Maliko 10
1 Kayi Yesu pakufuma ku Kapelenawo, walapita mu cimpansha ca Yudeya kutala kwa mulonga wa Yolodano. Bantu bangi balamubunganina, neye walatatika kubeyisha pakwinga ecalikuba cinga cakendi.
Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.
2 Lino kwalashika Bafalisi nabambi balesa kumutapa mukanwa pakumwipusheti, “Sena mulawo wasuminisha mutuloba kuleka mukashendi?”
Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.
3 Neye walabepusheti, “Inga Mose walamupa mulawo ulyeconi?”
Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?»
4 Nabo balamukumbuleti, “Mose walasuminisha mutuloba kumuleka mukashendi ne kumulembela cipepala cabushike ne kumutwala kucomwabo.”
De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.»
5 Yesu walambeti, “Mose walamulembela mulawo uwu pacebo ca kuyuma mitwi kwenu.
Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.
6 Nsombi pacitatiko Lesa mpwalalenga bintu byonse, mbuli mabala ncalambanga, Lesa ‘walababumba mutuloba ne mutukashi.’
Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
7 Pacebo ici, mutuloba nakashiye baishi ne banyina ne kuya kupamankana pamo ne mukashendi.
'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
8 weco aba bantu babili nibakabe umo. Neco nkabacilipo babili sobwe, nsombi umo.
Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
9 Neco aba babili Lesa mbwalapamankanya pamo, kapataba muntu shikubapansanya.”
Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»
10 Mpobalabwela mu ng'anda, beshikwiya balatatika kayi kumwipusha sha makani ngwambanga.
När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.
11 Nsombi nendi Yesu walabambileti, “Na mutuloba uleka mukashi ne kweba mutukashi naumbi, ukute mulandu wa bupombo pakwinga lepishili mukashendi.
Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.
12 Neye mukashi aleka mulume wakendi ne kuya kwebwa kumutuloba naumbi, neye ukute mulandu wabupombo.”
Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.
13 Popelapo bantu nabambi balaleta bana babo kuli Yesu kwambeti abekate makasa ne kubapa colwe, nsombi beshikwiya balakalalila bantu abo balaleta bana kwambeti abape colwe.
Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.
14 Yesu mpwalaboneco, walabakalilila beshikwiya bakendi ne kubambileti, “Balekeni bana bese kuno kuli njame. Kamutabakanishanga sobwe. Pakwinga bantu balyeti bana aba, Bwami bwa Lesa nibwabo.
När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
15 Ndamwambilishinga cakubinga kwambeti uyo eti abule kutambula Bwami bwa Lesa eti mwana, nteti akaingilemo.”
Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»
16 Popelapo Yesu walabafukata bana ne kubika makasa akendi palyendibo kwambeti abape colwe.
Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.
17 Yesu mpwalatatika bulwendo, muntu naumbi walamufwambila. Walashika ne kwisa kusuntama pantangu ne kumwipusheti, “Amwe bashikwiyisha baina, inga ni cani ncondelela kwinsa kwambeti nkatambule buyumi bwa cindi conse?” (aiōnios g166)
När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?» (aiōnios g166)
18 Popelapo nendi Yesu walamukumbuleti, “Inga ni pacebo cini mpolang'ambanga ame kuba waina? Paliya muntu waina nsombi Lesa enka.
Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
19 Winshi milawo; Kotashina, kotapombola, kotaiba, kotamba bukamboni bwabwepeshi, kotapamba camunobe, kopa bulemu baiso ne banyoko.”
Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'»
20 Nendi walambeti, “Bashikwiyisha ibi ndalatatika kubikonka kufumina kubutwanike bwakame.”
Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom.»
21 Yesu walamulangishisha ne lusuno, ne kumwambileti, “Ucili wapelebelako cintu cimo. Koya ulishe bintu byonse mbyokute. Mali ngoshucanemo upe bantu bapenshi, wenseco, buboni bwakobe nukabucane kwilu. Panyuma pakendi wise ukonke.”
Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
22 Mpwalanyumfwa maswi awo, walawisha cinso walafumapo kaliwongumana, pakwinga walikuba mubile.
Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
23 Yesu walacebukila beshikwiya bakendi ne kubambileti, “Nicapatali kubantu bakute buboni kwambeti bakengile mu Bwami bwa Lesa.”
Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!»
24 Maswi awa alabakankamanisha beshikwiya. Kayi Yesu walabweshapo kwambeti, “Cakubinga, amwe bana bame, nicapatali kuya kwingila mu Bwami bwa Lesa,
Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!
25 cakonsheka munyama ukute kukwiweti ngamila kwambeti apite mukamulyango ka nyeleti, kupita kwambeti muntu ukute buboni akengile mu Bwami bwa Lesa?”
Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
26 Popelapo beshikwiya balaba ne buyowa ne kutatika kwipushaneti, “Nomba na ncocibeleco niyani welela kupuluka?”
Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då bliva frälst?»
27 Yesu walabalangishisha, ne kubambileti, “Nkacikonsheke kwelana ne kuyeya kwa bantu, nomba kuli Lesa nendi paliya camukoma. Pakwinga kuli Lesa byonse bikute kukonsheka.”
Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»
28 Popelapo Petulo walatatika kwamba ne Yesu, “Kamubonani afwe twalashiya byonse kwambeti twendenga nenu.”
Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig.»
29 Yesu walambeti, “Cakubinga ndamwambilishinga uyo walashiya ng'anda, nambi bakwabo batuloba nebatukashi, nambi baishi, nambi banabendi, nambi mabala pacebo cakame, ne Mulumbe Waina,
Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,
31 Nomba bantu bangi bali kuntangu nibakabe kunyuma, abo bali kunyuma nibakabe kuntangu.”
Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första.»
32 Mpobalikuba pabulwendo bwakuya ku Yelusalemu, Yesu walikwendela capantangu pa beshikwiya, nabo beshikwiya balikuba bayakamwa, nabo bantu balikubakonkela balikukute buyowa. Yesu walabakuwa palubasu beshikwiya likumi ne babili, ne kutatika kubambila bintu byeshi binshike.
Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:
33 Walambeti, “Kamubonani tuli pa bulwendo bwakuya ku Yelusalemu. Twakashika Mwana Muntu nakekatwe ne kutwalwa kuli beshimilumbo bamakulene ne ku beshikwiyisha milawo. Beti bakamomboloshe ne kusuminishana sha kumushina. Kayi ni bakamutwale kubantu bamishobo naimbi.
»Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,
34 Beti bakamunyanshe ne kumusankila mata, ne kumukwapula kayi ne kumushina. Nomba pakapita masuba atatu nendi nakamupundushiwe kubafu.”
och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen.»
35 Jemusi ne Yohane, banabendi Sebedayo balamwipusha Yesu kwambeti, “Bashikwiyisha, tusuni kwambeti mutwinshile cili conse nceti tusenge.”
Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig.»
36 Yesu walabepusheti, “Inga mulayandanga ndimwinshileni cani?”
Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?»
37 Nabo balakumbuleti, “tulayandangeti mutusuminisheti umo palinjafwe tobabili akekale ku cikasa cakululyo naumbi kucikasa cakucipiko, mwakekala mu bulemeneno bwa Bwami.”
De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»
38 Nomba Yesu walabambileti, “Nkamucinshi ncomulasengenga. Sena ngamucikonsha kunwa munkomeshi ya mapensho njoti nkanwemo? Nambi kubatishiwa mulubatisho ndoti mbatishiwe?”
Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?»
39 Nabo balamukumbuleti, “Cakubinga, ingatucikonsha.” Palico Yesu walabambileti, “Ingacibeco, nkomeshi njoti nkanwemo, nenjamwe ningamunwamo, ne lubatisho ndoti nkatambule nenjamwe nimukalutambule.
De svarade honom: »Det kunna vi.» Då sade Jesus till dem: »Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,
40 Nomba ame ntameti nkasale muntu shikwikala kucikasa ca kululyo nambi ku cikasa cakucipiko. Lesa mwine eti akape kwa kwikala abo babambilwa misena.”
men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt.»
41 Mpobalanyumfwako banabo bali likumi balakalalila Jemusi ne Yohane.
När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.
42 Yesu walakuwa beshikwiya bakendi, ne kubambileti, “Mucinshi cena kwambeti pakati pa bantu bakunsa, bantu bakute kutangunina bakute kulyela bantu babo masuku pamutwi. Bamakulene babo bakute kubonesha ngofu shabo pa bantu babo.
Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.
43 Nomba nkacelela kubeco pakati palinjamwe sobwe. Uliyense layandanga kuba mukulene pakati palinjamwe, abe musebenshi wenu.
Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
44 Uliyense layandanga kuba mutangunishi wapita bonse pakati penu abe musha wa bonse.
och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.
45 Pakwinga nambi Mwana Muntu uliya kwisa kusebenselwa, nsombi kulipa mwine kuba musebenshi, ne kubenga buyumi bwakendi kwambeti alubule bantu bangi.”
Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»
46 Yesu ne beshikwiya bakendi balashika ku Yeliko. Nomba Yesu ne beshikwiya ne likoto linene mpobalikupula mu Yeliko, balacana muntu washipilwa walikukute cinga cakusengasenga kali wekala mumbali mwanshila, muntuyu walikuba Batimeyo mwanendi Timeyo.
Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.
47 Mpwalanyumfwa kwambeti Yesu wa ku Nasaleti elapitinga, walatatika kubilikisha, “Yesu mwanendi Dafeti! Kamunyumfwilako nkumbo!”
När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»
48 Nabambi bantu balamucanchilila kwambeti amwene, nomba nendi empwalapitilisha kubilikisha, “Mwanendi Dafeti kamunyumfwilako nkumbo.”
Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»
49 Yesu walemana ne kwambila beshikwiya bakendi eti, “Mukuweni ese kuno.” Neco balamukuwa ne kumwambileti, “Yumisha moyo! Nyamuka! Yesu lakukunga.”
Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.» Och de kallade på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig.»
50 Neco muntu washipilwa uyu walafulula mwinjila ne kuwala panshi nekulukila mwilu ne kwisa kuli Yesu.
Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.
51 Yesu walamwipusheti, “Ulayandanga ndikwinshile cani?” Washipilwa uyo wakumbuleti, “Bashikwiyisha ndayandangeti ntatike kubona.”
Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall göra dig?» Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min syn.»
52 “Koya lushomo lwakobe lulapeshepeti ube cena,” Popelapo walatatika kubona cena, ne kukonkela Yesu pabulwendo.
Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.» Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.
