Jobho 26
1 Ipapo Jobho akapindura akati:
Därefter tog Job till orda och sade:
2 “Ndiweka wakabatsira vasina simba! Wakaponesa sei ruoko rwakarukutika!
Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!
3 Ndiweka wakapa zano kune asina uchenjeri! Ndiweka wakaratidza njere dzakakura kwazvo!
Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!
4 Ndianiko akakubatsira kutaura mashoko aya? Uye mweya waaniko wakataura kubva pamuromo wako?
Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?
5 “Vakafa vari pakushungurudzika kukuru, ivo vari pasi pemvura zhinji navose vanogara mairi.
Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.
Dödsriket ligger blottat för honom, och avgrunden har intet täckelse. (Sheol h7585)
7 Anotambanudza matenga nechokumusoro panzvimbo isina chinhu; anorembedza nyika pasina chinhu.
Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.
8 Anoputira mvura zhinji mumakore ake; asi makore acho haabvaruki nokuda kwokuremerwa.
Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.
9 Anofukidza chiso chomwedzi uzere, achiwarira makore ake pamusoro pawo.
Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.
10 Anotara muganhu pamberi pemvura zhinji, kuti ugova muganhu pakati pechiedza nerima.
En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.
11 Mbiru dzokudenga dzinodengenyeka, dzichivhundutswa nokutuka kwake.
Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.
12 Akaunganidza mvura dzegungwa nesimba rake; akagura-gura Rahabhi nenjere dzake.
Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.
13 Matenga akashongedzwa nokufema kwake; ruoko rwake rwakabaya nyoka inobhururuka.
Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.
14 Uye izvi ndiwo macheto oga ebasa rake; haiwa tinongonzwa kuzevezera kwake! Zvino ndianiko anganzwisisa kutinhira kwesimba rake?”
Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?
