they came to the water.

39 Alltså vordo hjordarne hafvande öfver käpparna, och födde fläckot, spräcklot och brokot.

And because of this, the flock gave birth to young which were marked with bands of colour.

40 Då afskiljde Jacob lamben, det icke brokot, och allt det svart var, och lät dem in till Labans hjord, och gjorde sig en egen hjord, den lät han icke till Labans hjord.

These lambs Jacob kept separate; and he put his flock in a place by themselves and not with Laban's flock.

41 Men när den tidfödde hjorden lopp, lade han käpparna i hoar för hjordens ögon, så att de vordo hafvande öfver käpparna.

And whenever the stronger ones of the flock became with young, Jacob put the sticks in front of them in the drinking-places, so that they might become with young when they saw the sticks.

42 Men när de senfödda lupo, lade han dem intet deruti. Så vordo då de senfödlingar Labans och de tidfödlingar Jacobs.

But when the flocks were feeble, he did not put the sticks before them; so that the feebler flocks were Laban's and the stronger were Jacob's.

43 Deraf vardt mannen öfvermåttan riker, så att han hade mycken får, tjenarinnor och tjenare, camelar och åsnar.

So Jacob's wealth was greatly increased; he had great flocks and women-servants and men-servants and camels and asses.