Jó 36
1 Prosseguiu Eliú ainda, dizendo:
Elihu talade ytterligare, och sade:
2 Espera-me um pouco, e eu te mostrarei que ainda há palavras a favor de Deus.
Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.
3 Desde longe trarei meu conhecimento, e a meu Criador atribuirei a justiça.
Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.
4 Porque verdadeiramente minhas palavras não serão falsas; contigo está um que tem completo conhecimento.
Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.
5 Eis que Deus é grande, porém despreza ninguém; grande ele é em poder de entendimento.
Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.
6 Ele não permite o perverso viver, e faz justiça aos aflitos.
Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.
7 Ele não tira seus olhos do justo; ao contrário, ele os faz sentar com os reis no trono, e [assim] são exaltados.
Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.
8 E se estiverem presos em grilhões, e detidos com cordas de aflição,
Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,
9 Então ele lhes faz saber as obras que fizeram, e suas transgressões, das quais se orgulharam.
Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;
10 E revela a seus ouvidos, para que sejam disciplinados; e lhes diz, para que se convertam da maldade.
Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.
11 Se ouvirem, e [o] servirem, acabarão seus dias em prosperidade, e seus anos em prazeres.
Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.
12 Porém se não ouvirem, perecerão pela espada, e morrerão sem conhecimento.
Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.
13 E os hipócritas de coração acumulam a ira [divina]; e quando ele os amarrar, mesmo assim não clamam.
De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;
14 A alma deles morrerá em sua juventude, e sua vida entre os pervertidos.
Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.
15 Ele livra o aflito de sua aflição, e na opressão ele revela a seus ouvidos.
Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.
16 Assim também ele pode te desviar da boca da angústia [para] um lugar amplo, onde não haveria aperto; para o conforto de tua mesa, cheia dos melhores alimentos.
Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.
17 Mas tu estás cheio do julgamento do perverso; o julgamento e a justiça te tomam.
Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.
18 Por causa da furor, [guarda-te] para que não sejas seduzido pela riqueza, nem que um grande suborno te faça desviar.
Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.
19 Pode, por acaso, a tua riqueza te sustentar para que não tenhas aflição, mesmo com todos os esforços de [teu] poder?
Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?
20 Não anseies pela noite, em que os povos são tomados de seu lugar.
Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.
21 Guarda-te, e não te voltes para a maldade; pois por isto que tens sido testado com miséria.
Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.
22 Eis que Deus é exaltado em seu poder; que instrutor há como ele?
Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?
23 Quem lhe indica o seu caminho? Quem poderá lhe dizer: Cometeste maldade?
Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?
24 Lembra-te de engrandeceres sua obra, a qual os seres humanos contemplam.
Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.
25 Todas as pessoas a veem; o ser humano a enxerga de longe.
Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
26 Eis que Deus é grande, e nós não o compreendemos; não se pode descobrir o número de seus anos.
Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
27 Ele traz para cima as gotas das águas, que derramam a chuva de seu vapor;
Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
28 A qual as nuvens destilam, gotejando abundantemente sobre o ser humano.
Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
29 Poderá alguém entender a extensão das nuvens, [e] os estrondos de seu pavilhão?
Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
30 Eis que estende sobre ele sua luz, e cobre as profundezas do mar.
Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
31 Pois por estas coisas ele julga aos povos, e dá alimento em abundância.
Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
32 Ele cobre as mãos com o relâmpago, e dá ordens para que atinja o alvo.
Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
33 O trovão anuncia sua presença; o gado também [prenuncia a tempestade] que se aproxima.
Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.
