< Salmos 18 >
1 Eu te amarei do coração, ó Senhor, fortaleza minha.
En Psalm, till att föresjunga, Davids, Herrans tjenares; hvilken denna visos ord talade till Herran, på den tid Herren honom hulpit hade ifrå hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand; Och sade: Hjerteliga, kär hafver jag dig, Herre, min starkhet;
2 O Senhor é o meu rochedo, e o meu logar forte e o meu libertador; o meu Deus, a minha fortaleza, em quem confio, o meu escudo, a força da minha salvação, e o meu alto refugio.
Herre, min klippa, min borg, min förlossare; min Gud, min tröst, den jag mig vid håller; min sköld, och min salighets horn, och mitt beskydd.
3 Invocarei o nome do Senhor, que é digno de louvor, e ficarei livre dos meus inimigos.
Jag vill lofva och åkalla Herren; så blifver jag ifrå mina ovänner förlöst.
4 Tristezas de morte me cercaram, e torrentes de impiedade me assombraram.
Ty dödsens band hafva, omfattat mig, och Belials bäcker förskräckt mig.
5 Tristezas do inferno me cingiram, laços de morte me surprehenderam. (Sheol )
Helvetes band hafva omfattat mig, och dödsens snaror öfverfallit mig. (Sheol )
6 Na angustia invoquei ao Senhor, e clamei ao meu Deus: desde o seu templo ouviu a minha voz, aos seus ouvidos chegou o meu clamor perante a sua face.
När jag är i ångest, så åkallar jag Herran, och ropar till min Gud; så hörer han mina röst af sitt tempel, och mitt rop kommer för honom till hans öron.
7 Então a terra se abalou e tremeu; e os fundamentos dos montes tambem se moveram e se abalaram, porquanto se indignou.
Jorden bäfvade och gaf sig, och bergens grundvalar rördes och bäfvade, då han vred var.
8 Do seu nariz subiu fumo, e da sua bocca saiu fogo que consumia; carvões se accenderam d'elle.
Damb gick upp af hans näso, och förtärande eld af hans mun; så att det ljungade deraf.
9 Abaixou os céus, e desceu, e a escuridão estava debaixo de seus pés.
Han böjde himmelen, och for neder, och mörker var under hans fötter.
10 E montou n'um cherubim, e voou; sim, voou sobre as azas do vento.
Och han för uppå Cherub, och flög; han sväfde på vädrens vingar.
11 Fez das trevas o seu logar occulto; o pavilhão que o cercava era a escuridão das aguas e as nuvens dos céus.
Hans tjäll omkring honom var mörker, och svart tjockt moln, der han inne fördold var.
12 Ao resplandor da sua presença as nuvens se espalharam; a saraiva e as brazas de fogo.
Af skenet för honom delte sig skyn, med hagel och ljungande.
13 E o Senhor trovejou nos céus, o Altissimo levantou a sua voz; a saraiva e as brazas de fogo.
Och Herren dundrade i himmelen; och den Högste lät sitt dunder ut, med hagel och ljungande.
14 Despediu as suas settas, e os espalhou: multiplicou raios, e os perturbou.
Han sköt sina skott, och förströdde dem; han lät fast ljunga, och förskräckte dem.
15 Então foram vistas as profundezas das aguas, e foram descobertos os fundamentos do mundo; pela tua reprehensão. Senhor, ao sopro do vento dos teus narizes.
Der såg man vattuådrorna; och jordenes grund vardt blottad, Herre, af ditt straff, af dine näsos anda och blåst.
16 Enviou desde o alto, e me tomou: tirou-me das muitas aguas.
Han sände utaf höjdene, och hemtade mig; och drog mig utu stor vatten.
17 Livrou-me do meu inimigo forte e dos que me aborreciam, pois eram mais poderosos do que eu.
Han halp mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
18 Surprehenderam-me no dia da minha calamidade; mas o Senhor foi o meu encosto.
De mig öfverföllo i mins motgångs tid; och Herren vardt min tröst.
19 Trouxe-me para um logar espaçoso; livrou-me, porque tinha prazer em mim.
Och han förde mig ut på rymdena; han tog mig derut; ty han hade lust till mig.
20 Recompensou-me o Senhor conforme a minha justiça, retribuiu-me conforme a pureza das minhas mãos.
Herren gör väl emot mig, efter mina rättfärdighet; han vedergäller mig efter mina händers renhet.
21 Porque guardei os caminhos do Senhor, e não me apartei impiamente do meu Deus.
Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig emot min Gud.
22 Porque todos os seus juizos estavam diante de mim, e não rejeitei os seus estatutos.
Ty alla hans rätter hafver jag för ögon, och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
23 Tambem fui sincero perante elle, e me guardei da minha iniquidade.
Men jag; är utan vank för honom, och bevarar mig för min synd.
24 Portanto retribuiu-me o Senhor conforme a minha justiça, conforme a pureza de minhas mãos perante os seus olhos.
Derföre vedergäller mig Herren, efter mina rättfärdighet; efter mina händers renhet för hans ögon.
25 Com o benigno te mostrarás benigno; e com o homem sincero te mostrarás sincero;
Med de heliga äst du helig; och med de fromma, äst du from;
26 Com o puro te mostrarás puro; e com o perverso te mostrarás indomavel.
Och med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
27 Porque tu livrarás ao povo afflicto, e abaterás os olhos altivos.
Ty du hjelper det elända folket, och de höga ögon förnedrar du.
28 Porque tu accenderás a minha candeia; o Senhor meu Deus allumiará as minhas trevas.
Ty du upplyser mina lykto; Herren, min Gud, gör mitt mörker ljust.
29 Porque comtigo entrei pelo meio d'um esquadrão, com o meu Deus saltei uma muralha.
Ty med dig kan jag nederlägga krigsfolk, och med minom Gud öfver muren springa.
30 O caminho de Deus é perfeito; a palavra do Senhor é provada: é um escudo para todos os que n'elle confiam.
Guds vägar äro utan vank; Herrans tal äro genomluttrad; han är en sköld allom dem som trösta uppå honom.
31 Porque quem é Deus senão o Senhor? e quem é rochedo senão o nosso Deus?
Ty ho är en Gud, utan Herren; eller en starker, utan vår Gud?
32 Deus é o que me cinge de força e aperfeiçoa o meu caminho.
Gud omgjordar mig med kraft, och gör mina vägar utan vank.
33 Faz os meus pés como os das cervas, e põe-me nas minhas alturas.
Han gör mina fötter lika som hjortars, och sätter mig på mina höjder.
34 Ensina as minhas mãos para a guerra, de sorte que os meus braços quebraram um arco de cobre.
Han lärer mina hand strida, och min arm spänna kopparbågan.
35 Tambem me déste o escudo da tua salvação: a tua mão direita me susteve, e a tua mansidão me engrandeceu.
Och du gifver mig dins salighets sköld, och din högra hand stärker mig; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
36 Alargaste os meus passos debaixo de mim, de maneira que os meus artelhos não vacillaram.
Du gör under mig rum till att gå, att mina fötter icke skola slinta.
37 Persegui os meus inimigos, e os alcancei: não voltei senão depois de os ter consumido.
Jag vill jaga efter mina fiendar, och gripa dem; och intet omvända, tilldess jag hafver nederlagt dem.
38 Atravessei-os, de sorte que não se poderam levantar: cairam debaixo dos meus pés.
Jag skall slå dem, och de skola icke kunna mig emotstå; de måste falla under mina fötter.
39 Pois me cingiste de força para a peleja: fizeste abater debaixo de mim aquelles que contra mim se levantaram.
Du kan rusta mig med starkhet till strid; du kan kasta dem under mig, som sig emot mig sätta.
40 Déste-me tambem o pescoço dos meus inimigos para que eu podesse destruir os que me aborrecem.
Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra mina hatare.
41 Clamaram, mas não houve quem os livrasse: até ao Senhor, mas elle não lhes respondeu.
De ropa, men der är ingen hjelpare: till Herran, men han svarar dem intet.
42 Então os esmiucei como o pó diante do vento; deitei-os fóra como a lama das ruas.
Jag skall sönderstöta dem som stoft för vädret; jag skall bortkasta dem såsom träck på gatomen.
43 Livraste-me das contendas do povo, e me fizeste cabeça das nações; um povo que não conheci, me servirá.
Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
44 Em ouvindo a minha voz, me obedecerão: os estranhos se submetterão a mim.
Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
45 Os estranhos decairão, e terão medo nos seus encerramentos.
De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
46 O Senhor vive: e bemdito seja o meu rochedo, e exaltado seja o Deus da minha salvação.
Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
47 É Deus que me vinga inteiramente, e sujeita os povos debaixo de mim;
Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;
48 O que me livra de meus inimigos; --sim, tu me exaltas sobre os que se levantam contra mim, tu me livras do homem violento.
Den mig hjelper ifrå mina fiendar, och upphöjer mig ifrå dem, som sätta sig emot mig; du hjelper mig ifrå de vrånga.
49 Pelo que, ó Senhor, te louvarei entre as nações, e cantarei louvores ao teu nome.
Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och lofsjunga dino Namne;
50 Pois engrandece a salvação do teu rei, e usa de benignidade com o seu ungido, com David, e com a sua semente para sempre.
Den sinom Konung stor salighet bevisar, och gör sinom smorda godt; David, och hans säd evinnerliga.