Maliko 9
1 Yesu walapitilisha kubambileti, “Cakubinga ndamwambilishingeti, popele pano, mpobali nabambi beti bakabule kufwa kabatana babubona Bwami bwa Lesa kabwisa ne ngofu.”
Ytterligare sade han till dem: »Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike vara kommet i sin kraft.»
2 Mpopalapita masuba asanu ne bumo, Yesu walamanta Petulo ne Jemusi ne Yohane ne kuya nabo pa mulundu utali pabonka, kopeloko ciwa ca Yesu walasanduka kabalangilisha ne menso abo.
Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes och förde dem ensamma upp på ett högt berg, där de voro allena. Och hans utseende förvandlades inför dem;
3 Balabona mwinjila wakendi ncowalatatika kubemba, walabemba kupita byakufwala bilibyonse ibyo muntu mbyelela kucapa pano pacishi capanshi ne kubitubisha.
och hans kläder blevo glänsande och mycket vita, så att ingen valkare på jorden kan göra kläder så vita.
4 Yesu walaboneka kuli beshikwiya kabandika ne Mose ne Eliya.
Och för dem visade sig Elias jämte Moses, och dessa samtalade med Jesus.
5 Petulo mpwalaboneco walamba kuli Yesu eti, “Bashikwiyisha, caina kwambeti mpotuli pano, neco twibake mishasha itatu, umo ube wenu, naumbi ube wa Mose, kayi naumbi ube wa Eliya.”
Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: »Rabbi, här är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en.»
6 Nsombi Petulo walabula cakwamba pakwinga bonse balaba ne buyowa bunene.
Han visste nämligen icke vad han skulle säga; så stor var deras förskräckelse.
7 Likumbi lyalesa kubafwekelela popelapo, ne liswi lyalanyumfwika mulikumbi akwambeti, “Uyu e Mwaname ngonsuni. Kamumunyumfwilani!”
Då kom en sky som överskyggde dem, och ur skyn kom en röst: »Denne är min älskade Son; hören honom.»
8 Mpobalacebukila uku ne uku beshikwiya aba balabonowa Yesu kaliyenka, nabambi mbwambanga nabo kucana paliya.
Och plötsligt märkte de, när de sågo sig omkring, att där icke mer fanns någon hos dem utom Jesus allena.
9 Mpobalikuselela kufuma pa mulundu, Yesu walabambilisheti, “Ncomulabono kamutaya mwambileko muntu uliyense, mpaka panyuma pa kupunduka kubafu kwa Mwana Muntu.”
Då de sedan gingo ned från berget, bjöd han dem att de icke, förrän Människosonen hade uppstått från de döda, skulle för någon omtala vad de hade sett.
10 Maswi awa balasunga mucali mwabo, nomba balikabepushana palwabo eti, “Sena kupunduka kubafu nkwalambanga Yesu uku kulapandululunga cani?”
Och de lade märke till det ordet och begynte tala med varandra om vad som kunde menas med att han skulle uppstå från de döda.
11 Neco beshikwiya balamwipusha Yesu eti, “Nipacebo cini beshikwiyisha Milawo ncobakute kwambileti welela kwisa cakutanguna ni Eliya?”
Och de frågade honom och sade: »De skriftlärde säga ju att Elias först måste komma?»
12 Nendi Yesu walabakumbuleti, “Nicakubinga Eliya welela kwisa cakutanguna, ne kubamba bintu byonse, nsombi kwalembweconi sha Mwana Muntu kwambeti welela kucana mapensho mangi ne kumukana?
Han svarade dem: »Elias måste visserligen först komma och upprätta allt igen. Men huru kan det då vara skrivet om Människosonen att han skall lida mycket och bliva föraktad?
13 Ame ndamwambilingeti Eliya wesakendi, ne bantu bensa kendi ciliconse ncobayandanga kwinsa, mbuli nceca lembwa mu Mabala.”
Dock, jag säger eder att Elias redan har kommit; och de förforo mot honom alldeles såsom de ville, och såsom det var skrivet att det skulle gå honom.»
14 Mpobalabwelela kwalashala beshikwiya nabambi, balabona likoto lya bantu bangi kabali babashinguluka kabatotekeshanya ne beshikwiyisha Milawo.
När de därefter kommo till lärjungarna, sågo de att mycket folk var samlat omkring dem, och att några skriftlärde disputerade med dem.
15 Bantu bonse balakankamana mpobalamubona Yesu, balamufwambila kuya kumushisha.
Och strax då allt folket fick se honom, blevo de mycket häpna och skyndade fram och hälsade honom.
16 Nendi Yesu walabepusha beshikwiya, “Inga nipacebo cini mpomulatotekeshanyanga ne bantu aba?”
Då frågade han dem: »Varom disputeren I med dem?»
17 Muntu umo walikuba mulikoto lyabantu walakumbuleti, “Bashikwiyisha, ndalete kulinjamwe mwaname mutuloba ukute mushimu wabucibulu.
Och en man i folkhopen svarade honom: »Mästare, jag har fört till dig min son, som är besatt av en stum ande.
18 Ukute kumwuwishila panshi, ne kupula mapofu kumulomo, ne kutatika kukokota meno, kulikonse nkolamwikatili, ukute ubula ne ngofu. Neco ndanga ndambili beshikwiya benu kwambeti baupulishemo, nomba cilabalili.”
Och varhelst denne får fatt i honom kastar han omkull honom, och fradgan står gossen om munnen, och han gnisslar med tänderna och bliver såsom livlös. Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de förmådde det icke.»
19 Nendi Yesu walabambileti, “Mawe! Ninjikale nenu kwa masuba angaye amwe musemano wabula lushomo ndimulekeleleni cindi citali aconi? Kamumuletani kuli njame”.
Då svarade han dem och sade: »O du otrogna släkte, huru länge måste jag vara hos eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom till mig.»
20 Naboyo balamutwala kuli Yesu. Nomba mushimu waipa mpowalamubona Yesu, mwana mutuloba usa walamuwisha panshi ne kufulumuka fulumuka uku kapula lipofu ku mulomo.
Och de förde honom till Jesus. Och strax då han fick se Jesus, slet och ryckte anden honom, och han föll ned på jorden och vältrade sig, under det att fradgan stod honom om munnen.
21 Yesu walepusha baishi kwambeti, “Inga cilamanta cindi citali cilyeconi mwana kalicisa?” Baishi balambeti, “Kufuma kubutwanike,
Jesus frågade då hans fader: »Huru länge har det varit så med honom?» Han svarade: »Alltsedan han var ett litet barn;
22 Pakwinga tunkanda twingi mushimuwu ukute kuyanda kumushina, pakumuwala pa mulilo. Kayi ne mu menshi. Na ngamwinsapo ciliconse! Kamutunyumfwilako luse mutunyamfweko.”
och det har ofta hänt att han har kastat honom än i elden, än i vattnet, för att förgöra honom. Men om du förmår något, så förbarma dig över oss och hjälp oss.»
23 Yesu walambeti, “Inga mulambilinga cani eti na ngamwinsapo ciliconse? Cintu ciliconse cinga kukonsheka kuli uyo ukute lushomo.”
Då sade Jesus till honom: »Om jag förmår, säger du. Allt förmår den som tror.»
24 Nabo baishi popelapo balolobesha ne kwambeti, “Ndashoma, nomba kamunyamfwani pakubula lushomo kwakame!”
Strax ropade gossens fader och sade: »Jag tror! Hjälp min otro.»
25 Yesu pakubona likoto lya bantu lyalikwisa lubilo apo mpobalikuba, walawambila mwabukalu mushimuwo walikumwalisha kunyumfwa ne kwamba walambeti, “Obe mushimu wabucibulu fuma mu muntu uyu kotakabwelamo kayi!”
Men när Jesus såg att folk strömmade tillsammans dit, tilltalade han den orene anden strängt och sade till honom: »Du stumme och döve ande, jag befaller dig: Far ut ur honom, och kom icke mer in i honom.»
26 Neco mushimuwo walolobesha ne kumunyukumuna cangofu mwanoyo, ne kupulamo, nomba walaboneketi citumbi, cakuwinseti bantu balikubapo balambeti, “Lafu!”
Då skriade han och slet och ryckte gossen svårt och for ut; och gossen blev såsom död, så att folket menade att han verkligen var död.
27 Nomba Yesu walamwikata kucikasa kumunyamfwilisha kupunduka neco walapunduka.
Men Jesus tog honom vid handen och reste upp honom; och han stod då upp.
28 Lino Yesu mpwalengila mung'anda, beshikwiya bakendi balatatika kumwipusha kumbali, “Inga afwe catwalilangeconi kupulisha mushimu usa?”
När Jesus därefter hade kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom, då de nu voro allena: »Varför kunde icke vi driva ut honom?»
29 Yesu walakumbuleti, “Paliya cintu nacimbi celela kukonsha kupulisha mushimu wa mushobowu, nsombi mupailo.”
Han svarade dem: »Detta slag kan icke drivas ut genom något annat än bön och fasta.»
30 Yesu ne beshikwiya bakendi mpobalafumako balapitilila mu cibela ca Galileya, pakwinga nkabalikuyandeti bantu benshibeti lapitinga.
Och de gingo därifrån och vandrade genom Galileen; men han ville icke att någon skulle få veta det.
31 Pakwinga walikwiyisha beshikwiya bakendi eti, “Mwana Muntu nakatwalwe mu makasa abantu, beti bakamushine, nomba nakapunduke pa busuba bwa butatu.”
Han undervisade nämligen sina lärjungar och sade till dem: »Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer, och man skall döda honom; men tre dagar efter det att han har blivit dödad skall han uppstå igen.»
32 Beshikwiya baliya kunyumfwishisha ncali kwamba maswi awa, kayi balikutina kumwipusha.
Och de förstodo icke vad han sade, men de fruktade att fråga honom.
33 Yesu pamo ne beshikwiya bakendi mpobalashika ku Kapelenawo, balengila mung'anda, walabepusheti, “Inga mwatotekeshanyanga cani pomwesanga munshila?”
Och de kommo till Kapernaum. Och när han hade kommit dit där han bodde, frågade han dem: »Vad var det I samtaladen om på vägen?»
34 Balo balamwena tonto, pakwinga mpobesanga munshila batotekeshanyanga kuyanda kwinshiba mukulene pakati pabo niyani.
Men de tego, ty de hade på vägen talat med varandra om vilken som vore störst.
35 Neco Yesu walekala panshi nekubakuwa bonse beshikwiya likumi ne babili, ne kubambileti “Namuntu layandanga kuba mutanshi abe wakupwililisha pali bonse, kayi abe musha wa bonse.”
Då satte han sig ned och kallade till sig de tolv och sade till dem: »Om någon vill vara den förste, så vare han den siste av alla och allas tjänare.»
36 Yesu walamanta mwana ne kumwimanika pakati pabo ne kumufukata ne kubambileti,
Och han tog ett barn och ställde det mitt ibland dem; sedan tog han det upp i famnen och sade till dem:
37 “Uliyense latambulunga mwana ulyeti uyu pacebo canjame, ekwambeti latambulu ame. Kayi uyo latambulunga ame, latambulunga Bata abo balantuma ame.”
»Den som tager emot ett sådant barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager icke emot mig, utan honom som har sänt mig.»
38 Yohane walambeti, “Bashikwiyisha twabona muntu kapulisha mushimu waipa kasebensesha lina lyenu, nomba afwe twamukanisha kwambeti nkelela kwinseco pakwinga nte umo wa njafwe sobwe.”
Johannes sade till honom: »Mästare, vi sågo huru en man som icke följer oss drev ut onda andar genom ditt namn; och vi ville hindra honom, eftersom han icke följde oss.»
39 Nendi Yesu walambeti, “Kamutamukanisha sobwe, pakwinga paliya welela kwinsa bintu bya ngofu mbulibyo kusebensesha lina lyakame welela kayi kungalukila cabwangu bwangu.
Men Jesus sade: »Hindren honom icke; ty ingen som genom mitt namn har gjort en kraftgärning kan strax därefter tala illa om mig.
40 Pakwinga uyo labulunga kutoteka afwe uli kulubasu lwetu.
Ty den som icke är emot oss, han är för oss.
41 Nicakubinga pakwinga uyo lamupanga nkomeshi ya menshi akunwa, pacebo cakwambeti mobakame, cakubinga nteti akabule kupewa cilambo celela.”
Ja, den som giver eder en bägare vatten att dricka, därför att I hören Kristus till -- sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön.
42 Nsombi uliyense lapambulunga bana bashoma aba pa nshila yalulama, ingaciba cena kumusungilila cilibwe cinene munshingo ne kumuwala mu lwenje.
Och den som förför en av dessa små som tro, för honom vore det bättre, om en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet.
43 Neco na cikasa cakobe cilakwipishinga ucitimbule, cilicena kuya kucana buyumi kokute cikasa cimo kupita kuwalwa mu gehena mu mulilo utashimiki kokute makasa onse abili. (Geenna g1067)
Om nu din hand är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt, än att hava båda händerna i behåll och komma till Gehenna, till den eld som icke utsläckes. (Geenna g1067)
44 Kopeloko mapila eshi kubapensha nkafu, kayi nawo mulilo weshukabatentenga nteti ukashimikenga sobwe.
45 Kayi na mwendo wakobe ula kwipishinga pa utimbule, pakwinga cilicena kuya kucana buyumi kokute mwendo umo kupita kuba ne myendo ibili ne kuwalwa mu gehena. (Geenna g1067)
Och om din fot är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet halt, än att hava båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna. (Geenna g1067)
46 Kopeloko mapila eshikubapensha nkafu, kayi nawo mulilo weshukabatentenga nteti ukashimikenga sobwe.
47 Kayi na linso lyakobe lilakwipishinga, koli kolobolamo ne kulitaya, pakwinga cili cena kuya kwingila mu Bwami bwa Lesa ne liso limo, kupita kuwalwa mu Gehena kokute menso onse abili. (Geenna g1067)
Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det. Det är bättre för dig att ingå i Guds rike enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i Gehenna, (Geenna g1067)
48 Kopeloko mapila eshi kubapensha nkafu, kayi nawo mulilo weshukabatentenga nteti ukashimikenga sobwe
där 'deras mask icke dör och elden icke utsläckes'.
49 “Pakwinga uliyense nakaswepeshewe ne mulilo mbuli mulumbo ncokute kuswepeshewa ne mucele.
Ty var människa måste saltas med eld.
50 Mucele waina, nomba na mucele usambuluka niyani kayi welela kubwesheti unyumfwike mbuli ncowabanga pakutanguna? Kamubani ne cintu cishikumuswepeshewa mubuymi mbuli mucele. Kamwikalani mu lumuno pakati penu.”
Saltet är en god sak; men om saltet mister sin sälta, varmed skolen I då återställa dess kraft? -- Haven salt i eder och hållen frid inbördes.» Eller: Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: »Rabbi, det är gott att vi äro här tillstädes» osv. Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna.
