< Hesekiel 34 >

1 Och Herrans ord skedde till mig, och sade:
Pea naʻe hoko mai ʻae folofola ʻa Sihova kiate au, ʻo pehē,
2 Du menniskobarn, prophetera emot Israels herdar; prophetera, och säg till dem: Detta säger Herren Herren: Ve Israels herdom, hvilke föda sig sjelfva; skulle icke herdarna föda hjorden?
“Foha ʻoe tangata, kikite ki he kau tauhi ʻo ʻIsileli, kikite, pea ke pehē kiate kinautolu, ʻOku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua, ki he ngaahi tauhi; Malaʻia ki he kau tauhi ʻo ʻIsileli, ʻoku nau fafanga pe ʻakinautolu! ʻIkai ʻoku totonu ke fafanga ʻe he tauhi ʻa ʻene fanga sipi?
3 Men I åten det feta, och klädden eder med ullene, och slagtaden det gödda; men fåren villen I intet föda.
‌ʻOku kai ʻekimoutolu ʻae ngako, pea ʻoku mou kofuʻaki ʻae fulufuluʻi sipi, ʻoku mou tāmateʻi ia ʻaia ʻoku sino, ka ʻoku ʻikai te mou fafanga ʻae fanga sipi.
4 De svaga stärkten I intet, och de sjuka heladen I intet, det såra förbunden I intet, det förvillda hemtaden I icke igen, och det borttappada uppsökten I icke; utan strängeliga och hårdeliga hafven I rådit öfver dem.
Naʻe ʻikai te mou fakamālohi ʻae vaivai, pea naʻe ʻikai te mou faitoʻo ki he mahaki, pe te mou nonoʻo ʻaia naʻe mafesi, pe te mou toe kumi mai ʻaia naʻe fakahēʻi, pe te mou kumi ʻaia naʻe mole, ka kuo mou pule mālohi mo fai fakamamahi ki ai.
5 Och min får äro förskingrade, lika som de der ingen herdan hafva, och äro allom vilddjurom till spis vordne, och platt förskingrade;
Pea naʻe fakahēʻi ʻakinautolu, koeʻuhi ʻi he ʻikai ha tauhi: pea naʻa nau hoko ko e meʻakai ki he fanga manu fekai kotoa pē ʻoe vao, ʻi heʻenau movetevete.
6 Och gå ville här och der på bergen, och på allom högom backom, och äro förströdd öfver hela landet; och ingen är, som efter dem frågar, eller något sköter om dem.
Naʻe ʻalu hēhē pe ʻa ʻeku fanga sipi ʻi he ngaahi moʻunga kotoa pē, pea ʻi he ngaahi potu māʻolunga kotoa pē: ʻio, naʻe fakahēʻi ʻeku fanga sipi ki he funga ʻo māmani kotoa pē, pea naʻe ʻikai hakule pe kumi ki ai ha taha.
7 Derföre hörer, I herdar, Herrans ord.
“Ko ia, ʻE kau tauhi, fanongo ki he folofola ʻa Sihova.
8 Så sant som jag lefver, säger Herren Herren: Efter I låten min får till rofs, och min hjord allom vilddjurom till spis varda, medan de ingen herdan hafva, och mine herdar intet fråga efter min hjord, utan äro sådana herdar, som föda sig sjelfva, men min får vilja de intet föda;
‌ʻOku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua, ko au ʻoku ou moʻui, pea ko e moʻoni, koeʻuhi kuo hoko ʻa ʻeku fanga sipi ko e fakamālohia, pea kuo hoko ia ko e meʻakai ki he fanga manu kotoa pē ʻoe vao, koeʻuhi naʻe ʻikai ha tauhi, pea naʻe ʻikai kumi ʻe heʻeku kau tauhi ki heʻeku fanga sipi, pea naʻe kai pe ʻe heʻeku kau tauhi, ka naʻe ʻikai te nau fafanga ʻa ʻeku fanga sipi;
9 Derföre, I herdar, hörer Herrans ord.
Ko ia, ʻakimoutolu ʻae kau tauhi, fanongo ki he folofola ʻa Sihova;
10 Detta säger Herren Herren: Si, jag vill till de herdar, och skall kräfva min hjord utu deras händer, och skall göra en ända med dem, att de skola intet mer herdar vara, och skola intet mer föda sig sjelfva; jag skall frälsa min får utu deras mun, att de intet mer skola uppäta dem.
‌ʻOku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua; Vakai, ʻoku ou tuʻu au ki he kau tauhi pea te u ʻeke ʻa ʻeku fanga sipi mei honau nima pea te u fekau ke tuku ʻenau fafanga ʻae fanga sipi: pea ʻe ʻikai toe kai ʻe he kau tauhi ʻiate kinautolu; he te u fakamoʻui ʻeku fanga sipi mei honau ngutu, ke ʻoua naʻa nau kei meʻakai ʻaki ʻakinautolu.
11 Ty så säger Herren Herren: Si, jag skall sjelf taga min hjord till mig, och besöka dem.
“He ʻoku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua; Vakai ko au, ʻio, ko au, te u hakule ʻa ʻeku fanga sipi, mo kumi ki ai.
12 Lika som en herde besöker sin får, då de ifrå sinom hjord förvillde äro; alltså skall jag besöka min får, och skall förlossa dem ifrån all rum, dit de hafva förströdde varit, på den tiden då mulet och mörkt var.
‌ʻO hangē ko e kumi ʻe he tauhi ʻa ʻene fanga sipi, ʻi he ʻaho ʻoku ne ʻalu atu ai ki he fanga sipi kuo movetevete; ʻe pehē ʻa ʻeku kumi mai ʻa ʻeku fanga sipi, mo ʻeku fakamoʻui ʻakinautolu mei he potu kotoa pē kuo nau hē ki ai ʻi he ʻaho ʻalotāmaki mo fakapoʻupoʻuli.
13 Jag skall utföra dem ifrån all folk, och församla dem utur all land, och skall föra dem uti deras land, och skall föda dem på Israels bergom, och i allom dalom, och på alla lustiga platser i landena.
Pea te u ʻomi ʻakinautolu mei he kakai, mo tānaki ʻakinautolu mei he ngaahi fonua, pea ʻe ʻomi ʻakinautolu ki honau fonua ʻonautolu, pea ʻe fafanga ʻakinautolu ʻi he ngaahi moʻunga ʻo ʻIsileli ʻi he veʻe vaitafe, pea mo e ngaahi potu kakai ʻoe fonua.
14 Jag skall låta dem komma på de bästa betena, och deras hyddor skola stå på de höga berg i Israel; der skola de ligga uti roliga hyddor, och hafva feta ben på Israels bergom.
Te u fafanga ʻakinautolu ʻi he potu lau maʻuiʻui, pea ʻe ʻi he ngaahi moʻunga māʻolunga ʻo ʻIsileli ʻa honau lotoʻā: te nau tokoto ai ʻi he lotoʻā lelei, pea te nau kai ʻi he potu lau maʻuiʻui ʻi he ngaahi moʻunga ʻo ʻIsileli.
15 Jag vill sjelf föda min får, och skall låta dem lägra sig, säger Herren Herren.
Te u fafanga ʻa ʻeku fanga sipi, pea te u fakatokoto ʻakinautolu ki lalo, ʻoku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua.
16 Jag skall uppsöka det borttappada, och igenhemta det förvillda, och förbinda det sargada, och stärka det svaga; och hvad fett och starkt är, skall jag bevara; och skall sköta dem såsom de betorfvat.
Te u kumi kiate ia naʻe mole, pea te u toe ʻomi ʻaia naʻe fakahēʻi atu, te u nonoʻo ʻaia naʻe mafesi, pea te u fakamālohi ʻaia naʻe vaivai: pea te u tāmateʻi ʻaia ʻoku sino mo mālohi; te u fafanga ʻaki ʻakinautolu ʻae tautea.
17 Men till eder, min hjord, säger Herren Herren alltså: Si, jag vill döma emellan får och får, och emellan vädrar och bockar.
Pea koeʻuhi ko kimoutolu, ʻa ʻeku fanga sipi, ʻoku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua; Vakai te u fili vakavakai ki he manu mo e manu, ki he fanga sipitangata, mo e fanga kosi tangata.
18 Är det icke nog, att I så goda bet hafven, och så öfverflödeliga, att I förtrampen det med fötterna; och så sköna källor, till att dricka så öfverflödeliga, att I träden deruti med fötterna, och gören dem orena;
Ko e meʻa siʻi koā ia kiate kimoutolu ke mou kai ke ʻosi ʻae potu lau maʻuiʻui, pea mou toe malaki hifo ai ʻi homou lalo vaʻe ʻa hono toe ʻoe potu ʻoku fafanga ai kimoutolu? Pea kuo mou inu mei he ngaahi vai loloto, ka ko hono toe kuo mou fakaʻuliʻi ʻaki homou vaʻe?
19 Så att min får äta måste det I förtrampat hafven, och dricka det I med edra fötter orent gjort hafven?
Pea ko ʻeku fanga sipi, ʻoku kai ʻekinautolu mei he meʻa kuo mou malaki ʻaki homou vaʻe; pea ʻoku nau inu mei he meʻa kuo fakaʻuliʻi ʻaki homou vaʻe.
20 Derföre, Så säger Herren Herren till dem: Si, jag skall döma emellan de feta och magra fåren;
“Ko ia ʻoku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua kiate kinautolu; Vakai, ko au, ʻio, ko au, te u fili vakavakai ki he manu ʻoku sino mo e manu ʻoku tutue.
21 Derföre, att I springen till med fötterna, och stöten de svaga ifrån eder med edrom hornom, tilldess I förskingren dem all bort ifrån eder;
Koeʻuhi kuo mou fetuotuai pea kuo mou feteketekeʻi ʻae kau vaivai ʻaki homou nifo pea ko ia kuo nau hē ai ke mamaʻo;
22 Och skall hjelpa minom hjord, att de intet mer skola till rof varda, och skall döma emellan får och får.
Ko ia ia te u fakamoʻui ai ʻeku fanga sipi, pea ʻe ʻikai toe tulia ʻakinautolu; pea te u fili vakavakai ki he manu mo e manu.
23 Och jag skall uppväcka dem en enig Herda, den dem föda skall, nämliga min tjenare David; han skall föda dem, och skall vara deras herde.
Pea te u fokotuʻu ha tauhi pe taha kiate kinautolu, pea te ne fafanga kinautolu, ʻio, ʻa ʻeku tamaioʻeiki ko Tevita: ko ia ia te ne fafanga ʻakinautolu, pea ko ia ia te ne tauhi kiate kinautolu.
24 Och jag, Herren, skall vara deras Gud; men min tjenare David skall vara Försten ibland dem, det säger jag, Herren.
Pea ko au Sihova, te u hoko ko honau ʻOtua; pea ko ʻeku tamaioʻeiki ko Tevita ko e ʻeiki ʻiate kinautolu; ko au Sihova, kuo u lea ki ai.
25 Och jag vill göra ett fridsförbund med dem, och borttaga all ond djur utu landena, att de skola säkre bo i öknene, och i skogomen sofva.
Pea te nau fai mo au ʻae fuakava ke melino, pea te u fakaʻosi ʻae fanga manu fekai mei he fonua; pea te nau nofo lelei pe ʻi he toafa, pea nau mohe ʻi he ngaahi vao.
26 Jag skall välsigna dem och alla mina högar allt omkring, och låta regna uppå dem i rättom tid; det skall vara ett nådeligit regn;
Pea te u ngaohi ʻakinautolu pea mo e ngaahi potu ʻoku tuʻu takatakai ʻi hoku moʻunga, ko e monūʻiaʻanga; pea te u fakatō hifo ʻae ʻuha ʻi hono ʻaho totonu; ʻe ai ʻae ʻuha lolo ʻoe tāpuaki.
27 Så att trän på markene skola bära sina frukt, och jorden gifva sin växt, och de skola bo säkre i landena, och skola förnimma att jag är Herren, när jag hafver sönderbrutit deras ok, och hulpit dem ifrå deras hand, som de tjena måste.
Pea ʻe tupu mei he ʻakau ʻoe ngoue ʻa hono fua, pea ʻe tuku mai ʻe he kelekele ʻa hono tupu, pea te nau malu pe ʻi honau fonua, mo nau ʻilo ko au ko Sihova, ʻo kau ka motuhi ʻae nonoʻo ʻo honau haʻamonga, mo fakamoʻui ʻakinautolu mei he nima ʻonautolu naʻe fakamālohia ʻakinautolu.
28 Och de skola icke mer varda Hedningomen till rof, och ingen djur på jordene skola mer uppäta dem; utan skola bo säkre utan all fruktan.
Pea ʻe ʻikai toe tulia ʻakinautolu ʻe he hiteni, pea ʻe ʻikai toe keina ʻakinautolu ʻe he fanga manu ʻoe fonua; ka ʻe malu pe ʻenau nofo, pea ʻe ʻikai ha taha te ne faʻa fakamanaʻi ʻakinautolu.
29 Och jag skall uppväcka dem ena berömda planto, att de icke mer skola lida hunger i landena, och ingen försmädelse mer lida ibland Hedningarna;
Pea te u fakatupu maʻanautolu ʻae ʻakau ke ongoongolelei, pea ʻe ʻikai te nau toe mate fiekaia ʻi he fonua, pea ʻe ʻikai te nau toe fua ʻae mā ʻoe hiteni ʻo taʻengata.
30 Och skola veta att jag, Herren deras Gud, när dem är, och att de af Israels hus äro mitt folk, säger Herren Herren.
‌ʻE pehē ʻa ʻenau ʻilo ko au ko Sihova ko honau ʻOtua, ʻoku ou ʻiate kinautolu; pea ko kinautolu, ʻio, ʻae fale ʻo ʻIsileli, ko hoku kakai ʻakinautolu, ʻoku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua.
31 Ja, I menniskor skolen vara min fosterfår, och jag vill vara edar Gud, säger Herren Herren.
“Pea ko kimoutolu ʻa ʻeku fanga sipi, ʻae fanga sipi ʻoku ou tauhi, ko e kau tangata ʻakimoutolu, pea ko homou ʻOtua au,” ʻoku pehē ʻe Sihova ko e ʻOtua.

< Hesekiel 34 >