Job 34
1 Eliú continuó:
Och Elihu tog till orda och sade:
2 Escuchen, oh sabios, mis palabras, y ustedes, los que saben, escúchenme.
Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
3 Porque el oído distingue las palabras y el paladar prueba el alimento.
Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
4 Escojamos lo que es recto y sepamos entre nosotros lo que es bueno.
Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
5 Porque Job dijo: Yo soy justo. ʼEL me quitó mi derecho.
Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
6 ¿Debo mentir con respecto a mi derecho? Aunque no cometí transgresión, mi herida es incurable.
Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
7 ¿Quién hay como Job, quien bebe el desprecio como agua,
Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
8 quien se va en compañía con los transgresores y camina con los perversos?
han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
9 Pues afirma: De nada le sirve al hombre deleitarse en ʼElohim.
Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»
10 Por tanto, hombres cuerdos, escúchenme: ¡Lejos esté de ʼElohim la perversidad, y de ʼEL-Shadday la injusticia!
Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
11 Porque Él paga al hombre según sus obras y hace que cada uno halle según su camino.
Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
12 Ciertamente ʼElohim no obra perversamente, ni ʼEL-Shadday pervierte la justicia.
Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
13 ¿Quién le dio autoridad sobre la tierra? ¿Quién le confió todo el universo?
Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
14 Si Él determina hacer así, retirar para Sí mismo su Espíritu y su aliento,
Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
15 toda carne perecería juntamente, y el hombre volvería al polvo.
då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
16 Si tienes entendimiento, escucha esto, escucha el sonido de mis palabras:
Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
17 ¿Gobernará el que aborrece la justicia? ¿Te atreves a condenar al Justo poderoso,
Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
18 a Aquél que declara a un rey inútil y perversos a los nobles,
Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?
19 Quien no muestra parcialidad con príncipes, ni considera al rico por encima del pobre? Porque todos ellos son la obra de sus manos.
Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
20 De repente a medianoche mueren, las gentes se estremecen y ya no están. Los poderosos son derribados y no por mano.
I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
21 Porque los ojos de Él están sobre las sendas del hombre y observan todos sus pasos.
Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
22 No hay oscuridad ni sombras donde puedan ocultarse los que hacen iniquidad.
Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
23 Pues no le impone plazo al hombre, para que comparezca a juicio ante ʼEL.
Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
24 Él quebranta a los poderosos sin indagar y pone a otros en lugar de ellos.
Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
25 Por cuanto conoce las obras de ellos, los trastorna en una noche, y quedan deshechos.
Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
26 Los azota por sus perversidades en un lugar público,
Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
27 porque se apartaron de seguirlo. No consideraron alguno de los caminos de Él.
eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
28 Buscaron que el clamor del pobre llegara a Él, y que escuchara el clamor de los afligidos.
De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
29 Cuando Él da tranquilidad, ¿quién entonces lo inculpará? Si esconde su rostro, ¿quién lo mirará? Esto ocurre tanto con respecto a una nación como con respecto a un hombre,
Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
30 para evitar que reine el impío e imponga trampas al pueblo.
när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
31 Porque, ¿alguno le dijo a ʼEL: Generé mi castigo, no pecaré más,
Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
32 enséñame Tú lo que yo no veo? ¡Si obré mal, no lo haré más!
Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
33 ¿Retribuirá según tus condiciones, porque tú rechazas las de Él? Si rechazas o si aceptas, Él te retribuirá, no yo. Y si no es así, dí lo que sabes.
Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
34 Los hombres de entendimiento me lo dirán, y el hombre sabio que me escucha:
Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
35 Que Job no habló con sabiduría, que sus palabras fueron sin discernimiento,
»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»
36 que Job debe ser probado hasta el límite, porque respondió como los perversos,
Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
37 y a su pecado añade rebelión. Bate palmas ante nosotros y multiplica sus palabras contra ʼEL.
Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.
