Salmos 17

1 Ouve, Senhor, a justiça, attende ao meu clamor; dá ouvidos á minha oração, que não é feita com labios enganosos.

En bön Davids. Herre, hör rätthetena; gif akt uppå mitt rop, förnim mina bön, den icke utaf en falsk mun går.

2 Saia o meu juizo de diante do teu rosto; attendam os teus olhos á razão.

Tala du i mine sak, och se du uppå hvad rätt är.

3 Provaste o meu coração; visitaste-me de noite; examinaste-me, e nada achaste; propuz que a minha bocca não transgredirá.

Du pröfvar mitt hjerta, och besöker det om nattena, och ransakar mig, och finner intet; jag hafver satt mig före, att min mun icke öfverträda skall.

4 Quanto ao trato dos homens, pela palavra dos teus labios me guardei das veredas do destruidor.

Jag förvarar mig i dina läppars orde, för menniskors gerningar, på mördarens väg.

5 Dirige os meus passos nos teus caminhos, para que as minhas pégadas não vacillem.

Behåll min gång på dinom stigom, att min steg icke slinta.

6 Eu te invoquei, ó Deus, pois me queres ouvir; inclina para mim os teus ouvidos, e escuta as minhas palavras.

Jag ropar till dig, att du Gud ville höra, mig; böj din öron till mig, hör mitt tal.

7 Faze maravilhosas as tuas beneficencias, ó tu que livras aquelles que em ti confiam dos que se levantam contra a tua mão direita.

Bevisa, dina underliga godhet, du, deras Frälsare, som trösta uppå dig, emot dem som sig emot dina högra hand sätta.

8 Guarda-me como á menina do olho, esconde-me debaixo da sombra das tuas azas,

Bevara mig såsom en ögnasten; beskärma mig under dina vingars skugga;

9 Dos impios que me opprimem, dos meus inimigos mortaes que me andam cercando.

För de ogudaktiga, som mig förhärja; för mina ovänner, som efter mina själ stå allt omkring.

10 Na sua gordura se encerram, com a bocca fallam soberbamente.

Deras fete hålla tillsamman; de tala med sin mun stor ord.

11 Teem-nos cercado agora nossos passos; e abaixaram os seus olhos para a terra;

Hvar vi gå, så äro de kringom oss; sina ögon ställa de derefter, att de måga slå oss till jordena;

12 Parecem-se com o leão que deseja arrebatar a sua preza, e com o leãosinho que se põe em esconderijos.

Såsom ett lejon, som rof begärar; såsom ett ungt lejon, som i kulone sitter.

13 Levanta-te, Senhor, detem-n'a, derriba-o, livra a minha alma do impio, com a espada tua,

Herre, statt upp, öfverfall honom, och nederslå honom; undsätt mina själ ifrå de ogudaktiga, med ditt svärd;

14 Dos homens que são a tua mão, Senhor, dos homens do mundo, cuja porção está n'esta vida, e cujo ventre enches do teu thesouro occulto: estão fartos de filhos e dão os seus sobejos ás suas creanças.

Ifrå dine hands menniskom, Herre, ifrå denne verldenes menniskom, hvilka sin del hafva medan de lefva; dem du buken fyller med dina håfvor; de der barn nog hafva, och låta sina återlefvor sinom barnom.

15 Emquanto a mim, contemplarei a tua face na justiça; satisfazer-me-hei da tua similhança quando acordar.

Men jag vill skåda ditt ansigte i rättfärdighet; jag vill mätt varda, när jag uppvakar efter ditt beläte.