Приче Соломонове 9
1 Премудрост сазида себи кућу, и отеса седам ступова;
Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 Покла стоку своју, раствори вино своје, и постави сто свој.
Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 Посла девојке своје, те зове сврх висина градских:
Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 Ко је луд, нека се уврати овамо. И безумнима вели:
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 Ходите, једите хлеба мог, и пијте вино које сам растворила.
"Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Оставите лудост и бићете живи, и идите путем разума.
Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 Ко учи подсмевача, прима срамоту; и ко кори безбожника, прима руг.
(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 Не карај подсмевача да не омрзне на те; карај мудра, и љубиће те.
Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 Кажи мудроме, и биће још мудрији; поучи праведног, и знаће више.
Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 Почетак је мудрости страх Господњи, и знање је светих ствари разум.
HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 Јер ће се мном умножити дани твоји и додаће ти се године животу.
Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 Ако будеш мудар, себи ћеш бити мудар; ако ли будеш подсмевач, сам ћеш теглити.
Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena."
13 Жена безумна плаха је, луда и ништа не зна;
En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 И седи на вратима од куће своје на столици, на висинама градским,
Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 Те виче оне који пролазе, који иду право својим путем:
för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 Ко је луд? Нека се уврати овамо. И безумном говори:
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 Вода је крадена слатка, и хлеб је сакривен угодан.
"Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt."
