Приче Соломонове 16
1 Човек спрема срце, али је од Господа шта ће језик говорити.
En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
2 Човеку се сви путеви његови чине чисти, али Господ испитује духове.
Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
3 Остави на Господа дела своја, и биће тврде намере твоје.
Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
4 Господ је створио све сам за се, и безбожника за зли дан.
HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
5 Мрзак је Господу ко је год поноситог срца, и неће остати без кара ако ће и друге узети у помоћ.
En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
6 Милошћу и истином очишћа се безакоње, и страхом Господњим уклања се човек ода зла.
Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
7 Кад су чији путеви мили Господу, мири с њим и непријатеље његове.
Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
8 Боље је мало с правдом него много доходака с неправдом.
Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
9 Срце човечије измишља себи пут, али Господ управља кораке његове.
Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
10 Пророштво је на уснама царевим, у суду неће погрешити уста његова.
Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
11 Мерила и потези прави од Господа су, и све камење у тобоцу његово је дело.
Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
12 Гадно је царевима чинити неправду, јер се правдом утврђује престо.
En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
13 Миле су царевима усне праведне, и они љубе оног који говори право.
Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
14 Гнев је царев гласник, али мудар човек ублажиће га.
Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
15 У веселу је лицу царевом живот, и љубав је његова као облак с позним даждем.
När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
16 Колико је боље тећи мудрост него злато! И тећи разум колико је лепше него сребро!
Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
17 Пут је праведних уклањање ода зла; чува душу своју ко пази на пут свој.
De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
18 Охолост долази пред погибао, и поносит дух пред пропаст.
Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
19 Боље је бити понизног духа с кроткима него делити плен с охолима.
Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
20 Ко пази на реч, налази добро, и ко се узда у Господа, благо њему.
Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
21 Ко је мудрог срца, зове се разуман, а сласт на уснама умножава науку.
Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
22 Извор је животу разум онима који га имају, а наука безумних безумље је.
En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
23 Срце мудрога разумно управља устима његовим, и додаје науку уснама његовим.
Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
24 Љубазне су речи саће меда, сласт души и здравље костима.
Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25 Неки се пут чини човеку прав, а крај му је пут к смрти.
Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
26 Ко се труди себи се труди, јер га нагоне уста његова.
Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
27 Човек неваљао копа зло, и на уснама му је као огањ који пали.
Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
28 Опак човек замеће свађу, и опадач раставља главне пријатеље.
En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
29 Насилник мами друга свог и заводи га на пут који није добар;
Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
30 Намигује очима, кад мисли наопако; кад миче уснама, чини зло.
Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
31 Седа је коса славна круна, налази се на путу праведном.
En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
32 Бољи је спор на гнев него јунак, и господар од свог срца бољи је него онај који узме град.
Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
33 Ждреб се баца у крило, али је од Господа све што излази.
Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
