5 Mosebok 3

1 Och vi vände om, och drogo upp, den vägen till Basan. Och Og, Konungen i Basan, drog ut emot oss med allt sitt folk, till att strida vid Edrei.

To pacoengah kam laem o moe, Bashan bangah ka caeh o; to naah Bashan siangpaharng Og doeh, aicae tuk hanah angmah ih misatuh kaminawk hoi Edrei ahmuen ah angzoh.

2 Men Herren sade till mig: Frukta dig intet för honom; ty jag hafver gifvit honom i dina händer, och allt hans folk med hans land, och du skall göra med honom, såsom du gjorde med Sihon, de Amoreers Konung, den i Hesbon satt.

Angraeng mah kai khaeah, Anih to zii hmah; anih hoi angmah ih kaminawk boih hoiah nawnto, a prae to na ban ah kang paek boeh; Heshbon vangpui ah kaom Amor kaminawk ih siangpahrang Sihon khaeah na sak ih baktih toengah, anih khaeah doeh sah ah, tiah ang naa.

3 Alltså gaf Herren vår Gud ock Konung Og i Basan i våra händer, med allt hans folk, så att vi sloge honom, tilldess honom intet igenblef.

To pongah aicae Angraeng Sithaw mah, Bashan siangpahrang Og hoi anih ih kaminawk to aicae ban ah paek; anih ih kaminawk maeto doeh anghmat ai ah, a hum o boih.

4 På samma tid vunne vi alla hans städer, och var ingen stad den vi honom icke aftogom; sextio städer, hela den ängden Argob i Ogs rike, som var i Basan;

To naah anih ih vangpuinawk to a lak pae o boih; Argob prae, Bashan siangpahrang Og ukkhaih prae thung ih, vangpui qui tarukto thungah aicae mah lak ai ih anghmat vangpui maeto doeh om ai.

5 Alle desse städer voro faste med höga murar, portar och bommar, förutan andra ganska många små städer, som ingen mur hade;

Hae avangnawk boih loe sipae kasang ah thungh ih vangpui, khongkha hoi khongkha takraenghaih kaom, kacak vangpui ah oh o; sipae kaom ai kalah vangpuinawk doeh oh mangh vop.

6 Och gåfvom dem tillspillo, såsom vi, med Sihon, Konungenom i Hesbon, gjort hade; alla städer gåfve vi tillspillo, både med män, qvinnor och barn.

Aicae mah Heshbon siangpahrang Sihon khaeah a sak o ih baktih toengah, vangpui kruekah kaom, nongpa, nongpata hoi nawktanawk to a hum o.

7 Men allan boskapen, och rofvet af städerna toge vi för oss.

Toe vangpui thung ih maitawnawk hoi hmuenmaennawk loe aimacae hanah a lak o boih.

8 Alltså toge vi i den tiden landet utu de två Amoreers Konungars händer på hinsidon Jordan, ifrå den bäcken vid Arnon, allt intill det berget Hermon;

To pongah, Arnon vapui hoi kamtong Hermon mae karoek to, Jordan vapui ni angyae bangah kaom prae to, Amor siangpahrang hnetto ban thung hoiah a lak pae o;

9 Hvilket de Sidonier Sirion kalla; men de Amoreer kalla det Senir;

Sidon kaminawk mah Hermon to Sirion, tiah kawk o moe, Amor kaminawk mah loe Shenir, tiah kawk o;

10 Alla de städer på slättene, och hela Gilead, och hela Basan, allt intill Salcha och Edrei, som äro städer i Ogs rike i Basan.

azawn ah kaom vangpuinawk boih, Gilead prae boih, Bashan prae boih, Salkah hoi Edrei vangpui karoek to, Bashan siangpahrang Og ih prae to a lak pae o boih.

11 Ty allena Konung Og i Basan var ännu igen utaf de Resar. Si, hans säng af jern är här i Rabbath, som hörer Ammons barnom till, nio alnar lång, och fyra alnar bred, efter ens mans armbåga.

Bashan siangpahrang Og khue ni, kanghmat kalen parai kami ah oh; khenah, anih iihhaih ihkhun loe sum hoiah a sak; to iihkhun loe Ammon kaminawk ih vangpui Rabbah ah oh; kami ih dong tahhaih baktiah loe dong takawtto sawk moe, dong palito kawk.

12 Så toge vi då landet in på den tiden, ifrån Aroer, som ligger när bäcken vid Arnon; och halfva landet af Gileads berg, med dess städer, gaf jag de Rubeniter och Gaditer.

To nathuem ah a lak o ih prae loe, Arnon vapui taengah kaom, Aroer vangpui hoi kamtong Gilead mae ahap loe vangpuinawk hoi nawnto ah Reuben kaminawk hoi Gad kaminawk khaeah ka paek.

13 Men det öfver var i Gilead, och hela Basan af Ogs rike, gaf jag den halfva slägtene Manasse; den hela ängden Argob med hela Basan, som kallas de Resars land.

Gilead prae kamtlai hoi Bashan siangpahrang Og ih prae boih, ahap Manasseh acaengnawk khaeah ka paek; Bashan prae thungah kaom, Argob prae boih loe, kalen parai kaminawk ih prae ah oh, tiah a thuih o.

14 Jair, Manasse son, fick den hela ängden Argob, allt intill Gessuri och Maachathi landsändar; och kallade Basan efter sitt namn, HavothJair, allt intill denna dag.

Manasseh ih caa Jair mah, Argob prae boih, Geshur hoi Maakath prae khoek to lak; to ahmuen to angmah ih ahmin to a paek; to pongah vaihni ni khoek to Bashan-Havoth-Jair, tiah kawk o.

15 Men Machir gaf jag Gilead.

To pacoengah Gilead to Makir hanah ka paek.

16 Och de Rubeniter och Gaditer gaf jag en del af Gilead, allt intill bäcken vid Arnon, midt i bäcken, der landamäret är, och allt intill den bäcken Jabbok, der landamäret är för Ammons barn;

Toe prae to Gilead vangpui hoi Arnon vapui um karoek to, Ammon kaminawk ih ramri Jabbok vangpui karoek to,

17 Dertill den slättmarkena, och Jordan, den landamäret är, ifrå Cinnereth intill hafvet vid slättmarkena; nämliga salthafvet nedan vid berget Pisga österut.

azawn hoi Jordan vapui taeng boih, Kinnereth ahmuen hoi azawn ih tuipui pacoengah, ni angyae bangah kaom Ashdoth-Pisgah vangpui karoek to Reuben kaminawk hoi Gad kaminawk hanah ka paek.

18 Och jag böd eder på samma tiden, och sade: Herren edar Gud hafver gifvit eder detta landet att intaga det; så drager nu väpnade för edra bröder Israels barn, alle I som stridsamme ären;

To nathuem ah nangcae khaeah hae tiah lok kang thuih o; na Angraeng Sithaw mah hae prae hae toep hanah nangcae khaeah paek boeh; toe misatuh thaih kaminawk boih, maiphaw to sin oh loe, nam nawkamya Israel kaminawk hma ah caeh oh.

19 Förutan edra hustrur, barn och boskap; ty jag vet, att I hafven mycken boskap; låter dem blifva uti edra städer, som jag eder gifvit hafver;

Toe na zunawk, na caanawk hoi maitawnawk loe, kang paek o ih vangpuinawk ah suem oh; nangcae loe maitaw na tawnh o mang, tiah ka panoek.

20 Tilldess Herren låter ock edra bröder komma till rolighet såsom eder, att de ock intaga det land, som Herren deras Gud dem gifva skall på hinsidon Jordan; sedan skolen I omvända till edor besittning, den jag eder gifvit hafver.

Angraeng mah nam nawkamya hoi nangcae hanah misa amdinghaih to paek baktih toengah, na Angraeng Sithaw mah nihcae han paek ih Jordan vapui zaeh ih prae to nihcae mah toep o ai karoek to, hmabang ah caeh oh; to pacoengah ni kami boih kai mah qawk ah kang paek o ih prae ah nam laem o thai vop tih, tiah kang thuih o.

21 Och jag böd Josua på samma tiden, och sade: Din ögon hafva sett allt det som Herren edar Gud dessa två Konungar gjort hafver; så varder Herren ock görandes all Konungarike, dit du drager.

To naah kai mah Joshua khaeah, Hae siangpahrang hnik nuiah Angraeng mah sak ih hmuen to na hnuk o boih boeh; na caeh o haih prae boih ah doeh Angraeng mah to tiah ni sah tih.

22 Frukter eder intet för dem; ty Herren edar Gud strider för eder.

Nihcae to zii hmah; na Angraeng Sithaw mah nangcae han misa na tuh pae tih hmang, tiah ka naa.

23 Och jag bad Herran på den tiden, och sade:

To naah Angraeng khaeah tahmenhaih ka hnik;

24 Herre, Herre, du hafver begynt visa dinom tjenare dina härlighet och dina starka hand; ty hvilken är den Gud i himmelen eller på jordene, som förmår efter din verk och din magt göra?

Aw, Angraeng Sithaw, na lenhaih hoi na ban thacakhaih loe na tamna khaeah nam tuengsak boeh; na thacakhaih hoi na sak ih dawnrai hmuen baktih toengah van hoi long ah kawbaktih sithaw mah maw sah thai tih?

25 Låt mig gå och se det goda landet, på hinsidon Jordan; de goda berg, och Libanon.

Jordan vapui zaeh ah nang katsak ah loe, Jordan vapui zaeh ih kahoih prae, mae kahoih hoi Lebanon to na hnusak ah, tiah ka hnik.

26 Men Herren vardt vred på mig för edra skull, och bönhörde mig intet; utan Herren sade till mig: Låt blifvat: tala intet mer derom för mig.

Toe Angraeng loe nangcae pongah ka nuiah palungphui moe, ka lok to na tahngai pae ai; Angraeng mah, Khawt boeh; kai khaeah hae kawng thui hmah lai ah.

27 Stig upp på höjden af berget Pisga, och häf din ögon upp vesterut, och norrut, och söderut, och österut, och se det med ögonen; ty du skall intet gå utöfver denna Jordan;

Pisgah mae nuiah daw tahang ah loe, ni angyae, niduem, aluek hoi aloih bangah dan ah; Jordan vapui nang kaat mak ai boeh pongah, na mik hoiah to prae to dan ah.

28 Utan bjud Josua, att han är tröst och frimodig; förty han skall gå öfver Jordan för folket, och skall utskifta dem landet, som du seendes varder.

Toe Joshua to patoeh ah loe, misahoih hanah thapaek ah; anih loe hae kaminawk hmaa ah caeh tih, na danh ih prae to anih mah toep tih, tiah ang naa.

29 Så blefvo vi då i den dalen in mot Peors hus.

To pongah aicae loe Beth-Poer vangpui zaeh ih azawn ah a oh o.