5 Mosebok 34
1 Och Mose gick utaf de Moabiters mark, upp på berget Nebo, uppå klinten af berget Pisga, tvärtemot Jericho; och Herren viste honom det hela landet Gilead, allt intill Dan;
Te phoeiah Moseste Moab kolken lamloh Nebo tlang, Jerikho imdan phaikah Pisgah som la luei tih Gilead kho boeih neh Dan duela,
2 Och hela Naphthali, och Ephraims land, och Manasse, och hela Juda land, allt intill det yttersta hafvet;
Naphtali pum neh Ephraim kho khaw, Manasseh neh Judah kho tom khobawt tuitunli khaw,
3 Och söderut, och den breda ängden vid Jericho Palma stadsens, allt intill Zoar.
Negev neh Jerikho kolbawn vannaem kah rhophoe khopuei Zoar duela BOEIPAloh a tueng.
4 Och Herren sade till honom: Detta är det landet, som jag Abraham, Isaac och Jacob, svorit hafver, och sagt: Jag skall gifva det dine säd. Du hafver nu sett det med din ögon; men du skall icke komma ditöfver.
Te phoeiah anih te BOEIPA loh, “Hekah khohmuen he, 'Na tiingan taengah ka paek ni, ' ka ti nah tih Abraham, Isaak, Jakob, taengah ka caeng tangtae te na mik nen tah nang te kam hmuh sak suidaena pha voel mahpawh,” a tinah.
5 Och så blef Mose Herrans tjenare der död i de Moabiters lande, efter Herrans ord.
Te dongah BOEIPA kah sal Moses tah BOEIPA kah olthui vanbangla Moab kho ah pahoi duek.
6 Och han begrof honom uti dalenom uti de Moabiters lande, emot Peors hus; och ingen hafver fått veta hans graf allt intill denna dag.
Te dongah anih te Bethpoer kho Bethpeor imdan Moab kho kah kolrhawk aha upuh. Tedae anih kah phuel te tihnin duela hlangloh a ming moenih.
7 Och Mose var hundrade och tjugu år gammal, då han blef död; hans ögon voro intet mörk vorden, och hans kinder voro intet förfallna.
Te dongah Moses he a duek vaengah kum ya pakul lo ca coeng dae a mik khaw hmang pawttih a thaa khaw bawt hlan.
8 Och Israels barn begreto Mose på de Moabiters mark i tretio dagar; och de gråto- och klagodagar öfver Mose vordo fullkomnade.
Te dongah Israel ca rhoek loh Moab kolken ah Moses te khohnin sawmthuma rhahuh tih Moses ham nguekcoinah, rhahnahte khohnina thoksakuh.
9 Men Josua, Nuns son, vardt uppfylld med vishetsanda; ty Mose hade lagt sina händer på honom; och Israels barn lydde honom, och gjorde såsom Herren budit hade Mose.
Tedae Nun capa Joshuate Mosesloh a kuta tloeng thil dongah cueihnah mueihla neh baetawt. Te dongah Israel ca rhoek loh anih ol tea hnatunuh tih BOEIPAloh Mosesa uen vanbanglaa saiiuh.
10 Och sedan stod ingen Prophete upp i Israel, såsom Mose, den Herren kände ansigte mot ansigte;
Te dongah Moses bangla BOEIPAaka mingtih maelhmai neh maelhmai rhoi aka tong uh tonghma he Israel khuiah koep phoe pawh.
11 Till allahanda tecken och under, till hvilken Herren honom sände, att han dem göra skulle i Egypti land, på Pharao och alla hans tjenare, och på allt hans land;
Egypt kho kah Pharaoh taeng neh a salrhoek boeih, a khohmuen tom ah khaw miknoek neh kopoekrhai te a cungkuem la saii hamla BOEIPAloh anih te a tueih.
12 Och till all den mägtiga hand, och stora syner, som Mose gjorde för hela Israels ögon.
Te dongah ni a tlungluen kut boeih neh a rhimomnah boeih khaw Israel pum kah mikhmuh ah Moses loh duelhduelh a saii.
